Hukom 9
Ang Pulong Sang Dios
Si Abimelec
9 Isa ka adlaw, nagkadto si Abimelec nga anak ni Gideon[a] sa mga paryente sang iya iloy sa Shekem kag ginsilingan sila, 2 “Pamangkuta ninyo ang tanan nga taga-Shekem kon ano ang gusto nila: panguluhan sila sang 70 ka anak ni Gideon ukon sang isa lang niya ka anak? Dumdumon ninyo nga ako mismo paryente ninyo.”
3 Gani nagpakighambal ang mga paryente ni Abimelec sa mga taga-Shekem. Nagsugot sila nga si Abimelec ang magapangulo sa ila, tungod kay paryente nila siya. 4 Ginhatagan nila si Abimelec sang 70 ka bilog nga pilak halin sa templo ni Baal Berit, kag gin-gamit niya ini sa pagsuhol sa mga bugoy sa pagsunod sa iya. 5 Dayon nagkadto si Abimelec sa balay sang iya amay sa Ofra. Kag didto, sa ibabaw sang isa ka bato, ginpamatay niya ang iya 70[b] ka utod sa amay nga si Gideon. Pero ang kamanghuran nga si Jotam wala mapatay tungod kay nakapanago siya. 6 Nagkadto ang mga taga-Shekem kag taga-Bet Millo sa may dako nga kahoy sa Shekem kag didto ginhimo nila nga hari si Abimelec.
7 Sang mabatian ini ni Jotam, nagtaklad siya sa ibabaw sang Bukid sang Gerizim kag nagsinggit sa ila, “Mga taga-Shekem, pamatii ninyo ako kon gusto ninyo nga pamatian kamo sang Dios. 8 Sugiran ko kamo sang isa ka estorya parte sa mga kahoy nga nagpangita sang magahari sa ila. Nagsiling sila sa kahoy nga olibo, ‘Ikaw ang maghari sa amon.’ 9 Nagsabat ang olibo, ‘Mas pilion ko pa bala ang maghari sa inyo sang sa maghatag sang lana nga ginagamit sa pagpadungog sa mga dios kag sa mga tawo? Indi gid!’
10 “Dayon nagsiling sila sa kahoy nga higera, ‘Ikaw na lang ang maghari sa amon.’ 11 Nagsabat ang higera, ‘Mas pilion ko pa bala ang maghari sa inyo sang sa maghatag sang manamit nga bunga? Indi gid!’
12 “Dayon nagsiling sila sa ubas, ‘Ikaw na lang ang maghari sa amon.’ 13 Nagsabat ang ubas, ‘Mas pilion ko pa bala ang maghari sa inyo sang sa maghatag sang bino nga makapalipay sa mga dios kag sa mga tawo? Indi gid!’
14 “Gani nagsiling na lang sila tanan sa tunukon nga kahoy-kahoy, ‘Ikaw na lang ang maghari sa amon.’ 15 Nagsabat ang tunukon nga kahoy-kahoy, ‘Kon gusto gid ninyo nga ako ang maghari sa inyo, magpahandong kamo sa akon. Pero kon indi gani kamo, mapaguwa ako sang kalayo nga magasunog sa mga kahoy nga sedro sang Lebanon.’ ”
16 Dayon nagsiling si Jotam, “Matarong bala kag husto ang inyo paghimo kay Abimelec nga hari? Maayo bala ang inyo ginhimo sa akon amay nga si Gideon kag sa iya pamilya? Kag nagakabagay man bala sa iya hinimuan? 17 Dumduma ninyo nga nagpakig-away ang akon amay para luwason kamo sa mga Midianhon. Gintaya niya ang iya kabuhi para sa inyo. 18 Pero karon ginkontra ninyo ang pamilya sang akon amay. Ginpamatay ninyo ang 70 niya ka anak sa ibabaw sang isa ka bato. Kag ginhimo ninyo nga hari si Abimelec, nga anak sang akon amay sa iya suluguon nga babayi, tungod lamang kay paryente ninyo siya. 19 Gani kon para sa inyo matarong kag husto ang ginhimo ninyo sa akon amay kag sa iya pamilya, kabay pa nga malipay kamo kay Abimelec kag siya amo man sa inyo. 20 Pero kon indi, kabay pa nga laglagon kamo ni Abimelec nga daw sa lamunon kamo sang kalayo. Kag kamo nga mga taga-Shekem kag taga-Bet Millo, laglagon man ninyo si Abimelec nga daw sa lamunon man siya sang kalayo.” 21 Pagkahambal sadto ni Jotam, nagpalagyo siya pakadto sa Beer kag didto nag-estar tungod kay nahadlok siya sa iya utod nga si Abimelec.
