Add parallel Print Page Options

Israels återupprättelse

31 ”Vid den tiden, säger Herren, ska jag vara Gud för alla Israels släkter, och de ska vara mitt folk.”

Så säger Herren:

”Det folk som överlever svärdet
    ska finna nåd i öknen,
    under vandringen ska Israel få ro.”[a]

Från fjärran uppenbarade sig Herren för mig:

”Jag har älskat dig
    med en evig kärlek.
Därför har jag så länge uppehållit dig med min nåd.
    Jag ska upprätta dig igen,
ja, du ska bli upprättad,
    du jungfru Israel.
Du ska än en gång ta dina tamburiner
    och gå ut och dansa med de glada.
Än en gång ska du plantera vingårdar
    på Samariens berg,
och de som planterar ska få njuta av frukten.
    Den dag ska komma
då vakterna på Efraims berg ska ropa:
    ’Kom, låt oss gå upp till Sion,
till Herren, vår Gud.’ ”

För så säger Herren:

”Jubla av glädje över Jakob,
    höj jubelrop över det främsta bland folken!
Lovsjung: ’Herren har räddat sitt folk,
    det som finns kvar av Israel.’
Jag ska föra dem från landet i norr
    och samla dem från jordens yttersta ändar.
Bland dem finns blinda och lama,
    gravida kvinnor och kvinnor i barnsnöd.
    I en stor skara ska de återvända hit.
Gråtande ska de komma,
    och under deras böner ska jag leda dem.[b]
På en jämn väg, där de inte ska stappla,
    ska jag leda dem till strömmande vatten.
För jag är Israels far
    och Efraim är min förstfödde son.

10 Hör Herrens ord, ni folk,
    förkunna det i fjärran kustländer:
’Han som skingrade Israel
    ska samla det
och vaka över det
    som en herde över sin hjord.’
11 Herren ska friköpa Jakob
    och befria honom från dem
som är starkare än han.
12     De ska komma och jubla på Sions höjd,
och de ska stråla av lycka över allt vad Herren ger,
    över säd, vin och olja,
över lamm och boskapshjordar.
    De ska vara som en grönskande trädgård,
och de ska inte behöva sörja mer.
13     Flickor ska dansa och glädjas,
tillsammans med ynglingar och de gamla.
    Jag ska förvandla deras sorg till glädje,
ge dem tröst och glädje efter sorgen.
14     Jag ska mätta prästerna rikligt
och tillfredsställa mitt folk med det goda jag ger, säger Herren.”

15 Så säger Herren:

”Ett rop hörs i Rama,
    klagan och bitter gråt.
Rakel gråter över sina barn
    och låter sig inte tröstas,
för hennes barn finns inte mer.”

16 Så säger Herren:

”Gråt inte längre,
    fäll inga fler tårar,
för du ska få lön för din möda, säger Herren.
    De ska återvända från sitt fiendeland.
17 Det finns hopp för din framtid, säger Herren.
    Dina barn ska återvända till sitt eget land.

18 Jag har hört Efraims klagan:
    ’Du har tuktat mig,
jag har blivit tuktad
    som en otämjd kalv.
För mig tillbaka,
    så kommer jag tillbaka,
för du är Herren, min Gud.
19     Jag vände mig bort
men ångrade mig.
    Jag kom till besinning
och slår nu mina lår i sorg.[c]
    Jag skäms och är förödmjukad
över min ungdoms synder.’
20     Är inte Efraim min älskade son,
mitt käraste barn?
    Trots att jag ofta går till rätta med honom
tänker jag ständigt på honom.
    Mitt hjärta ömmar för honom,
och jag måste förbarma mig över honom, säger Herren.

21 Sätt upp vägmärken åt dig,
    ställ upp vägvisare.
Rätta dig efter den led du följt,
    vägen du förut gått.
Vänd tillbaka, jungfru Israel,
    vänd tillbaka till dessa dina städer!
22 Hur länge ska du vackla hit och dit,
    du trolösa dotter?
Herren ska skapa något nytt på jorden –
    en kvinna ska omsluta[d] en man.”

