Jesaja 10
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Gud ska straffa Assyrien
10 Ve de domare som är orättfärdiga, och ve dem som utfärdar orättvisa lagar,
2 så att det inte finns någon rättvisa för fattiga, änkor och föräldralösa, säger Herren.
3 Vad tänker ni göra den dag då jag besöker er och låter förödelse drabba er från ett avlägset land? Vem ska ni då vända er till för att få hjälp? Var ska ni förvara era skatter, så att de är i trygghet?
4 Jag tänker inte hjälpa er. Ni kommer att stappla fram som fångar eller ligga bland de slagna. Och inte heller då kommer det att vara slut på min vrede, utan min hand ska fortfarande vara knuten mot er för att slå er.
5-6 Assyrien ska bli min vredes gissel! Dess militära styrka ska vara mitt vapen mot denna gudlösa nation, som är dömd till undergång. Assyrien ska göra mitt folk till slavar och plundra dem och trampa dem under sina fötter.
7 Men den assyriske kungen ska inte förstå att det är jag som har sänt honom. Han ska i stället mena att hans anfall mot mitt folk är en del av hans plan att erövra världen.
8 Han kommer att förklara att alla hans furstar snart ska bli kungar, som var och en regerar över ett besegrat land.
9 Vi ska besegra Kalno, precis som vi gjorde med Karkemis, kommer han att säga. Hamat kommer att falla för oss precis som Arpad gjorde. Vi ska ödelägga Samaria på samma sätt som Damaskus.
10 Ja, vi har besegrat kungariken med avgudar mycket större än de som finns i Jerusalem och Samaria.
11 När vi har besegrat Samaria och dess avgudar, ska vi fortsätta mot Jerusalem och de avgudar som finns där.
12 När Herren använt sig av kungen i Assyrien för att fullborda sin plan, kommer han att vända sig mot honom och straffa honom för hans högmod
13 och därför att han har skrutit om sin makt och sagt: Med kraft och vishet har vi vunnit alla dessa segrar. Vi har flyttat på nationers gränser, avsatt deras kungar och fört bort deras skatter.
14 Med makt har vi plundrat dem på deras rikedomar och lagt kungariken under oss, som man plundrar ett fågelbo på ägg. Ingen kunde röra ett finger för att hindra oss och ingen vågade protestera!
15 Men Herren säger: Kan en yxa lyfta sig själv över den som använder den? Är sågen större än den som sågar? Skulle en käpp eller en klubba på egen hand kunna slå den som lyfter den?
16 Därför att du skryter på detta sätt, du assyriske kung, ska Herren, härskarornas Gud, sända pest bland dina stolta trupper och slå dem.
17 Han som är Israels ljus och dess Helige ska vara den eld som brinner och förtär dig och ditt folk som tistlar och törne på en enda dag för att du ödelade Israels land.
18 Assyriens stora armé är som en väldig skog, men ändå ska den förstöras. Herren ska utrota assyrierna som när en sjuk människa tynar bort.
19 Bara några få i denna väldiga armé ska bli kvar, ja, så få att ett litet barn ska kunna räkna dem!
20 Till slut ska då den kvarleva som återstår i Israel och i Juda tro på Herren, den Helige i Israel, i stället för att vara rädda för assyrierna.
21 En kvarleva ska återvända till den mäktige Guden.
22 Även om Israel nu är så många som sandkornen på stranden, ska bara ett fåtal av folket bli kvar och vända om till Herren vid den tiden. Gud har bestämt sig för att låta en rättvis förödelse drabba dem.
23 Ja, Herren, härskarornas Gud, har redan beslutat att låta ett straff komma över dem.
24 Därför, säger Herren, härskarornas Gud: Ni, mitt folk i Jerusalem, ska inte vara rädda för assyrierna, när de förtrycker er på samma sätt som egyptierna gjorde för länge sedan.
25 Det kommer inte att pågå så länge. Snart ska min vrede mot er vara över, och då kommer den i stället att vända sig mot dem för att förgöra dem.
26 Herren, härskarornas Gud, kommer att slå dem med sin piska i en strid, liknande den då Gideon segrade över Midjan vid Orebs klippa, eller som när Gud dränkte egyptiernas armé i havet.