22 Pagkatapos sang tatlo ka tuig nga pagdumala ni Abimelec sa mga Israelinhon, 23 ginpaaway sang Dios si Abimelec kag ang katawhan sang Shekem. Nagrebelde ang mga taga-Shekem kay Abimelec. 24 Natabo ini agod pabayaron si Abimelec kag ang mga taga-Shekem nga nagbulig sa iya sa pagpamatay sa 70 ka anak ni Gideon nga iya mga utod. 25 Nagbutang ang mga taga-Shekem sang mga tawo sa bukid sa pag-ambus kay Abimelec, kag ginahold-ap nila ang mga nagaagi didto. Nabalitaan ini ni Abimelec.
26 Sadto nga tion, si Gaal nga anak ni Ebed nagsaylo sa Shekem upod ang iya mga utod. Nagsalig sa iya ang mga taga-Shekem. 27 Sang tion sang tigpamupo sang ubas, naghimo ang mga tawo sang bino halin sa sini nga mga ubas. Kag naghiwat sila sang piesta sa templo sang ila dios. Kag samtang nagakinaon sila didto kag nagaininom, ginalibak nila si Abimelec. 28 Nagsiling si Gaal, “Ano kita nga klase sang mga tawo sa Shekem? Ngaa nagapasakop kita kay Abimelec? Sin-o gid bala siya? Indi bala nga anak lang siya ni Gideon? Ti, ngaa magpasakop kita sa iya ukon kay Zebul nga nagadumala para sa iya? Dapat magpasakop kamo sa kaliwat sang inyo katigulangan nga si Hamor. 29 Kon sakop ko lang kamo, sigurado gid nga mapahalin ko si Abimelec. Hambalon ko gid siya nga ipreparar niya ang iya mga soldado kag magpakig-away sa aton.”
30 Sang mabatian ni Zebul nga pangulo sang banwa ang ginsiling ni Gaal, naakig gid siya. 31 Gani sekreto nga nagpasugo siya sang mga mensahero nga magkadto kay Abimelec. Amo ini ang ginpasiling niya, “Si Gaal kag ang iya mga utod nagsaylo diri sa Shekem, kag ginaganyat nila ang mga tawo nga magkontra sa imo. 32 Gani karon sa gab-i, upda ang imo mga tinawo kag magpanago anay kamo sa kaumahan sa guwa sang banwa. 33 Buwas, pagbutlak sang adlaw, dali-dalia ninyo salakay ang banwa. Kon magpakig-away sila ni Gaal, himua ang gusto mo nga himuon sa ila.”
34 Pagkagab-i, naglakat si Abimelec kag ang iya mga tinawo. Naggrupo sila sa apat ka grupo kag nagpanago sa guwa lang sang Shekem. 35 Sang makita nila nga nagguwa si Gaal kag nagtindog sa may puwertahan sang banwa, nagguwa sila sa ila ginapanaguan agod magsalakay. 36 Sang makita sila ni Gaal, nagsiling siya kay Zebul, “Tan-awa! May mga tawo nga nagapadulhog halin sa mga putokputokan sang mga bukid.” Nagsabat si Zebul, “Mga landong lang ina sang mga bukid. Panan-awan mo lang ina nga daw mga tawo.”
37 Nagsiling si Gaal, “Pero tan-awa! May mga tawo man nga nagahalin sa tunga sang duha ka bukid, kag may ara pa gid sa alagyan malapit sa dako nga kahoy sang mga manugpakot!”
