Font Size
Job 7
Svenska Folkbibeln 2015
Job 7
Svenska Folkbibeln 2015
7 (A) Har inte människan
ett slitsamt liv på jorden?
Är inte hennes dagar
som daglönarens dagar?
2 Hon är som en slav
som flämtar efter skugga,
som en daglönare
som väntar på sin lön.
3 Månader av elände
har jag fått till arvedel,
nätter av vedermöda
har blivit min lott.
4 Så snart jag har lagt mig frågar jag:
”När ska jag stiga upp?
När ska natten ta slut?”
Jag mättas av oro
ända till morgonen.
5 (B) Min kropp täcks av maskar
och med en skorpa som av jord,
min hud skrumpnar och faller av.
6 (C) Mina dagar flyr snabbare
än vävarens spole,
de försvinner utan hopp.
7 (D) Tänk på att mitt liv är en vindfläkt,
att mitt öga inte längre
får se det goda.
8 Det öga som ser mig
ska inte mer iaktta mig,
om din blick söker mig
finns jag inte längre.
9 Ett moln löses upp och är borta,
den som farit ner i dödsriket
kommer inte upp igen.
10 (E) Aldrig mer återvänder han
till sitt hus,
hans plats känner honom inte längre.
11 (F) Därför vill jag inte lägga band
på min mun,
jag vill tala i min andes ångest,
jag vill klaga i min själs
bedrövelse.
12 Jag är väl inte ett hav
eller ett havsodjur,
så att du måste sätta ut vakt
mot mig?
13 När jag säger:
”Min bädd ska trösta mig,
min viloplats ska lindra min oro”,
14 då skrämmer du mig med drömmar
och skräckslår mig med syner.
15 Hellre vill jag bli kvävd,
hellre dö än vara ett benrangel.
16 (G) Jag är trött på det här,
jag kommer inte att leva för evigt.
Låt mig vara,
för mina dagar är en vindfläkt.
17 (H) Vad är då en människa,
att du gör så stor sak av henne,
ger akt på henne så noga,
18 synar henne var morgon,
prövar henne vart ögonblick?
19 (I) När ska du vända din blick
ifrån mig,
ge mig tid att svälja min saliv?
20 Har jag syndat, vad gör det dig,
du människornas bevakare?
Varför har du gjort mig
till din måltavla
och låtit mig bli en börda
för mig själv[a]?
21 Varför förlåter du inte min synd
och tar bort min skuld?
Snart ska jag ligga i stoftet,
du kommer att söka efter mig
men jag finns inte mer.
Footnotes
- 7:20 för mig själv Andra handskrifter (Septuaginta): ”för dig”.
Job 7
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Job 7
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Job frågar Gud
7 En trältjänst är människans tid på jorden.
Är inte hennes dagar som daglönarens dagar?
2 Som en slav väntar hon på kvällsskuggan,
som en daglönare som ser fram mot lönen.
3 Så har jag fått på min lott månader av elände
och ångestfyllda nätter.
4 När jag går och lägger mig, tänker jag:
”Om jag ändå fick stiga upp!”
Natten går,
och jag kastar mig oroligt av och an ända till gryningen.
5 Min kropp är täckt av maskar och skorv.
Huden spricker av variga sår.
6 Mina dagar drar förbi, snabbare än en vävares spole,
de slutar i hopplöshet.
7 Tänk på att mitt liv är som en vindfläkt,
mina ögon får inte mer se det goda.
8 Man ser mig ännu, men inte länge till.
Din blick söker mig, men jag finns inte mer.
9 Som ett moln löses upp och försvinner,
så ska den som går ner i dödsriket inte komma tillbaka
10 och aldrig mer återvända till sitt hem,
ej heller känner hans plats till honom mer.
11 Därför kan jag inte hålla tyst,
jag måste få tala ut min ångest,
klaga i min själs förtvivlan.
