Assyriens fall och Sions räddning

33 (A) Ve dig, du härjare

        som själv inte har härjats,
    du förrädare
        som själv inte blivit förrådd!
    När du är färdig med att härja
        ska du själv bli härjad,
    när du har slutat förråda
        ska du själv bli förrådd.[a]

Read full chapter

Footnotes

  1. 33:1 härjare   En av de assyriska kungarna, sannolikt Sanherib (705-681 f Kr, kap 36-37).

24 Men nu ska jag inför era ögon vedergälla Babel och Kaldeens alla invånare för allt det onda som de har gjort mot Sion, säger Herren. 25 Se, jag vänder mig mot dig, du fördärvets berg, säger Herren, du som fördärvar hela jorden, och jag ska sträcka ut min hand mot dig och störta dig ner från klipporna och göra dig till ett förbränt berg, 26 så att man inte från dig ska kunna ta vare sig hörnsten eller grundsten. Du ska bli en ödemark för alltid, säger Herren.

27 Res ett baner på jorden,
        blås i horn bland hednafolken,
    förbered hednafolk
        till strid mot det,
    båda upp riken mot det,
        Ararat, Minni[a] och Ashkenas.[b]
    Välj ut en härförare mot det,
        dra dit upp med hästar
    som liknar borstiga gräshoppor.
28 Förbered hednafolk
        till strid mot det:
    Mediens kungar, dess ståthållare
        och alla dess landsfurstar
    och hela det land som lyder
        under deras välde.
29 Då skälver jorden och bävar,
    för Herrens planer
        mot Babel fullbordas:
    att göra Babels land till
        en ödemark utan invånare.

30 (A) Babels hjältar slutar att strida,
        de sitter stilla i sina fästen.
    Deras styrka har försvunnit,
        de har blivit som kvinnor.
    Man har tänt eld
        på Babels boningar,
    och dess bommar
        är sönderbrutna.
31 Löpare möter löpare,
    den ene budbäraren korsar
        den andres väg
    för att meddela Babels kung
        att hela hans stad har intagits,
32 att vadställena har erövrats,
    att dammarna är uppbrända i eld
        och stridsmännen står
            skräckslagna.
33 För så säger Herren Sebaot,
        Israels Gud:
    Dottern Babel är som en tröskplats
        när man just har trampat
            till den.
    Ännu en liten tid,
        och skördetiden är inne.

34 Han har slukat mig
    och tillintetgjort mig,
        Babels kung Nebukadressar.
    Han har gjort mig till ett tomt kärl,
        som en drake har han svalt mig,
    han har fyllt sin buk
        med mina läckerheter
            och drivit bort mig.

35 ”Låt det våld som har drabbat mig

        och mitt kött
            komma över Babel”,
        säger hon som bor i Sion.
    ”Låt mitt blod komma över
        Kaldeens invånare”,
    säger Jerusalem.

36 Därför säger Herren så:
    Se, jag ska utföra din sak
        och utkräva din hämnd.
    Jag ska låta Babels hav sina bort
        och dess brunn torka ut,
37 (B) och Babel ska bli en stenhög,
        ett tillhåll för schakaler,
    till häpnad och förakt.
        Ingen ska bo där.
38 Alla ryter de nu som lejon,
    de morrar som lejonungar.
39 (C) Men när de är som mest upptända
    ska jag ordna ett gästabud
        för dem.
    Jag ska göra dem druckna
        så att de jublar,
    och så ska de somna in
        i en evig sömn
    och aldrig mer vakna, säger Herren.
40 Jag ska föra dem ner
    till att slaktas som lamm,
        som baggar och bockar.

41 (D) Hur har inte Sheshak[c] blivit intaget,
    det som var
        hela jordens berömmelse
            har erövrats!
    Hur har inte Babel fått
        hednafolken att häpna!
42 Havet steg upp över Babel,
    de brusande böljorna täckte
        över det.

43 Så förvandlades dess städer

        till en ödemark,
    ett torrt land och en öken,
        ett land där ingen bor
    och där ingen människa går fram.
44 (E) Jag ska straffa Bel i Babel
    och dra ut ur hans gap
        vad han har slukat.
    Hednafolken ska inte mer
        strömma till honom,
    också Babels murar ska falla.

45 (F) Dra ut därifrån, mitt folk.
    Var och en ska rädda sitt liv
        undan Herrens brinnande vrede.

46 (G) Tappa inte modet

och frukta inte de rykten

        som hörs i landet,
    även om ett rykte kommer ena året
        och ett nytt rykte nästa år,

även om våld råder på jorden

        och härskare står mot härskare.