38 Nagsabat si Zebul sa iya, “Diin na karon ang imo ginapahambog? Indi bala nga nagsiling ka, ‘Sin-o gid bala si Abimelec nga magpasakop kita sa iya?’ Karon ara na ang ginayaguta mo! Ngaa indi ka magpakig-away sa ila?”
39 Gani gintipon ni Gaal ang mga taga-Shekem kag nagpakig-away sila kay Abimelec. 40 Sang ulihi nagpalagyo si Gaal, kag ginlagas siya ni Abimelec. Madamo ang nagkalamatay sa inaway; ang mga pilason naglalapta hasta sa may puwertahan sang banwa.
41 Pagkatapos sadto, nagtiner si Abimelec sa Aruma. Wala gintugutan ni Zebul nga magbalik sa Shekem si Gaal kag ang iya mga utod.
42 Pagkaaga, nabalitaan ni Abimelec nga makadto sa kaumahan ang mga taga-Shekem. 43 Gani gin-grupo niya sa tatlo ka grupo ang iya mga tinawo kag nagkadto sila sa kaumahan kag naghulat sa pagsalakay. Sang makita nila ang mga taga-Shekem nga nagapaguwa sa banwa, nagsugod sila sa pagsalakay. 44 Ang grupo ni Abimelec nagplastar sa may puwertahan dampi sang banwa samtang ginpamatay sang duha niya ka grupo ang mga taga-Shekem sa may kaumahan. 45 Bilog gid nga adlaw ang pagpakig-away nila ni Abimelec. Sang ulihi nasakop gid man nila ang banwa, kag ginpamatay nila ang mga pumuluyo sini. Pagkatapos gin-guba nila ang banwa kag ginsabwagan dayon sang asin.
46 Sang mabalitaan ini sang mga nagaestar sa Tore sang Shekem, nagpanago sila sa mabakod nga lugar sang templo ni El Berit.[c] 47 Pagkahibalo sini ni Abimelec, 48 gindala niya ang iya mga tinawo sa Bukid sang Zalmon. Pag-abot nila didto, nagkuha si Abimelec sang wasay kag nagpang-utod sang mga sanga sang kahoy kag ginpas-an. Ginsilingan man niya ang iya mga tinawo, “Magdali-dali kamo kag himua ninyo ang akon ginhimo.” 49 Gani ang kada isa sa ila nagpas-an sang kahoy kag nagsunod kay Abimelec. Gintumpok nila ang mga kahoy sa mabakod nga lugar sang templo ni El Berit kag gintutdan. Gani nagkalamatay ang tanan nga tawo nga nagaestar sadto sa Tore sang Shekem. Mga 1,000 sila tanan pati mga babayi.
50 Pagkatapos nagkadto sila ni Abimelec sa Tebez kag ginsakop man nila ini. 51 Pero may mapag-on didto nga tore nga sa diin nagpalagyo ang mga taga-Tebez. Ginsiradhan nila ini kag nagsaka sila sa atop sang tore. 52 Ginsalakay ni Abimelec ang tore. Kag sang sunugon na niya kuntani ini, 53 ginhulugan siya sang babayi sing galingan nga bato, kag naglitik ang iya ulo. 54 Dali-dali niya nga gintawag ang manugdala sang iya armas kag ginsilingan, “Gabuta ang imo espada kag patya ako agod indi sila makasiling nga isa lang ka babayi ang nakapatay sa akon.” Gani ginbuno siya sang iya suluguon kag napatay siya. 55 Sang makita sang mga tinawo ni Abimelec[d] nga patay na siya, nagpalauli sila.
56 Sa amo nga paagi, ginpabayad sang Dios si Abimelec sa ginhimo niya nga malaot sa iya amay nga amo ang pagpatay sa 70 niya ka utod. 57 Ginpabayad man sang Dios ang mga taga-Shekem sa tanan nila nga kalautan. Gani natuman ang sumpa ni Jotam nga anak ni Gideon.