23 Så säger härskarornas Herre, Israels Gud: ”Ännu en gång ska detta ord uttalas i Juda land och dess städer, när jag låter dem återvända från sin exil: ’Herren välsigne dig, du rättfärdighetens boning, du heliga berg!’ 24 Där ska alla från hela Juda och dess städer bo, bönder och kringströvande herdar. 25 Jag ska ge de trötta att dricka och mätta de svaga.”

26 Sedan vaknade jag och såg mig omkring. Min sömn hade varit behaglig.

27 ”Den tid ska komma, säger Herren, när jag ska beså hela Israel och hela Juda med säd av både människor och djur. 28 Liksom jag har vakat över dem för att rycka upp, riva ner, förgöra och fördärva, ska jag nu vaka över dem för att bygga upp och plantera, säger Herren. 29 På den tiden ska man inte längre säga:

’Fäderna har ätit sura druvor
    och därför har barnen fått ömma tänder.’

30 Var och en ska nämligen dö för sin egen synd. Den som äter sura druvor får själv ömma tänder.

Det nya förbundet

31 Det ska komma en tid, säger Herren,
    då jag ingår ett nytt förbund med Israels och Juda folk,
32 inte ett sådant förbund som jag ingick med deras förfäder,
    när jag tog dem vid handen och förde dem ut ur Egypten,
det förbund med mig som de bröt,
    trots att jag var deras herre[e], säger Herren.
33 Nej, detta är det förbund jag ska ingå med Israels folk
efter de där dagarna, säger Herren:
Jag ska lägga min lag i deras inre
    och skriva den i deras hjärtan.
Jag ska vara deras Gud,
    och de ska vara mitt folk.
34 Då ska de inte längre behöva undervisa varandra och säga:
    ’Lär känna Herren,’ för då ska alla känna mig,
från den minste till den störste bland dem, säger Herren.
    För jag ska förlåta dem deras ondska,
    och jag ska aldrig mer komma ihåg deras synder.”

35 Så säger Herren,

han som satt upp solen till att lysa om dagen
    och månen och stjärnorna att lysa om natten,
han som rör upp havet så att dess vågor brusar,
    han vars namn är härskarornas Herre:
36 ”Om dessa förordningar inte längre består inför mig,
    säger Herren,
först då ska Israels ätt upphöra
    att för alltid vara ett folk inför mig.”

37 Så säger Herren:

”Om himlarna där ovan kan mätas,
    om jordens grundvalar där nere kan utforskas,
först då ska jag förkasta Israels ätt
    för allt de har gjort, säger Herren.

38 Den tid ska komma, säger Herren, när staden ska bli uppbyggd för Herren, från Hananeltornet till Hörnporten. 39 Mätsnöret ska dras vidare mot Garevhöjden och sedan i riktning mot Goa. 40 Och hela dalen med liken och askan, alla fälten ända ner till Kidrondalen och till hörnet vid Hästporten i öster ska vara helgade åt Herren. Staden ska aldrig mer utplånas eller raseras.”

Footnotes

  1. 31:2 Versen kan också tolkas syfta på Israels ökenvandring och ska i så fall översättas i förfluten tid.
  2. 31:9 Engligt Septuaginta: komma, men jag tröstar dem och leder dem.
  3. 31:19 En symbolhandling för att uttrycka sorg och bedrövelse.
  4. 31:22 Eller: värna.Det hebreiska ordets betydelse är osäker och hela satsen därmed svårtolkad.
  5. 31:32 Ordagrant: …jag var deras make.

The Remnant of Israel Saved

31 “At (A)the same time,” says the Lord, (B)“I will be the God of all the families of Israel, and they shall be My people.”

Thus says the Lord:

“The people who survived the sword
Found grace in the wilderness—
Israel, when (C)I went to give him rest.”