47 För se, dagar ska komma
    då jag ska straffa
        Babels avgudar
    och då hela dess land ska stå
        med skam
    och alla bli slagna därinne.
48 (H) Då ska de jubla över Babel,
    himmel och jord
        och allt som finns där,
    för norrifrån kommer
        härjarna över det,
    säger Herren.
49 På grund av dem som har dräpts
        i Israel måste Babel falla,
    så som dräpta över hela jorden
        har fallit för Babels skull.

50 (I) Ni som räddat er undan svärdet,
        ge er av, stanna inte!
    Kom ihåg Herren i fjärran land
        och låt Jerusalem vara
            i era hjärtan!
51 Vi står här med skam,
        vi blir hånade.
    Blygsel täcker vårt ansikte,
        för främlingar har trängt in i
    de heliga platserna i Herrens hus.

52 Se, därför ska dagar komma,

    säger Herren,
        då jag ska döma Babels avgudar
    och i hela dess land
        ska slagna män jämra sig.
53 (J) Även om Babel steg upp till himlen
    och gjorde sin befästning
        hög och ointaglig,
    så skulle ändå plundrare
        från mig nå dit, säger Herren.

54 Sorgerop hörs från Babel
    och stor förödelse
        från kaldeernas land,
55 för Herren ödelägger Babel
    och gör slut på
        det stora larmet därinne.
    Deras vågor brusar
        som stora vatten,
    dånet av dem ljuder högt,

56 (K) för över Babel kommer en

        som ödelägger,
    och hjältarna där tas till fånga,
        deras bågar bryts sönder.
    Herren är en vedergällningens Gud,
        han lönar till fullo.
57 Jag ska göra dem druckna,
    Babels furstar och visa,
        dess ståthållare, styresmän
            och hjältar.
    De ska somna in i en evig sömn
        och aldrig mer vakna,
    säger Kungen.
        Herren Sebaot är hans namn.

58 (L) Så säger Herren Sebaot:
    Babels breda murar
        ska rivas ner i grund,
    och de höga portarna
        ska brännas upp i eld.
    Så mödar sig folken för intet
        och folkslagen arbetar sig trötta
    för det som blir lågornas rov.

59 Detta är vad profeten Jeremia befallde Seraja, son till Neria[d], son till Mahaseja, då denne begav sig till Babel med Juda kung Sidkia i hans fjärde regeringsår[e]. Seraja var nämligen kvartermästare.

60 Jeremia skrev ner i en och samma bok all den olycka som skulle drabba Babel, allt detta som nu är skrivet om Babel. 61 Jeremia sade till Seraja: ”När du kommer till Babel, se då till att du läser upp allt detta. 62 Och du ska säga: Herre, du har själv talat om denna plats att du vill fördärva den så att ingen mer ska bo här, varken människa eller djur, för den ska vara en ödemark för all framtid. 63 (M) Och när du har läst upp hela boken, ska du binda en sten vid den och kasta den mitt i floden Eufrat 64 och säga: På samma sätt ska Babel sjunka ner och aldrig mer komma upp på grund av den olycka som jag ska låta drabba det. Och de ska gå under.”

Här slutar Jeremias ord.[f]

Read full chapter

Footnotes

  1. 51:27 Ararat, Minni   Riken i gränsområdet mellan nuvarande Turkiet och Iran.
  2. 51:27 Ashkenas   Skyter (Kol 3:11), hästfolk öster och norr om Svarta havet (1 Mos 10:3).
  3. 51:41 Sheshak   är ett kryptogram för Babel. Man ersätter alfabetets första bokstav med den sista, den andra med den näst sista osv.
  4. 51:59 Seraja, son till Neria   Bror till skrivaren Baruk (Jer 32:12). Ett avtryck av Serajas personliga sigill finns bevarat. Som kvartermästare skötte han expeditionens inkvartering.
  5. 51:59 Sidkia i hans fjärde regeringsår   År 593 f Kr, då Hesekiel i Babel fick sin kallelse (Hes 1:1).
  6. 51:64 Här slutar Jeremias ord   Kapitel 52 är en epilog hämtad från slutet av Andra Kungaboken (2 Kung 24:18f).

Herrens dag

15 För Herrens dag är nära
        för alla hednafolk.
    Så som du har gjort
        ska det göras mot dig,
    dina gärningar
        ska komma tillbaka
            över ditt eget huvud.

Read full chapter