Domarboken 9
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Avimelek försöker bli kung
9 En dag gick Jerubbaals son Avimelek till Shekem för att tala med sina morbröder. Han talade till dem och till hela sin mors släkt:
2 ”Gå och fråga Shekems ledare om de hellre vill ha sjuttio kungar, Jerubbaals sjuttio söner, än en enda. Tänk på mig som är av ert eget kött och blod!”
3 Hans morbröder gick då till de ledande männen i staden och lade fram Avimeleks förslag. De ansåg att eftersom han var deras släkting, så kunde de acceptera honom. 4 De gav honom sjuttio siklar silver från Baal Berits tempel och för dem anställde han en del löst folk, äventyrare som följde honom. 5 Han gick till sin fars hus i Ofra och dödade alla sina sjuttio halvbröder, Jerubbaals söner, på en sten, utom en, Jotam, den yngste av dem alla, som lyckades fly och gömma sig. 6 Därefter samlades alla invånare i Shekem och Bet Millo och utropade Avimelek till kung under eken invid minnesstenen i Shekem.
7 När Jotam hörde detta, ställde han sig högst uppe på berget Gerisim och ropade till dem: ”Hör på mig, Shekems invånare, så att Gud ska höra er! 8 En gång beslutade träden att smörja en kung över sig. Först bad de olivträdet att bli deras kung, 9 men det svarade:
’Skulle jag sluta att ge olivolja med vilken både Gud och människor äras för att stå och svaja över de andra träden?’
10 Då vände de sig till fikonträdet. ’Kan inte du bli vår kung?’
11 Men fikonträdet vägrade också: ’Skulle jag sluta att bära ljuvlig frukt bara för att svaja över de andra träden?’
12 Då tillfrågades vinstocken: ’Kan inte du regera över oss?’
13 Men vinstocken svarade: ’Skulle jag sluta att ge vin som gläder både gudar och människor bara för att svaja över de andra träden?’
14 Då vände de sig slutligen till törnbusken: ’Du kan väl bli vår kung!’
15 Då svarade törnbusken: ’Om det verkligen är sant att ni vill smörja mig till er kung, så kom då och ta er tillflykt under min skugga. Om ni inte gör det, ska eld komma ut ur törnbusken och bränna ner cedrarna i Libanon!’
16 Tänk därför efter, om ni har handlat hederligt och rätt, när ni har utropat Avimelek till kung! Är det rätt mot Jerubbaal och alla hans ättlingar? Är det vad hans gärningar förtjänat? 17 Min far stred för er och riskerade livet för att befria er från midjaniterna, 18 men ändå har ni gjort uppror mot min fars familj och avrättat hans sjuttio söner på en och samma sten. Och nu har ni utropat hans slavinnas son, Avimelek, till er kung därför att han är släkt med er. 19 Om ni har handlat rätt mot Jerubbaal och hans familj, då ska ni och Avimelek få glädjas över varandra. 20 Men om ni har handlat orätt, då ska eld komma från Avimelek och förtära invånarna i Shekem och Bet Millo och en eld från dem ska i sin tur förtära Avimelek!”
21 Jotam flydde och bosatte sig i Beer. Han var rädd för sin bror Avimelek.
22 När Avimelek härskat över israeliterna i tre år, 23 lät Gud fiendskap uppstå mellan Avimelek och invånarna i Shekem som avföll från honom. 24 Detta skedde som hämnd för våldsdådet mot Jerubbaals sjuttio söner. Deras bror Avimelek som dräpte dem och männen i Shekem som medverkade till det skulle nu få sitt straff. 25 Shekems män lade sig i bakhåll i bergen för de förbipasserande för att råna dem. Men någon varnade Avimelek för detta. 26 Samtidigt flyttade Gaal, Eveds son, in i Shekem tillsammans med sina bröder. Shekems invånare fick förtroende för honom. 27 De gick ut på fältet, skördade och trampade druvorna och samlades till en skördefest i avgudatemplet. De åt och drack och började uttala förbannelser över Avimelek.