27 På den dagen ska Gud göra slut på ert slaveri. Ni har då blivit så starka att han ska låta er bryta sönder slavoket.
28-29 Se, nu kommer de, härarna från Assyrien! Nu är de vid Ajat, och nu vid Migron. De lämnar en del av sin utrustning i Mikmas och går över passet och stannar i Geba över natten. I staden Rama är folk rädda. Alla som bor i Gibea, Sauls stad, flyr för sina liv.
30 Ni kan ropa i skräck, ni som bor i Gallim! Varna Laisa! Den väldiga hären är på väg! Du arma Anatot, vilket öde är det inte som väntar dig!
31 Folket i Madmena flyr bort, och invånarna i Gebim förbereder sig för flykt.
32 Men fienden stannar i Nob för resten av dagen. Han knyter näven mot Jerusalem och berget Sion.
33 Men se, se vad Herren gör! Härskarornas Gud hugger ner detta mäktiga träd! Han förgör varenda en i hela denna väldiga armé, både hög och låg, officer och menig.
34 Han, den Allsmäktige, hugger ner fienden som man hugger träd i Libanons skogar.
Jesaja 10
Svenska Folkbibeln
10 Ve dem som stadgar orättfärdiga stadgar
och skriver orätta lagar
2 för att förvrida rättvisan för de nödställda
och beröva de nertryckta i mitt folk deras rätt,
för att göra änkor till sitt byte
    och plundra de faderlösa.
3 Vad skall ni göra på räkenskapsdagen,
när förödelsen kommer fjärran ifrån?
Till vem skall ni fly för att få hjälp,
    och var skall ni göra av era rikedomar?[a]
4 Den som inte faller på knä bland fångar
måste falla bland de dräpta.
    Med allt detta upphör inte hans vrede,
hans hand är ännu uträckt.
Guds dom över Assyrien
5 Ve över Assur, min vredes ris!
    Staven i hans hand är min förbittring.
6 Jag sände honom mot ett gudlöst folk,
mot min vredes folk.
    Jag befallde honom att plundra och ta byte
och trampa ner dem som smuts på gatorna.
7 Men så menade inte han,
    i sitt hjärta tänkte han inte så.
Hans hjärta stod efter att förgöra,
    att utrota många folk.
8 Ty han säger:
    "Är inte mina furstar alla kungar?
9 Gick det inte Kalno som Karkemis,
Hamat som Arpad
    och Samaria som Damaskus?
10 Eftersom min hand har drabbat andra gudars riken,
som hade fler gudabilder än Jerusalem och Samaria,
11 skulle jag då inte göra med Jerusalem
och dess gudabilder
    som jag har gjort med Samaria och dess gudar?"
12 Men när Herren har fullbordat allt sitt verk på Sions berg och i Jerusalem, skall jag ställa Assurs kung till svars för frukten av hans hjärtas övermod och hans stolta ögons högmod.
13 Ty han säger:
    "Med min hands kraft har jag utfört detta
och genom min vishet, eftersom jag är så klok.
Jag tog bort folkens gränser,
    jag plundrade deras skatter,
som den mäktige störtade jag härskarna.
14 Min hand har funnit folkens skatter.
Liksom i ett fågelbo, där alla övergivna ägg är samlade,
har jag samlat hela jorden.
    Det fanns ingen som rörde en vinge
eller öppnade näbben och pep.
15 Skall yxan upphöja sig över honom
som hugger med den,
    eller sågen förhäva sig över honom
som sätter den i rörelse?
    Som om käppen kunde svinga den som lyfter den,
eller staven lyfta den som inte är av trä!
16 Därför skall Herren, Herren Sebaot,
sända en tärande sjukdom bland hans feta män,
och under hans härlighet skall en låga brinna
lik en lågande eld.
17 Och Israels ljus skall vara som en eld,
hans Helige som en låga,
    och den skall bränna upp och förtära hans törnen och tistlar,
allt på en dag.
18 På hans skogs och fruktträdgårds härlighet
skall han fullständigt göra slut.
    Det skall bli som när en sjuk tynar bort.