The Lord has appeared [a]of old to me, saying:
“Yes, (D)I have loved you with (E)an everlasting love;
Therefore with lovingkindness I have (F)drawn you.
Again (G)I will build you, and you shall be rebuilt,
O virgin of Israel!
You shall again be adorned with your (H)tambourines,
And shall go forth in the dances of those who rejoice.
(I)You shall yet plant vines on the mountains of Samaria;
The planters shall plant and [b]eat them as ordinary food.
For there shall be a day
When the watchmen will cry on Mount Ephraim,
(J)‘Arise, and let us go up to Zion,
To the Lord our God.’ ”

For thus says the Lord:

(K)“Sing with gladness for Jacob,
And shout among the chief of the nations;
Proclaim, give praise, and say,
‘O Lord, save Your people,
The remnant of Israel!’
Behold, I will bring them (L)from the north country,
And (M)gather them from the ends of the earth,
Among them the blind and the lame,
The woman with child
And the one who labors with child, together;
A great throng shall return there.
(N)They shall come with weeping,
And with supplications I will lead them.
I will cause them to walk (O)by the rivers of waters,
In a straight way in which they shall not stumble;
For I am a Father to Israel,
And Ephraim is My (P)firstborn.

10 “Hear the word of the Lord, O nations,
And declare it in the [c]isles afar off, and say,
‘He who scattered Israel (Q)will gather him,
And keep him as a shepherd does his flock.’
11 For (R)the Lord has redeemed Jacob,
And ransomed him (S)from the hand of one stronger than he.
12 Therefore they shall come and sing in (T)the height of Zion,
Streaming to (U)the goodness of the Lord
For wheat and new wine and oil,
For the young of the flock and the herd;
Their souls shall be like a (V)well-watered garden,
(W)And they shall sorrow no more at all.

13 “Then shall the virgin rejoice in the dance,
And the young men and the old, together;
For I will turn their mourning to joy,
Will comfort them,
And make them rejoice rather than sorrow.
14 I will [d]satiate the soul of the priests with abundance,
And My people shall be satisfied with My goodness, says the Lord.”

Mercy on Ephraim

15 Thus says the Lord:

(X)“A voice was heard in (Y)Ramah,
Lamentation and bitter (Z)weeping,
Rachel weeping for her children,
Refusing to be comforted for her children,
Because (AA)they are no more.”

16 Thus says the Lord:

“Refrain your voice from (AB)weeping,
And your eyes from tears;
For your work shall be rewarded, says the Lord,
And they shall come back from the land of the enemy.
17 There is (AC)hope in your future, says the Lord,
That your children shall come back to their own border.

18 “I have surely heard Ephraim bemoaning himself:
‘You have (AD)chastised me, and I was chastised,
Like an untrained bull;
(AE)Restore me, and I will return,
For You are the Lord my God.
19 Surely, (AF)after my turning, I repented;
And after I was instructed, I struck myself on the thigh;
I was (AG)ashamed, yes, even humiliated,
Because I bore the reproach of my youth.’
20 Is Ephraim My dear son?
Is he a pleasant child?
For though I spoke against him,
I earnestly remember him still;
(AH)Therefore My [e]heart yearns for him;
(AI)I will surely have mercy on him, says the Lord.

21 “Set up signposts,
Make landmarks;
(AJ)Set your heart toward the highway,
The way in which you went.
[f]Turn back, O virgin of Israel,
Turn back to these your cities.
22 How long will you (AK)gad about,
O you (AL)backsliding daughter?
For the Lord has created a new thing in the earth—
A woman shall encompass a man.”

Future Prosperity of Judah

23 Thus says the Lord of hosts, the God of Israel: “They shall again use this speech in the land of Judah and in its cities, when I bring back their captivity: (AM)‘The Lord bless you, O home of justice, and (AN)mountain of holiness!’ 24 And there shall dwell in Judah itself, and (AO)in all its cities together, farmers and those going out with flocks. 25 For I have [g]satiated the weary soul, and I have replenished every sorrowful soul.”

26 After this I awoke and looked around, and my sleep was (AP)sweet to me.

27 “Behold, the days are coming, says the Lord, that (AQ)I will sow the house of Israel and the house of Judah with the seed of man and the seed of beast. 28 And it shall come to pass, that as I have (AR)watched over them (AS)to pluck up, to break down, to throw down, to destroy, and to afflict, so I will watch over them (AT)to build and to plant, says the Lord. 29 (AU)In those days they shall say no more:

‘The fathers have eaten sour grapes,
And the children’s teeth are set on edge.’

30 (AV)But every one shall die for his own iniquity; every man who eats the sour grapes, his teeth shall be set on edge.