28 ”Vem är egentligen Avimelek?” frågade Gaal, Eveds son. ”Och Shekem? Varför ska vi vara hans tjänare? Är han inte Jerubbaals son och Sevul hans tillsyningsman? Nej, tjäna ättlingar till Hamor, Shekems far! Varför skulle vi tjäna Avimelek? 29 Om jag bara hade makt över detta folk, så skulle jag snart göra mig av med Avimelek och säga till honom: ’Samla ihop en här och kom och strid mot mig!’ ”
30 Men när Sevul, borgmästaren i staden fick höra vad Gaal hade sagt, blev han rasande. 31 Han sände i hemlighet ett meddelande till Avimelek och lät honom veta vad som höll på att hända: ”Gaal, Eveds son, och hans släktingar har flyttat till Shekem och nu försöker de få hela staden mot dig. 32 Kom med dina män i kväll! Göm er på fälten 33 och storma sedan staden på morgonen när solen går upp. När Gaal och hans män kommer ut för att strida mot dig, kan du göra vad du vill med dem!”
34 Avimelek och hans män bröt upp och lade sig i bakhåll på natten uppdelade i fyra grupper utanför Shekem. 35 På morgonen när Gaal, Eveds son, stod i stadsporten, kom Avimelek och hans män fram från sitt bakhåll.
36 När Gaal såg dem, ropade han till Sevul: ”Titta upp mot berget där! Det kommer folk där uppifrån.”
”Nej”, svarade Sevul. ”Det är bara skuggor av bergen som du tar för människor.” 37 ”Jo, titta där! Det kommer folk från landets mitt”, fortsatte Gaal. ”Och där kommer andra på vägen förbi teckentydareken!”
38 Då sa Sevul till honom: ”Hur är det nu med alla dina stora ord? Vem var det som sa: ’Vem är egentligen Avimelek, och varför skulle vi tjäna honom?’ Här är folket du föraktade. Gå nu ut och strid mot dem!” 39 Gaal drog då ut med männen från Shekem och stred mot Avimelek. 40 Avimelek drev honom tillbaka, han flydde och det låg sårade och döda ända fram till stadsporten.
41 Avimelek bodde sedan kvar i Aruma, men Sevul drev ut Gaal och hans bröder ur staden och lät dem inte längre bo där.
42 Dagen därpå gick folket i Shekem ut på fälten. Någon hade förvarnat Avimelek om detta 43 och han lade sig i bakhåll med sina män som han delat upp i tre grupper. När han såg männen från staden komma ut, rusade de fram och gick till attack. 44 Avimelek och hans grupp stormade fram mot stadsporten och ställde sig framför den, medan de andra två grupperna attackerade och dödade dem som var på fälten. 45 Avimelek anföll staden hela dagen tills han intagit hela staden och dödat alla som befann sig där inne. Han jämnade den med marken och strödde salt över platsen. 46 När Shekemtornets invånare hörde detta, tog de sin tillflykt till fästningen[a] vid El Berits tempel.
47 Avimelek fick veta att alla Shekemtornets invånare var samlade där 48 och han tog sina trupper med sig upp på berget Salmon. Där tog han en yxa, högg av grenar från träden och lade dem på sina axlar. ”Skynda er nu och gör precis som jag!” sa han till sina män. 49 Då högg också de av var sin gren och följde efter Avimelek till staden. Där staplade de upp veden mot fästningen[b] och tände på. Fästningen brändes och alla Shekemtornets invånare där inne dog, över tusen personer.
50 Därefter anföll Avimelek staden Teves och intog den. 51 I staden fanns ett befäst torn. Dit flydde befolkningen, blockerade ingången och klättrade upp på taket. 52 Medan Avimelek anföll tornet och närmade sig dess port för att bränna tornet, 53 var det en kvinna på taket som kastade ner en kvarnsten. Den träffade Avimelek i huvudet och krossade hans skalle.
54 ”Dra ditt svärd och döda mig!” ropade han till sin vapendragare. ”Ingen ska få säga att en kvinna dödade Avimelek!”
Den unge mannen genomborrade då Avimelek med sitt svärd och dödade honom 55 och när israeliterna såg att han var död, skingrades de och gick hem igen var och en till sitt.