19 De träd som är kvar i skogen
    skall vara lätt räknade.
Ett barn skall kunna skriva upp dem.
20 På den dagen skall kvarlevan av Israel
och de räddade av Jakobs hus
    inte längre stödja sig vid honom som slog dem.
I trohet skall de stödja sig på Herren, Israels Helige.
21 En kvarleva skall vända om,[b]
    en kvarleva av Jakob,
till Gud, den Mäktige.[c]
22 Ty om än ditt folk, Israel, vore som havets sand,
så skall bara en kvarleva av det vända om.
    Förödelse är beslutad,
flödande av rättfärdighet.
23 Ty förödelse och beslutad straffdom
skall Herren, Herren Sebaot
    låta komma över hela landet.
24 Därför säger Herren, Herren Sebaot så:
Mitt folk, du som bor i Sion, frukta inte för Assur.
Han skall slå dig med riset och höja sin stav mot dig,
som man gjorde i Egypten.
25 Ty ännu en liten tid och förbittringen upphör,
och min vrede skall vända sig till deras fördärv.
26 Herren Sebaot skall svänga sitt gissel över dem,
som när han slog Midjan vid Orebsklippan.
Sin stav, som han räckte ut över havet,
skall han åter höja,
    som han gjorde i Egypten.
27 På den dagen skall hans börda tas bort ifrån din skuldra
och hans ok ifrån din nacke.
    Ty oket skall brista på grund av fetman.
28 Han kommer över Ajat,
    drar fram genom Migron.
I Mikmash lämnar han sin tross.
29 De drar fram genom passet,
    tar nattkvarter i Geba.
Rama bävar,
    Sauls Gibea flyr.
30 Ropa högt, du dotter Gallim.
    Ge akt, du Laisa.
Arma Anatot!
31 Madmena flyr,
    Gibeons invånare söker skydd.
32 Ännu samma dag gör han halt i Nob.
Han svingar sin hand mot dottern Sions berg,
mot Jerusalems höjd.
33 Se, Herren, Herren Sebaot skall hugga av
den lummiga kronan med våldsam kraft.
De resliga stammarna skall fällas,
    de höga träden störta ner.
34 Han skall fälla snårskogen med järn,
och Libanon skall falla för den Mäktige.
Footnotes
- Jesaja 10:3 era rikedomar Ordagrant: "er härlighet".
- Jesaja 10:21 En kvarleva skall vända om Anspelar på Sear-Jasub, se 7:3 med not.
- Jesaja 10:21 Gud, den Mäktige Samma namn som i 9:6 ("Mäktig Gud"), ett av Messias namn.
Isaiah 10
King James Version
10 Woe unto them that decree unrighteous decrees, and that write grievousness which they have prescribed;
2 To turn aside the needy from judgment, and to take away the right from the poor of my people, that widows may be their prey, and that they may rob the fatherless!
3 And what will ye do in the day of visitation, and in the desolation which shall come from far? to whom will ye flee for help? and where will ye leave your glory?
4 Without me they shall bow down under the prisoners, and they shall fall under the slain. For all this his anger is not turned away, but his hand is stretched out still.
5 O Assyrian, the rod of mine anger, and the staff in their hand is mine indignation.
6 I will send him against an hypocritical nation, and against the people of my wrath will I give him a charge, to take the spoil, and to take the prey, and to tread them down like the mire of the streets.
7 Howbeit he meaneth not so, neither doth his heart think so; but it is in his heart to destroy and cut off nations not a few.
8 For he saith, Are not my princes altogether kings?
9 Is not Calno as Carchemish? is not Hamath as Arpad? is not Samaria as Damascus?
10 As my hand hath found the kingdoms of the idols, and whose graven images did excel them of Jerusalem and of Samaria;
11 Shall I not, as I have done unto Samaria and her idols, so do to Jerusalem and her idols?
12 Wherefore it shall come to pass, that when the Lord hath performed his whole work upon mount Zion and on Jerusalem, I will punish the fruit of the stout heart of the king of Assyria, and the glory of his high looks.
