Jeremia 46
Svenska Folkbibeln
Profetia om Egypten
46 Detta är Herrens ord som kom till Jeremia om hednafolken.
2 Om Egypten.
Angående den egyptiske kungen farao Nekos[a] här som stod vid floden Eufrat nära Karkemish och som blev slagen av Nebukadressar, kungen i Babel, i Jojakims, Josias sons, Juda kungs, fjärde regeringsår.
3 Gör i ordning små och stora sköldar
och ryck fram till strid.
4 Spänn för hästarna, sitt upp på springarna
och ställ upp er med hjälmarna på.
Gör spjuten blanka, kläd er i pansar.
5 Vad ser jag?
De är förfärade, de viker tillbaka,
deras hjältar blir slagna och flyr
utan att vända sig om.
Det är skräck från alla håll,
säger Herren.
6 Inte ens den snabbaste kan fly,
inte ens hjälten kan komma undan.
Norrut, vid floden Eufrat,
där stapplar de och faller.
7 Vem är det som stiger upp som Nilfloden,
likt strömmar av framvällande vatten?
8 Det är Egypten som stiger upp som Nilfloden,
likt strömmar av framvällande vatten.
Han säger: "Jag vill stiga upp och övertäcka landet,
jag vill förstöra städerna och dem som bor i dem."
9 Drag dit upp, ni hästar,
storma fram, ni vagnar.
Drag ut, ni hjältar,
nubier och puteer, rustade med sköldar,
och ludeer, rustade med bågar som de spänner.
10 Detta är Herrens, Herren Sebaots dag,
en hämndens dag då han hämnas på sina motståndare.
Svärdet frossar sig mätt,
det dricker sig rusigt av deras blod.
Ty detta är ett slaktoffer åt Herren, Herren Sebaot
i Nordlandet vid floden Eufrat.
11 Drag upp till Gilead och hämta balsam,
du jungfru, Egyptens dotter.
Men förgäves har du skaffat dig läkemedel i mängd.
Du kan inte helas.
12 Hednafolken har hört om din skam,
och dina klagorop uppfyller jorden,
ty den ene hjälten snavar på den andre
och tillsammans faller de båda.
13 Detta är det ord som Herren talade till profeten Jeremia om att Nebukadressar, kungen i Babel, skulle komma och besegra Egypten:
14 Förkunna i Egypten och låt det höras i Migdol,
ja, låt det höras i Nof och även i Tachpanches,
och säg: "Träd fram och gör dig beredd,
ty svärdet frossar runt omkring dig."
15 Varför är dina hjältar slagna till marken?
De kunde inte hålla stånd,
ty Herren stötte bort dem.
16 Han kom många att vackla,
och de föll, den ene över den andre, och ropade:
"Upp, låt oss vända tillbaka till vårt folk
och till landet där vi föddes,
undan det härjande svärdet."
17 Man ropar där:
"Farao, Egyptens kung, är bara ett buller!
Han har försummat sin tid."
18 Så sant jag lever, säger Konungen -
Herren Sebaot är hans namn.
Som Tabor bland bergen,
som Karmel vid havet skall han komma.
19 Gör er beredda för landsflykt,
ni dotter Egyptens invånare.
Ty Nof skall bli en ödemark
och brännas ner så att ingen kan bo där.
20 En skön kviga är Egypten,
men en broms kommer farande norrifrån.
21 Också legosoldaterna i landet
liknar gödda kalvar,
de vänder alla om.
Alla flyr de, ty de kan inte stå emot.
Deras ofärds dag har kommit över dem,
tiden för deras straff är inne.
22 Hon väser likt en orm som ringlar i väg,
ty med vapenmakt drar de fram,
och med yxor kommer de över henne,
som gällde det att hugga ved.
23 De fäller hennes skog, säger Herren,
ty den är ogenomtränglig.
Fler är de än gräshoppor,
de kan inte räknas.
24 På skam kommer Egyptens dotter,
hon utlämnas åt folket från norr.
25 Så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Se, jag skall straffa Amon från No,[b] liksom farao och Egypten med dess gudar och dess kungar, ja, både farao och dem som förlitar sig på honom. 26 Jag skall överlämna dem till de män som står efter deras liv, till den babyloniske kungen Nebukadressar och hans tjänare. Men därefter skall landet bli bebott som i forna dagar, säger Herren.
27 Så frukta inte,
du min tjänare Jakob,
och var inte förskräckt, du Israel,
ty se, jag skall rädda dig ur det avlägsna landet
och dina barn ur deras fångenskaps land.
Jakob skall vända tillbaka och leva i lugn och ro,
och ingen skall förskräcka honom.
28 Frukta inte, du min tjänare Jakob, säger Herren,
ty jag är med dig.
Jag skall göra slut på alla de hednafolk
till vilka jag har drivit dig bort.
Men dig skall jag inte göra slut på,
dock skall jag straffa dig rättvist,
ty helt ostraffad kan jag inte lämna dig.
Footnotes
- Jeremia 46:2 farao Neko regerade i Egypten år 610-595 f. Kr.