56 På detta sätt straffade Gud Avimelek för det onda han hade gjort mot sin far när han dödade sina sjuttio bröder. 57 Gud lät det onda som Shekems män gjort komma över dem själva. Jotams, Jerubbaals sons, förbannelse drabbade dem.
士师记 9
Chinese Contemporary Bible (Simplified)
亚比米勒做王
9 耶路·巴力的儿子亚比米勒去示剑的舅舅家,对外祖父全家说: 2 “请你们去问示剑人,耶路·巴力的七十个儿子统治他们好呢,还是一个人统治他们好呢?别忘记我是你们的骨肉至亲。” 3 他们便将他的话转告示剑人。示剑人因为亚比米勒是他们的亲戚,都拥护他, 4 从巴力·比利土的庙里拿了七十块银子给他。他用这些钱收买了一班无赖做随从。 5 他前往俄弗拉,来到他父亲家,在一块磐石上杀死了他七十个同父异母的兄弟,只有耶路·巴力的小儿子约坦躲了起来,幸免于难。 6 示剑和米罗的人都聚集到示剑石柱旁的橡树下,拥立亚比米勒为王。
7 约坦听见这消息,便上到基利心山顶,高喊:“示剑人啊,你们要听我说,这样上帝也会听你们说。 8 从前,树木要选一个王,它们对橄榄树说,‘你来做我们的王。’ 9 橄榄树说,‘我怎能因为贪图凌驾于众树之上而停止出产用来尊崇神与人的橄榄油呢?’ 10 树木对无花果树说,‘你来做我们的王。’ 11 无花果树说,‘我怎能因为贪图凌驾于众树之上而停止出产甜美的果子呢?’ 12 于是,树木对葡萄树说,‘你来做我们的王。’ 13 葡萄树说,‘我怎能因为贪图凌驾于众树之上而停止出产令神明和世人都快乐的美酒呢?’ 14 最后,所有的树木都对荆棘说,‘你来做我们的王。’ 15 荆棘回答说,‘倘若你们诚心立我为你们的王,就投靠在我的荫下吧;不然,愿火从荆棘中冒出来吞噬黎巴嫩的香柏树。’
16 “现在你们立亚比米勒为王,光明正大吗?你们有没有善待耶路·巴力和他一家?有没有按他的功绩对待他? 17 你们想想,从前我父亲为你们出生入死,从米甸人手中拯救你们。 18 现在你们却背叛我父亲家,在一块磐石上杀死他七十个儿子。因为他婢女的儿子亚比米勒是你们的亲戚,你们就立亚比米勒为王。 19 倘若你们光明正大地对待了耶路·巴力一家,愿你们给亚比米勒带来快乐,也愿亚比米勒给你们带来快乐。 20 否则,愿亚比米勒烧灭你们示剑人和米罗人,也愿你们示剑人和米罗人烧灭亚比米勒。” 21 约坦因惧怕他的兄弟亚比米勒,就逃往比珥居住。
亚比米勒毁灭示剑
22 亚比米勒治理以色列三年后, 23 上帝派遣一个邪灵挑起亚比米勒和示剑人之间的争端,示剑人用诡诈的手段对待亚比米勒。 24 这是要惩罚亚比米勒和帮他残杀耶路·巴力七十个儿子的示剑人。 25 示剑人在山顶设下埋伏,等候亚比米勒,他们抢劫所有过路的行人。有人把这事告诉了亚比米勒。
26 以别的儿子迦勒和他的弟兄来到示剑,示剑人都信任他们。 27 示剑人出城到田间采摘葡萄,踩榨葡萄汁,然后在他们的神庙中欢宴,尽情吃喝,咒诅亚比米勒。 28 以别的儿子迦勒说:“亚比米勒是谁?我们示剑人是谁,竟要服侍他?他不就是耶路·巴力的儿子吗?他的帮手不就是西布勒吗?我们为什么要服侍他?你们要服侍示剑人祖先哈抹的后代。 29 要是这百姓归我领导就好了!我会除掉亚比米勒,我会挑战他召集全军来战[a]。”
30 示剑城的官长西布勒听见以别的儿子迦勒的话,勃然大怒, 31 暗中派人对亚比米勒说:“以别的儿子迦勒和他的弟兄已经到了示剑,正在煽动全城反对你。 32 请你晚上带着部下埋伏在田间, 33 清晨日出时攻城。迦勒带着部下出来应战时,你便可以见机行事。”