12 Är jag Havet eller havsodjuret Tannin,
så att du måste bevaka mig så?
13 Om jag tänker: ”Min bädd ska trösta mig,
min viloplats ska ge mig lindring i mitt elände”,
14 skrämmer du mig med drömmar
och förfärar mig med syner.
15 Jag skulle föredra att bli strypt och dö,
hellre än att fortsätta med denna kropp.
16 Jag avskyr att leva.
Lämna mig ifred, mitt liv är meningslöst!
17 Vad är då en människa,
eftersom du gör så stor sak av henne
och ger henne så mycket uppmärksamhet,
18 synar henne varje morgon
och prövar henne varje ögonblick av dagen?
19 Kan du inte vända blicken från mig en stund,
lämna mig ensam så jag åtminstone får svälja min saliv?
20 Har min synd skadat dig,
du mänsklighetens bevakare?
Varför har du valt mig till måltavla?
Har jag blivit en börda för dig?[a]
21 Varför förlåter du inte min synd
och utplånar min missgärning?
Snart kommer jag ändå att ligga i stoftet,
och när du letar efter mig,
finns jag inte mer.
Footnotes
- 7:20 Enligt andra handskrifter: Varför har du valt mig till måltavla, låtit mig bli en börda för mig själv?
Job 7
New International Version
Job 7
New International Version
7 “Do not mortals have hard service(A) on earth?(B)
Are not their days like those of hired laborers?(C)
2 Like a slave longing for the evening shadows,(D)
or a hired laborer waiting to be paid,(E)
3 so I have been allotted months of futility,
and nights of misery have been assigned to me.(F)
4 When I lie down I think, ‘How long before I get up?’(G)
The night drags on, and I toss and turn until dawn.(H)
5 My body is clothed with worms(I) and scabs,
my skin is broken and festering.(J)
6 “My days are swifter than a weaver’s shuttle,(K)
and they come to an end without hope.(L)
7 Remember, O God, that my life is but a breath;(M)
my eyes will never see happiness again.(N)
8 The eye that now sees me will see me no longer;
you will look for me, but I will be no more.(O)
9 As a cloud vanishes(P) and is gone,
so one who goes down to the grave(Q) does not return.(R)
10 He will never come to his house again;
his place(S) will know him no more.(T)
11 “Therefore I will not keep silent;(U)
I will speak out in the anguish(V) of my spirit,
I will complain(W) in the bitterness of my soul.(X)
12 Am I the sea,(Y) or the monster of the deep,(Z)
that you put me under guard?(AA)
13 When I think my bed will comfort me
and my couch will ease my complaint,(AB)
14 even then you frighten me with dreams
and terrify(AC) me with visions,(AD)
15 so that I prefer strangling and death,(AE)
rather than this body of mine.(AF)
16 I despise my life;(AG) I would not live forever.(AH)
Let me alone;(AI) my days have no meaning.(AJ)
17 “What is mankind that you make so much of them,
that you give them so much attention,(AK)
18 that you examine them every morning(AL)
and test them(AM) every moment?(AN)
19 Will you never look away from me,(AO)
or let me alone even for an instant?(AP)
20 If I have sinned, what have I done to you,(AQ)
you who see everything we do?
Why have you made me your target?(AR)
Have I become a burden to you?[a](AS)
21 Why do you not pardon my offenses
and forgive my sins?(AT)
For I will soon lie down in the dust;(AU)
you will search for me, but I will be no more.”(AV)
Footnotes
- Job 7:20 A few manuscripts of the Masoretic Text, an ancient Hebrew scribal tradition and Septuagint; most manuscripts of the Masoretic Text I have become a burden to myself.
Job 7
EasyEnglish Bible
Job 7
EasyEnglish Bible
Job continues to speak
7 People have to work very hard on this earth.
They have to work every day, like servants.
2 A servant waits for the end of the day so that he can rest.
A worker waits for his master to pay him.