- Jeremia 46:25 Amon från No "Amon" var en av Egyptens vanligaste gudar. "No" är Thebe, huvudstad i övre Egypten.
Jeremia 46
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
46 Här är de budskap som Jeremia fick beträffande andra nationer och folk:
Budskap till Egypten
2 Detta budskap vänder sig till Egypten under slaget vid Karkemis när Farao Neko, kungen i Egypten, och hans armé blev besegrade vid floden Eufrat av Nebukadnessar, kungen i Babylon, under Josias son Jojakims fjärde regeringsår över Juda:
3 Gör i ordning era sköldar, ni egyptier, och dra ut i striden!
4 Spänn för och sitt upp på era hästar, ta på er hjälmarna, vässa spjuten och dra på er pansaret.
5 Men vad händer? Den egyptiska armén flyr i förskräckelse. Soldater springer utan att kasta en blick tillbaka. Ja, förskräckelse ska omge dem på alla sidor, säger Herren.
6 Den snabbaste ska inte hinna fly och den starkaste inte komma undan. I norr vid floden Eufrat stapplar de och faller.
7 Vad är detta för en mäktig armé, som reser sig som Nilen vid högvatten och svämmar över alla bräddar?
8 Det är den egyptiska armén, som skryter över att den snart ska täcka hela jorden som en flod och utplåna både stad och folk.
9 Dra ut, ni hästar och vagnar och mäktiga soldater från Egypten! Kom, ni alla etiopier, puteer och ludeer, som är rustade med sköld och som kan spänna en båge!
10 För denna dag tillhör Herren, härskarornas Gud, en hämndens dag då han ska krossa sina fiender. Svärdet ska frossa tills det fått nog, ja, tills det blivit drucket av ert blod. För Herren, härskarornas Gud, ska ta emot ett offer i dag i norr, vid floden Eufrat!
11 Gå till Gilead efter salvor, du jungfru, dotter Egypten! Men det finns inget som hjälper mot dina sår. Du använder många olika mediciner, men inget hjälper.
12 Folken hör talas om din skam. Jorden är fylld av ditt förtvivlans rop. Dina bästa soldater snubblar över varandra och faller tillsammans.
13 Sedan gav Herren Jeremia det här budskapet angående den babyloniske kungen Nebukadnessars anfall mot Egypten:
14 Ropa ut det i Egypten och kungör det i städerna Migdol, Memfis och Tapanhes! Mobilisera för strid, för svärdet ska gå fram och ödelägga allt omkring dig.
15 Varför har Apis, tjurguden, flytt av förskräckelse? Därför att Herren har slagit ner honom mitt framför ögonen på era fiender.
16 Stora skaror har fallit i högar. De överlevande legosoldaterna säger: Kom, nu återvänder vi hem igen, så att vi kommer bort ifrån detta fruktansvärda blodbad!
17 Byt namn på Farao Hofra och kalla honom 'Mannen utan makt men med mycket oväsen'!
18 Så sant jag lever, säger din kung, Herren, härskarornas Gud, någon kommer mot Egypten, hög som berget Tabor eller Karmel vid havet.
19 Packa ihop och gör er beredda att fly ur landet, ni invånare i Egypten, för staden Memfis ska förstöras och lämnas utan en enda levande varelse.
20-21 Egypten är som en grann kviga, men en broms får henne att springa, en broms från norr! Till och med hennes berömda legosoldater har blivit som skrämda kalvar. De vänder om och flyr, för det är en olyckans dag för Egypten, en straffets dag.
22-23 Egypten flyr, väsande som en orm. De anfallande trupperna marscherar in. Soldater i en mängd som ingen kan räkna hugger ner ditt folk som när skogshuggare hugger ner en hel skog. De är som en svärm gräshoppor.
24 Egypten är hjälplöst och överlämnas till folket i norr.
25 Herren, härskarornas Gud, säger: Jag ska straffa Amon, Tebes gud, liksom alla andra Egyptens gudar. Jag ska också straffa Farao och alla som litar på honom.
26 Jag ska överlämna dem i händerna på sådana som vill döda dem, i den babyloniske kungens, Nebukadnessars, och hans mäns händer. Men sedan ska landet hämta sig efter förödelsen.
27 Var inte rädd, du mitt folk, som återvänder till ditt eget land. Var inte förskräckt! Jag ska rädda dig från detta land som du en gång lämnade och leda dina barn som nu är där bort därifrån. Ja, Israel ska vända tillbaka och få ro och inte låta sig skrämmas av något.
28 Frukta inte, Jakob, min tjänare, säger Herren, för jag är med dig. Jag ska förgöra alla folk som jag har sänt dig till, men jag ska inte utplåna dig. Jag ska straffa dig, men bara tillräckligt för att tillrättavisa dig.
Jeremiah 46
New Catholic Bible
Prophecies against the Nations[a]
Chapter 46
1 This is the word of the Lord that came to the prophet Jeremiah in regard to the nations.
Against Egypt.[b] 2 Concerning Egypt and the army of Pharaoh Neco, the king of Egypt, which was stationed at Carchemish on the Euphrates River, and which Nebuchadnezzar, the king of Babylon, defeated in the fourth year of King Jehoiakim of Judah, the son of Josiah:
3 Prepare your bucklers and
shields and march forth for battle.