A New Covenant

31 “Behold, the (AW)days are coming, says the Lord, when I will make a new covenant with the house of Israel and with the house of Judah— 32 not according to the covenant that I made with their fathers in the day that (AX)I took them by the hand to lead them out of the land of Egypt, My covenant which they broke, [h]though I was a husband to them, says the Lord. 33 (AY)But this is the covenant that I will make with the house of Israel after those days, says the Lord: (AZ)I will put My law in their minds, and write it on their [i]hearts; (BA)and I will be their God, and they shall be My people. 34 No more shall every man teach his neighbor, and every man his brother, saying, ‘Know the Lord,’ for (BB)they all shall know Me, from the least of them to the greatest of them, says the Lord. For (BC)I will forgive their iniquity, and their sin I will remember no more.”

35 Thus says the Lord,
(BD)Who gives the sun for a light by day,
The ordinances of the moon and the stars for a light by night,
Who disturbs (BE)the sea,
And its waves roar
(BF)(The Lord of hosts is His name):

36 “If (BG)those ordinances depart
From before Me, says the Lord,
Then the seed of Israel shall also cease
From being a nation before Me forever.”

37 Thus says the Lord:

(BH)“If heaven above can be measured,
And the foundations of the earth searched out beneath,
I will also (BI)cast off all the seed of Israel
For all that they have done, says the Lord.

38 “Behold, the days are coming, says the Lord, that the city shall be built for the Lord (BJ)from the Tower of Hananel to the Corner Gate. 39 (BK)The surveyor’s line shall again extend straight forward over the hill Gareb; then it shall turn toward Goath. 40 And the whole valley of the dead bodies and of the ashes, and all the fields as far as the Brook Kidron, (BL)to the corner of the Horse Gate toward the east, (BM)shall be holy to the Lord. It shall not be plucked up or thrown down anymore forever.”

Footnotes

  1. Jeremiah 31:3 Lit. from afar
  2. Jeremiah 31:5 Lit. treat them as common
  3. Jeremiah 31:10 Or coastlands
  4. Jeremiah 31:14 Fill to the full
  5. Jeremiah 31:20 Lit. inward parts
  6. Jeremiah 31:21 Or Return
  7. Jeremiah 31:25 fully satisfied
  8. Jeremiah 31:32 So with MT, Tg., Vg.; LXX, Syr. and I turned away from them
  9. Jeremiah 31:33 Lit. inward parts

The Lord Will Turn Mourning to Joy

31 (A)“At that time, declares the Lord, (B)I will be the God of all the clans of Israel, and they shall be my people.”

Thus says the Lord:
“The people who survived the sword
    found grace in the wilderness;
(C)when Israel sought for rest,
    the Lord appeared to him[a] from far away.
(D)I have loved you with an everlasting love;
    therefore (E)I have continued (F)my faithfulness to you.
(G)Again I will build you, and you shall be built,
    O virgin Israel!
(H)Again you shall adorn yourself with tambourines
    and shall go forth in (I)the dance of the merrymakers.
(J)Again you shall plant vineyards
    on the mountains of Samaria;
the planters shall plant
    and shall enjoy the fruit.
For there shall be a day when watchmen will call
    in (K)the hill country of Ephraim:
(L)‘Arise, and let us go up to Zion,
    to the Lord our God.’”

For thus says the Lord:
(M)“Sing aloud with gladness for Jacob,
    and raise shouts for (N)the chief of the nations;
proclaim, give praise, and say,
    (O)‘O Lord, save your people,
    the remnant of Israel.’
Behold, I will bring them (P)from the north country
    and (Q)gather them from (R)the farthest parts of the earth,
among them (S)the blind and the lame,
    the pregnant woman and she who is in labor, together;
    a great company, they shall return here.
(T)With weeping they shall come,
    (U)and with pleas for mercy I will lead them back,
I will make them (V)walk by brooks of water,
    (W)in a straight path in which they shall not stumble,
for (X)I am a father to Israel,
    and Ephraim is (Y)my firstborn.