3 But there is nothing for me to wait for.
I wait for many months and nothing happens.
Every night, I am always sad.
4 When I lie down at night to sleep,
I think, “How soon will the night end?”
But the night continues and I cannot sleep.
Finally, dawn comes.
5 There are worms all over my body.
All of my skin is painful.
There are dirty sores all over it.
6 My life is passing very fast.
Each day passes too quickly to see it!
The days of my life will finish,
and I cannot hope for anything to get better.
7 Remember, God, that my life is as short as a breath.
I know that I will never be happy again.
8 People who can see me now will not see me any more.
You will look for me, but I will not be there.
9 Clouds disappear and you never see them again.
That is like people who die and go into their graves.
They do not come back again.
10 They do not come back to live in their homes.
People forget about them.
11 So I must continue to speak.
I will tell you how upset I am.
I am angry because of what has happened to me.
So I must complain.
12 Why do you have to watch me, God, like a guard?
Do you think that I am a dangerous monster from the sea?
13 When I lie down to sleep,
I hope that my pain will be less.
14 But even then you give me dreams that frighten me.
I have visions which make me very afraid.
15 I would like someone to stop me breathing!
Death would be better than life.
16 My life is useless.
I do not want to live for ever.
My life is only a short breath.
So let me be alone.
17 Why do you think that people are important?
Why do you watch us so carefully?
18 You never leave us alone.
You test us every moment of every day.
19 You never look the other way.
You never leave me alone, even for a moment.
20 You carefully watch what people do.
Even if I have done something wrong,
it should not cause any trouble for you.
So why do you choose to punish me?
21 You should agree to forgive my sins.
You should say that I am not guilty.
I will soon die and I will go into my grave.
Then you will carefully look for me,
but I will not be there.’
Job 7
King James Version
Job 7
King James Version
7 Is there not an appointed time to man upon earth? are not his days also like the days of an hireling?
2 As a servant earnestly desireth the shadow, and as an hireling looketh for the reward of his work:
3 So am I made to possess months of vanity, and wearisome nights are appointed to me.
4 When I lie down, I say, When shall I arise, and the night be gone? and I am full of tossings to and fro unto the dawning of the day.
5 My flesh is clothed with worms and clods of dust; my skin is broken, and become loathsome.
6 My days are swifter than a weaver's shuttle, and are spent without hope.
7 O remember that my life is wind: mine eye shall no more see good.
8 The eye of him that hath seen me shall see me no more: thine eyes are upon me, and I am not.
9 As the cloud is consumed and vanisheth away: so he that goeth down to the grave shall come up no more.
10 He shall return no more to his house, neither shall his place know him any more.
11 Therefore I will not refrain my mouth; I will speak in the anguish of my spirit; I will complain in the bitterness of my soul.
12 Am I a sea, or a whale, that thou settest a watch over me?
13 When I say, My bed shall comfort me, my couch shall ease my complaints;
14 Then thou scarest me with dreams, and terrifiest me through visions:
15 So that my soul chooseth strangling, and death rather than my life.
16 I loathe it; I would not live alway: let me alone; for my days are vanity.
17 What is man, that thou shouldest magnify him? and that thou shouldest set thine heart upon him?
18 And that thou shouldest visit him every morning, and try him every moment?
19 How long wilt thou not depart from me, nor let me alone till I swallow down my spittle?
20 I have sinned; what shall I do unto thee, O thou preserver of men? why hast thou set me as a mark against thee, so that I am a burden to myself?
21 And why dost thou not pardon my transgression, and take away my iniquity? for now shall I sleep in the dust; and thou shalt seek me in the morning, but I shall not be.
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
New International Version (NIV) 
Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.
EasyEnglish Bible (EASY)
EasyEnglish Bible Copyright © MissionAssist 2019 - Charitable Incorporated Organisation 1162807. Used by permission. All rights reserved.