13 For he saith, By the strength of my hand I have done it, and by my wisdom; for I am prudent: and I have removed the bounds of the people, and have robbed their treasures, and I have put down the inhabitants like a valiant man:
14 And my hand hath found as a nest the riches of the people: and as one gathereth eggs that are left, have I gathered all the earth; and there was none that moved the wing, or opened the mouth, or peeped.
15 Shall the axe boast itself against him that heweth therewith? or shall the saw magnify itself against him that shaketh it? as if the rod should shake itself against them that lift it up, or as if the staff should lift up itself, as if it were no wood.
16 Therefore shall the Lord, the Lord of hosts, send among his fat ones leanness; and under his glory he shall kindle a burning like the burning of a fire.
17 And the light of Israel shall be for a fire, and his Holy One for a flame: and it shall burn and devour his thorns and his briers in one day;
18 And shall consume the glory of his forest, and of his fruitful field, both soul and body: and they shall be as when a standard-bearer fainteth.
19 And the rest of the trees of his forest shall be few, that a child may write them.
20 And it shall come to pass in that day, that the remnant of Israel, and such as are escaped of the house of Jacob, shall no more again stay upon him that smote them; but shall stay upon the Lord, the Holy One of Israel, in truth.
21 The remnant shall return, even the remnant of Jacob, unto the mighty God.
22 For though thy people Israel be as the sand of the sea, yet a remnant of them shall return: the consumption decreed shall overflow with righteousness.
23 For the Lord God of hosts shall make a consumption, even determined, in the midst of all the land.
24 Therefore thus saith the Lord God of hosts, O my people that dwellest in Zion, be not afraid of the Assyrian: he shall smite thee with a rod, and shall lift up his staff against thee, after the manner of Egypt.
25 For yet a very little while, and the indignation shall cease, and mine anger in their destruction.
26 And the Lord of hosts shall stir up a scourge for him according to the slaughter of Midian at the rock of Oreb: and as his rod was upon the sea, so shall he lift it up after the manner of Egypt.
27 And it shall come to pass in that day, that his burden shall be taken away from off thy shoulder, and his yoke from off thy neck, and the yoke shall be destroyed because of the anointing.
28 He is come to Aiath, he is passed to Migron; at Michmash he hath laid up his carriages:
29 They are gone over the passage: they have taken up their lodging at Geba; Ramah is afraid; Gibeah of Saul is fled.
30 Lift up thy voice, O daughter of Gallim: cause it to be heard unto Laish, O poor Anathoth.
31 Madmenah is removed; the inhabitants of Gebim gather themselves to flee.
32 As yet shall he remain at Nob that day: he shall shake his hand against the mount of the daughter of Zion, the hill of Jerusalem.
33 Behold, the Lord, the Lord of hosts, shall lop the bough with terror: and the high ones of stature shall be hewn down, and the haughty shall be humbled.
34 And he shall cut down the thickets of the forest with iron, and Lebanon shall fall by a mighty one.
Isaiah 10
New International Version
10 Woe(A) to those who make unjust laws,
    to those who issue oppressive decrees,(B)
2 to deprive(C) the poor of their rights
    and withhold justice from the oppressed of my people,(D)
making widows their prey
    and robbing the fatherless.(E)
3 What will you do on the day of reckoning,(F)
    when disaster(G) comes from afar?
To whom will you run for help?(H)
    Where will you leave your riches?
4 Nothing will remain but to cringe among the captives(I)
    or fall among the slain.(J)
Yet for all this, his anger is not turned away,(K)
    his hand is still upraised.
God’s Judgment on Assyria
5 “Woe(L) to the Assyrian,(M) the rod(N) of my anger,
    in whose hand is the club(O) of my wrath!(P)
6 I send him against a godless(Q) nation,
    I dispatch(R) him against a people who anger me,(S)
to seize loot and snatch plunder,(T)
    and to trample(U) them down like mud in the streets.
7 But this is not what he intends,(V)
    this is not what he has in mind;
his purpose is to destroy,
    to put an end to many nations.
8 ‘Are not my commanders(W) all kings?’ he says.