10 “Hear the word of the Lord, O nations,
    and declare it in the coastlands far away;
say, ‘He who scattered Israel will (Z)gather him,
    and will keep him (AA)as a shepherd keeps his flock.’
11 (AB)For the Lord has ransomed Jacob
    and has redeemed him from (AC)hands too strong for him.
12 They shall come and sing aloud on the height of Zion,
    (AD)and they shall be radiant (AE)over the goodness of the Lord,
(AF)over the grain, the wine, and the oil,
    and over the young of the flock and the herd;
(AG)their life shall be like a watered garden,
    (AH)and they shall languish no more.
13 (AI)Then shall the young women rejoice in the dance,
    and the young men and the old shall be merry.
(AJ)I will turn their mourning into joy;
    I will comfort them, and give them gladness for sorrow.
14 (AK)I will feast the soul of the priests with abundance,
    and my people shall be satisfied with my goodness,
declares the Lord.”

15 Thus says the Lord:
(AL)“A voice is heard in (AM)Ramah,
    lamentation and bitter weeping.
(AN)Rachel is weeping for her children;
    she refuses to be comforted for her children,
    (AO)because they are no more.”

16 Thus says the Lord:
“Keep your voice from weeping,
    and your eyes from tears,
for there is a reward for your work,
declares the Lord,
    and (AP)they shall come back from the land of the enemy.
17 (AQ)There is hope for your future,
declares the Lord,
    and your children shall come back to their own country.
18 I have heard (AR)Ephraim grieving,
‘You have disciplined me, and I was disciplined,
    like an untrained calf;
(AS)bring me back that I may be restored,
    for you are the Lord my God.
19 For after (AT)I had turned away, I relented,
    and after I was instructed, (AU)I struck my thigh;
(AV)I was ashamed, and I was confounded,
    because I bore the disgrace of my youth.’
20 (AW)Is Ephraim my dear son?
    (AX)Is he my darling child?
For as often as I speak against him,
    I do remember him still.
(AY)Therefore my heart[b] yearns for him;
    I will surely have mercy on him,
declares the Lord.

21 (AZ)“Set up road markers for yourself;
    make yourself guideposts;
(BA)consider well the highway,
    (BB)the road by which you went.
Return, O virgin Israel,
    return to these your cities.
22 (BC)How long will you waver,
    (BD)O faithless daughter?
For the Lord has created a new thing on the earth:
    a woman encircles a man.”

23 Thus says the Lord of hosts, the God of Israel: “Once more they shall use these words in the land of Judah and in its cities, (BE)when I restore their fortunes:

(BF)“‘The Lord bless you, (BG)O habitation of righteousness,
    (BH)O holy hill!’

24 (BI)And Judah and all its cities shall dwell there together, and (BJ)the farmers and those who wander with their flocks. 25 For I will (BK)satisfy the weary soul, and every languishing soul I will replenish.”

26 At this I awoke and looked, and my sleep was pleasant to me.

27 (BL)“Behold, the days are coming, declares the Lord, when (BM)I will sow the house of Israel and the house of Judah with (BN)the seed of man and the seed of beast. 28 And it shall come to pass that (BO)as I have watched over them (BP)to pluck up and break down, to overthrow, destroy, and bring harm, (BQ)so I will watch over them (BR)to build and to plant, declares the Lord. 29 In those days they shall no longer say:

(BS)“‘The fathers have eaten sour grapes,
    and the children's teeth are set on edge.’

30 (BT)But everyone shall die for his own iniquity. Each man who eats sour grapes, his teeth shall be set on edge.

The New Covenant

31 (BU)“Behold, the days are coming, declares the Lord, when I will make (BV)a new covenant with the house of Israel and the house of Judah, 32 not like the covenant that I made with their fathers on the day when (BW)I took them by the hand to bring them out of the land of Egypt, my covenant that they broke, (BX)though I was their husband, declares the Lord. 33 (BY)For this is the covenant that I will make with the house of Israel after those days, declares the Lord: (BZ)I will put my law within them, and I will write it (CA)on their hearts. (CB)And I will be their God, and they shall be my people. 34 And no longer shall each one teach his neighbor and each his brother, saying, ‘Know the Lord,’ (CC)for they shall all know me, (CD)from the least of them to the greatest, declares the Lord. For (CE)I will forgive their iniquity, and (CF)I will remember their sin no more.”

35 Thus says the Lord,
who (CG)gives the sun for light by day
    and (CH)the fixed order of the moon and the stars for light by night,
who stirs up the sea so that its waves roar—
    (CI)the Lord of hosts is his name:
36 (CJ)“If this fixed order departs
    from before me, declares the Lord,
then shall the offspring of Israel cease
    from being a nation before me forever.”