4 Harness the horses;
let the riders mount.
Don your helmets
and take your stations.
Sharpen your spears
and put on your breastplates.
5 What is this shameful spectacle I behold?
They fall back in terror.
Their warriors are routed
and are in headlong flight
without glancing back.
There is terror on every side,
says the Lord.
6 The swift cannot flee,
nor can the brave warriors escape.
In the north, by the River Euphrates,
they have stumbled and fallen.
7 Who is this that rises like the Nile,
like rivers of torrential waters?
8 Egypt rises up like the Nile,
like rivers of torrential waters.
I will rise up, Egypt says, and cover the earth;
I will destroy cities and their inhabitants.
9 Advance, O horses,
and drive madly, O chariots.
Let the warriors advance:
men from Ethiopia and Put bearing shields,
and men from Lud who draw their bows.
10 This day belongs to the Lord God of hosts,
a day of retribution
and vengeance on his enemies.
The sword will devour and be sated
until drunk with their blood.
For the Lord God of hosts
is holding a sacrificial feast
in the land of the north
by the River Euphrates.
11 Go up to Gilead and obtain balm,
O virgin daughter Egypt.
The many medicines you have used
have afforded you no healing.
12 The nations have heard of your shame;
the earth is filled with your cries.
Warrior stumbles against warrior,
and both fall down together.
13 The word that the Lord spoke to the prophet Jeremiah in regard to the advance of Nebuchadnezzar, the king of Babylon, to attack the land of Egypt:
14 Announce it in Egypt and proclaim it in Migdol;
proclaim it also in Noph and Tahpanhes.
Say, “Take your stations and be prepared,
for the sword will devour those around you.”
15 Why have your warriors been laid low?
They were unable to stand
because the Lord has thrust them down.
16 They stumbled and fell,
and then they said to one another,
“Come, let us return to our own people
and to the land of our birth,
far from the swords of our oppressors.”
17 They gave this nickname to Pharaoh, the king of Egypt:
“One who boasts but never succeeds.”
18 As I live, says the King,
whose name is the Lord of hosts,
one is coming like Tabor[c] among the mountains,
like Carmel by the sea.
19 Prepare your baggage to go into exile,
you inhabitants of Egypt.
Memphis will become a desert waste,
a desolate, uninhabited ruin.
20 Egypt is a beautiful heifer,[d]
but a gadfly from the north
is preparing to move against her.
21 Even the mercenaries in her midst
are like fatted calves,
but they have turned and fled together
rather than stand their ground.
For the day of disaster has overtaken them,
the time of their punishment.
22 Egypt is hissing like a retreating snake,
for her enemies are advancing in force.
They move against her with axes,
like men who fell her trees.
23 They will cut down her forest,[e] says the Lord,
even though it appears impenetrable,
because they are more numerous than locusts;
they are beyond counting.
24 Daughter Egypt will be disgraced,
handed over to a people from the north.
25 The Lord of hosts, the God of Israel, has said: Behold, I will punish Amon[f] of Thebes, and Egypt, her gods and her kings, Pharaoh and those who trust in him. 26 I will hand them over to those who seek their lives, to Nebuchadnezzar, the king of Babylon, and his officials. At a later time, Egypt will be inhabited again as in times past, says the Lord.
27 But as for you, my servant Jacob, fear not;
Israel, do not be dismayed.
Behold, I will rescue you from afar
and your descendants from the land of their exile.
Jacob will return and be at peace again,
tranquil, with no one to trouble him.
28 Have no fear, my servant Jacob,
for I am with you, says the Lord.
I will make an end of all the nations
where I have dispersed you,
but I will not make an end of you.
I will discipline you only as you deserve;
I will not allow you to escape totally unpunished.
Footnotes
- Jeremiah 46:1 These threats to the nations are not in their proper place here at the end of the Book. It is thought that they were originally located between verses 1-13 and verses 14-19 of chapter 25, these two sections being respectively an appeal of the prophet to his fellow countrymen and a vision of the cup of the Lord’s wrath. And, in fact, it is at that point that the ancient Greek translation usually inserts the present chapters.
- Jeremiah 46:2 When the Assyrian empire broke up, two powers entered the lists to win control of the Mediterranean East: the kingdoms of Babylon and of Egypt. Shortly before being enthroned as king, Nebuchadnezzar II (605–561 B.C.) defeated the army of Pharaoh Neco (609–593 B.C.) at Carchemish (today Jerablus), an ancient Hittite metropolis on the upper Euphrates. The battle was a historical turning point.
- Jeremiah 46:18 Like Tabor: the reference is to Nebuchadnezzar. Tabor dominates the plain of Galilee.
- Jeremiah 46:20 Heifer: an allusion to the worship of Hathor, the cow-headed goddess.
- Jeremiah 46:23 The forest symbolizes the especially dense population of the Nile Delta.
- Jeremiah 46:25 Amon: the national god of Egypt.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
