24 Varför har den Allsmäktige

        inga domstider i förvar?
    Varför får inte hans vänner
        se hans dagar?

(A) De flyttar gränsstenar[a],
    de rövar bort hjordar
        och för dem i bet.
(B) De för bort de faderlösas åsna
    och tar änkans ko i pant.
De tränger bort de fattiga
        från vägen,
    alla nödställda i landet
        måste gömma sig.
Se, som vildåsnor i öknen
        går de ut till sin gärning.
    De söker efter mat,
        och hedmarken
            ger dem bröd åt barnen.
De skördar foder på fältet,
    de plockar det som finns kvar[b]
        i den gudlöses vingård.
Nakna ligger de om natten,
        utan kläder,
    de har inget att skyla sig med
        i kölden.
De dränks av skurar från bergen,
    i brist på skydd
        håller de sig tätt intill klippan.

Faderlösa slits från sin mors bröst
    och tas i pant från den fattige.
10 De måste gå omkring nakna,
        utan kläder,
    hungrande bär de på kärvar.
11 (C) Mellan deras murar
        pressar de ut olja,
    törstande trampar de vinpressen.
12 Från staden hörs
        de döendes jämmer,
    svårt sårade ropar på hjälp.
        Men Gud bryr sig inte om
            ondskan.

13 (D) Andra har blivit fiender till ljuset,
    de känner inte dess vägar
        och håller sig inte
            på dess stigar.
14 (E) Så snart det dagas
        stiger mördaren upp,
    han dödar
        den nödställde och fattige,
    och om natten blir han tjuvars like.
15 (F) Äktenskapsbrytarens öga
        spanar efter skymningen,
    han tänker: ”Inget öga får se mig”
        och täcker sitt ansikte
            med en slöja.
16 (G) Vid mörkrets inbrott
        bryter de sig in i husen,
    om dagen låser de in sig.
        De vill inte veta av ljuset,
17 för svartaste mörker
        är morgon för dem alla,
    de är väl förtrogna
        med mörkrets fasor.

18 De är skum på vattenytan.
    Deras mark är förbannad i landet,
        ingen styr sin färd
            till vingårdarna.
19 Som torka och hetta
        slukar snövatten,
    så slukar dödsriket
        den som har syndat.
20 Modersskötet glömmer honom,
        maskar frossar på honom,
    ingen bevarar hans minne.
        Orätten bryts som ett träd.
21 Han gör illa den ofruktsamma
        som inte kan föda
    och är inte god mot änkan.

22 Men Gud rycker bort de starka
        genom sin kraft.
    När han griper in
        kan de inte vara säkra för sitt liv.
23 Han ger dem trygghet och vila,
    men hans ögon vakar
        över deras vägar.
24 (H) En kort tid är de upphöjda,
        sedan är de borta,
    de slås ner och skördas som alla,
        de vissnar som axens toppar.

25 Om det inte är så,
    vem kan visa att jag ljuger
        och göra mina ord om intet?

Footnotes

  1. 24:2 flyttar gränsstenar   Ett svårt brott (Ords 23:10f). På mesopotamiska gränsstenar har man funnit inristade förbannelser över den som vågar flytta dem för att öka sitt område.
  2. 24:6 plockar det som finns kvar   Så fick de fattiga sin försörjning (3 Mos 19:10, 5 Mos 24:21, Rut 2).

Job anser att Gud är orättvis

24 Varför fastställer den Väldige inte tider för sin dom?
    Varför får inte de gudfruktiga se honom handla?[a]
Gränsstenar flyttas
    och fårhjordar blir stulna,
den faderlöses åsna leds bort
    och änkans oxe tas i pant.
De behövande knuffas bort från vägen,
    de svaga i landet tvingas gömma sig.
Som vildåsnor i öknen går de dit,
    sliter för sin föda,
och ödemarken ger mat åt deras barn.[b]
    De samlar foder på fältet,
plockar och rensar rent i den ogudaktiges vingård.
    Om natten ligger de nakna i kylan
utan något att skyla sig med.
    De blir genomvåta av skurarna från bergen
och trycker sig mot klippan för att få skydd.
    Ett faderlöst barn slits från sin mors bröst,
och den fattiges spädbarn tas som pant.
10     De måste gå omkring nakna, utan kläder,
och de tvingas bära kärvar medan de är hungriga.
11     De tvingas pressa olivolja bland stenar
och trampa vinpressen medan de lider av törst.[c]
12     De döendes jämmer hörs från staden.
De sårade ropar på hjälp,
    och ändå anklagar inte Gud någon för att ha handlat fel.

13 Det finns de som gör uppror mot ljuset,
    som inte känner till dess vägar
eller håller sig till dess stigar.
14     När inget dagsljus finns,
stiger mördaren upp
    för att döda fattiga och nödlidande,
och på natten kommer han som en tjuv.
15     Äktenskapsbrytaren inväntar skymningen,
han tänker: ”Ingen får se mig!”
    och döljer sitt ansikte.
16 De bryter sig in i husen om nätterna
    och stänger in sig på dagen,
för de vill inte veta av ljuset.
17     Den mörka natten är deras morgon,
och de blir vänner med mörkrets fasor.[d]

18 Men de är som skum på vattenytan,
    deras mark är förbannad
och ingen går till vingårdarna.
19     Som torka och hetta slukar snön och smältvattnet,
så slukar dödsriket syndaren.
20     Modersskötet glömmer honom,
maskarna äter honom,
    ingen minns honom längre,
och ondskan faller som ett träd.
21     Han har utnyttjat den barnlösa,
och änkan har han inte gett någon hjälp.
22     Gud släpar bort de starka genom sin makt,
när han reser sig
    får de frukta för sina liv.
23 Han kan låta dem känna sig trygga och säkra,
    men hans blick följer dem.
24 För en kort tid är de upphöjda,
    men snart är de borta,
de slås ner,
    skördas som alla andra,
vissnar som sädesax.

25 Så är det.
    Är det någon som kan påstå att jag ljuger,
eller motbevisa det jag säger?

Footnotes

  1. 24:1 Grundtextens innebörd är osäker.
  2. 24:5 Grundtextens innebörd är osäker.
  3. 24:11 Grundtextens innebörd är osäker.
  4. 24:17 Grundtextens innebörd är osäker.