37 Thus says the Lord:
“If the heavens above can be measured,
    and the foundations of the earth below can be explored,
(CK)then I will cast off all the offspring of Israel
    for all that they have done,
declares the Lord.”

38 (CL)“Behold, the days are coming, declares the Lord, when the city shall be rebuilt for the Lord (CM)from the Tower of Hananel to (CN)the Corner Gate. 39 (CO)And the measuring line shall go out farther, straight to the hill Gareb, and shall then turn to Goah. 40 (CP)The whole valley of the dead bodies and the ashes, and all the fields as far as the (CQ)brook Kidron, to the corner of (CR)the Horse Gate toward the east, (CS)shall be sacred to the Lord. (CT)It shall not be plucked up or overthrown anymore forever.”

Footnotes

  1. Jeremiah 31:3 Septuagint; Hebrew me
  2. Jeremiah 31:20 Hebrew bowels

Israels kommande frälsning

31 På den tiden, säger Herren, skall jag vara Gud för alla Israels släkter, och de skall vara mitt folk.

Så säger Herren:
    Det folk som kommer undan svärdet
finner nåd i öknen.
    Israel får gå dit där jag ger det ro.
Fjärran ifrån uppenbarade sig Herren för mig:
"Med evig kärlek har jag älskat dig,
därför låter jag min nåd förbliva över dig.
Än en gång skall jag upprätta dig,
    så att du blir upprättad, du jungfru Israel.
Än en gång skall du ta upp din tamburin
och dra ut i dans bland dem som är glada.
Än en gång skall du plantera vingårdar
på Samariens berg,
    och de som planterar skall själva njuta av frukten.
Ty en dag kommer
    då väktare skall ropa på Efraims berg:
Kom, låt oss dra upp till Sion,
    upp till Herren, vår Gud."

Ty så säger Herren:
    Jubla i glädje över Jakob,
höj fröjderop över honom
    som är den främste bland folken.
Brist ut i lovsång och säg:
    "Fräls, Herre, ditt folk,
de som finns kvar av Israel."
Se, jag skall föra dem från landet i norr
och samla dem från jordens yttersta hörn,
bland dem både blinda och halta,
    både havande kvinnor och barnaföderskor.
I en stor skara skall de komma tillbaka hit.
Gråtande skall de komma,
    men jag skall leda dem
där de går bedjande fram.
    Jag skall föra dem till vattenbäckar
på en jämn väg där de inte skall stappla.
Ty jag är en fader för Israel,
    och Efraim är min förstfödde son.

10 Hör Herrens ord, ni hednafolk,
    och förkunna det i kustländerna i fjärran.
Säg: Han som skingrade Israel
    skall också samla det
och bevara det som en herde bevarar sin hjord.
11 Ty Herren skall befria Jakob
    och friköpa honom från den som är starkare än han.
12 De skall komma och jubla på Sions höjd
och strömma likt en flod till Herrens goda,
till säd, vin och olja
    och till unga får och oxar.
Deras själ skall vara som en vattenrik trädgård,
och de skall inte sörja mer.
13 Då skall unga kvinnor dansa och vara glada,
unga och gamla skall glädja sig tillsammans.
Jag skall förvandla deras sorg till glädje
och trösta dem och glädja dem efter deras bedrövelse.
14 Prästerna skall jag mätta med utsökta rätter
och mitt folk skall mättas av mitt goda,
säger Herren.

Guds barmhärtighet mot Israel

15 Så säger Herren:
    Ett rop hörs i Rama,
klagan och bitter gråt.
    Det är Rakel som gråter över sina barn,
hon vill inte låta trösta sig,
    eftersom hennes barn inte mer finns till.
16 Men så säger Herren:
    Sluta med din högljudda gråt,
låt inte dina ögon fälla tårar.
    Ty ditt verk skall få sin lön, säger Herren,
och de skall vända tillbaka från sina fienders land.
17 Det finns hopp för din framtid,
    säger Herren.
Dina barn skall vända tillbaka till sitt land.