9     ‘Has not Kalno(X) fared like Carchemish?(Y)
Is not Hamath(Z) like Arpad,(AA)
    and Samaria(AB) like Damascus?(AC)
10 As my hand seized the kingdoms of the idols,(AD)
    kingdoms whose images excelled those of Jerusalem and Samaria—
11 shall I not deal with Jerusalem and her images
    as I dealt with Samaria and her idols?(AE)’”
12 When the Lord has finished all his work(AF) against Mount Zion(AG) and Jerusalem, he will say, “I will punish the king of Assyria(AH) for the willful pride(AI) of his heart and the haughty look(AJ) in his eyes. 13 For he says:
“‘By the strength of my hand(AK) I have done this,(AL)
    and by my wisdom, because I have understanding.
I removed the boundaries of nations,
    I plundered their treasures;(AM)
    like a mighty one I subdued[a] their kings.(AN)
14 As one reaches into a nest,(AO)
    so my hand reached for the wealth(AP) of the nations;
as people gather abandoned eggs,
    so I gathered all the countries;(AQ)
not one flapped a wing,
    or opened its mouth to chirp.(AR)’”
15 Does the ax raise itself above the person who swings it,
    or the saw boast against the one who uses it?(AS)
As if a rod were to wield the person who lifts it up,
    or a club(AT) brandish the one who is not wood!
16 Therefore, the Lord, the Lord Almighty,
    will send a wasting disease(AU) upon his sturdy warriors;(AV)
under his pomp(AW) a fire(AX) will be kindled
    like a blazing flame.
17 The Light of Israel will become a fire,(AY)
    their Holy One(AZ) a flame;
in a single day it will burn and consume
    his thorns(BA) and his briers.(BB)
18 The splendor of his forests(BC) and fertile fields
    it will completely destroy,(BD)
    as when a sick person wastes away.
19 And the remaining trees of his forests(BE) will be so few(BF)
    that a child could write them down.
The Remnant of Israel
20 In that day(BG) the remnant of Israel,
    the survivors(BH) of Jacob,
will no longer rely(BI) on him
    who struck them down(BJ)
but will truly rely(BK) on the Lord,
    the Holy One of Israel.(BL)
21 A remnant(BM) will return,[b](BN) a remnant of Jacob
    will return to the Mighty God.(BO)
22 Though your people be like the sand(BP) by the sea, Israel,
    only a remnant will return.(BQ)
Destruction has been decreed,(BR)
    overwhelming and righteous.
23 The Lord, the Lord Almighty, will carry out
    the destruction decreed(BS) upon the whole land.(BT)
24 Therefore this is what the Lord, the Lord Almighty, says:
“My people who live in Zion,(BU)
    do not be afraid(BV) of the Assyrians,
who beat(BW) you with a rod(BX)
    and lift up a club against you, as Egypt did.
25 Very soon(BY) my anger against you will end
    and my wrath(BZ) will be directed to their destruction.(CA)”
26 The Lord Almighty will lash(CB) them with a whip,
    as when he struck down Midian(CC) at the rock of Oreb;
and he will raise his staff(CD) over the waters,(CE)
    as he did in Egypt.
27 In that day(CF) their burden(CG) will be lifted from your shoulders,
    their yoke(CH) from your neck;(CI)
the yoke(CJ) will be broken
    because you have grown so fat.[c]
28 They enter Aiath;
    they pass through Migron;(CK)
    they store supplies(CL) at Mikmash.(CM)
29 They go over the pass, and say,
    “We will camp overnight at Geba.(CN)”
Ramah(CO) trembles;
    Gibeah(CP) of Saul flees.(CQ)
30 Cry out, Daughter Gallim!(CR)
    Listen, Laishah!
    Poor Anathoth!(CS)
31 Madmenah is in flight;
    the people of Gebim take cover.
32 This day they will halt at Nob;(CT)
    they will shake their fist(CU)
at the mount of Daughter Zion,(CV)
    at the hill of Jerusalem.
Footnotes
- Isaiah 10:13 Or treasures; / I subdued the mighty,
- Isaiah 10:21 Hebrew shear-jashub (see 7:3 and note); also in verse 22
- Isaiah 10:27 Hebrew; Septuagint broken / from your shoulders
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.