18 Jag har hört hur Efraim klagar:
    "Du har tuktat mig,
jag har blivit tuktad som en otämd kalv.
Omvänd mig, så blir jag omvänd!
    Ty du är Herren, min Gud.
19 Ty sedan jag har vänt om
    känner jag ånger,
och sedan jag har besinnat mig
    slår jag mig på höften.[a]
Jag både blygs och skäms
    då jag nu bär min ungdoms förnedring."

20 Är inte Efraim en dyrbar son för mig,
är han inte mitt älsklingsbarn?
    Ju mer jag går till rätta med honom,
desto mer tänker jag på honom.
    Därför ömmar mitt hjärta för honom.
Jag måste förbarma mig över honom,
säger Herren.

21 Sätt upp vägmärken åt dig,
    skaffa dig vägvisare!
Ge akt på vägen,
    på stigen där du vandrade.
Vänd tillbaka, du jungfru Israel,
    vänd tillbaka till dessa dina städer.
22 Hur länge skall du irra hit och dit,
    du trolösa dotter?
Herren vill skapa något nytt på jorden:
En kvinna skall omsluta en mäktig man.
23 Så säger Herren Sebaot, Israels Gud:
När jag på nytt har gjort slut på fångenskapen för Juda land och dess städer,
skall man ännu en gång säga detta ord:
" Herren välsigne dig, du rättfärdighetens boning,
du heliga berg."
24 Och Juda folk med alla sina städer skall bo där tillsammans,
jordbrukare såväl som vandrande herdar.
25 Ty jag skall stärka trötta själar,
    och alla utsvultna själar skall jag mätta.

26 Vid detta vaknade jag och såg mig om, och min sömn hade varit ljuvlig.

27 Se, dagar skall komma, säger Herren, då jag skall beså Israels land och Juda land med säd av människor och med säd av djur. 28 Och liksom jag har vakat över dem för att rycka upp, bryta ner, fördärva, förgöra och skada, skall jag nu vaka över dem för att bygga upp och plantera, säger Herren. 29 På den tiden skall man inte mer säga: "Fäderna har ätit sura druvor och barnens tänder blir ömma av dem." 30 Nej, var och en skall dö genom sin egen missgärning. Den som äter sura druvor får själv ömma tänder.

Det nya förbundet

31 Se, dagar skall komma, säger Herren,
då jag skall sluta ett nytt förbund
    med Israels hus och med Juda hus,
32 inte ett sådant förbund som jag slöt med deras fäder
den dag då jag tog dem vid handen
och förde dem ut ur Egyptens land -
det förbund med mig som de bröt
    fastän jag var deras rätte herre -
säger Herren.
33 Nej, detta är det förbund
    som jag efter denna tid skall sluta med Israels hus,
säger Herren:
    Jag skall lägga min lag i deras inre
och skriva den i deras hjärtan.
    Jag skall vara deras Gud
och de skall vara mitt folk.
34 Då skall de inte mer behöva undervisa varandra,
ingen sin broder och säga:
    "Lär känna Herren!"
Ty alla skall känna mig
    från den minste bland dem till den störste,
säger Herren.
    Ty jag skall förlåta deras missgärningar
och deras synder skall jag inte mer komma ihåg.

35 Så säger Herren,
    han som har satt solen till att lysa om dagen
och månen och stjärnorna till att lysa om natten, i ordnad gång,
han som rör upp havet så att dess böljor brusar,
Herren Sebaot är hans namn:
36 Om denna ordning inte längre består inför mig,
säger Herren,
    först då skall Israels släkte upphöra att vara ett folk
inför mig för alltid.
37 Så säger Herren:
    Om himlen därovan kan mätas
och jordens grundvalar där nere kan utforskas,
först då skall jag förkasta hela Israels släkte
för allt vad de har gjort,
    säger Herren.

38 Se, dagar skall komma, säger Herren, då staden skall bli uppbyggd åt Herren, från Hananeltornet till Hörnporten. 39 Och mätsnöret skall vidare dras rätt fram mot Garebshöjden och skall sedan vändas mot Goa. 40 Hela dalen där man lagt lik och aska och alla fälten ner till Kidrondalen och till hörnet vid Hästporten österut skall vara helgade åt Herren. Aldrig mer skall staden raseras eller förstöras.

Footnotes

  1. Jeremia 31:19 slår jag mig på höften av sorg och smärta.