34 于是,亚比米勒带领军队夜间出发,兵分四路埋伏在示剑城外。 35 早晨,以别的儿子迦勒出来站在城门口时,亚比米勒带领部下从埋伏的地方冲了出来。 36 迦勒看见他们,便对西布勒说:“看!有人正从山顶下来。”西布勒说:“你把山影看成人了吧。” 37 迦勒说:“看!有人正从山上下来,还有一队人正从占卜橡树那边的路上奔来。” 38 西布勒说:“你的豪气哪里去了?你曾说,‘亚比米勒是谁,我们竟要服侍他?’这些不就是你讥笑的人吗?出去迎战吧!” 39 于是,迦勒率领示剑人出城迎战亚比米勒。 40 迦勒败逃,亚比米勒紧追不舍,沿途有许多人受伤倒在地上,一直到城门口。 41 之后,亚比米勒住在亚鲁玛,西布勒把迦勒和他的弟兄逐出示剑。
42 第二天,示剑人出城来到田间。亚比米勒得知后, 43 把部下兵分三队,埋伏在田间,等城里的人出来时,伏击他们。 44 亚比米勒率领一队人冲到示剑的城门口,截断示剑人的退路,其他两队击杀田间的示剑人。 45 亚比米勒鏖战一天,攻陷了示剑城,杀了城内的居民,把整座城夷为平地,还撒上了盐。
46 示剑楼的人听到风声,躲进了巴力·比利土神庙的内堂。 47 亚比米勒得知后, 48 便领兵上撒门山用斧头砍下树枝,扛在肩上,并命令部下赶紧照做。 49 他们都砍下一根树枝,跟着亚比米勒把树枝堆在神庙内堂的四周,放火烧死了里面所有的人,男女约一千人。
50 随后,亚比米勒去围攻提备斯,占领了该城。 51 全城的人都逃进城中一座坚固的城楼内,锁上大门,爬上楼顶。 52 亚比米勒攻打城楼,走到城楼门口正准备放火时, 53 有个妇人扔下一块磨石,砸烂了他的头。 54 亚比米勒连忙对为他拿兵器的年轻人说:“拔刀杀了我吧,免得人们说,‘一位妇人杀了他。’”于是,那年轻人刺死了他。 55 以色列人见亚比米勒已死,便各自回家了。 56 上帝就这样使亚比米勒得到了报应,因为他残杀了自己的七十个兄弟, 57 也让示剑人因自己的一切恶行而得到了报应。耶路·巴力的儿子约坦的咒诅临到了他们。
Footnotes
- 9:29 “我会挑战他召集全军来战”参考七十士译本;希伯来文为“他对亚比米勒说:‘召集你的全军来战吧!’”
Domarboken 9
Svenska 1917
9 Men Abimelek, Jerubbaals son, gick bort till sin moders bröder i Sikem och talade till dem och till alla som voro besläktade med hans morfaders hus, och sade:
2 »Talen så till alla Sikems borgare: Vilket är bäst för eder: att sjuttio män, alla Jerubbaals söner, råda över eder, eller att en enda man råder över eder? Kommen därjämte ihåg att jag är edert kött och ben.»
3 Då talade hans moders bröder till hans förmån allt detta inför alla Sikems borgare. Och dessa blevo vunna för Abimelek, ty de tänkte: »Han är ju vår broder.»
4 Och de gåvo honom sjuttio siklar silver ur Baal-Berits tempel; för dessa lejde Abimelek löst folk och äventyrare, vilkas anförare han blev.
5 Därefter begav han sig till sin faders hus i Ofra och dräpte där sina bröder, Jerubbaals söner, sjuttio män, och detta på en och samma sten; dock blev Jotam, Jerubbaals yngste son, vid liv, ty han hade gömt sig.
6 Sedan församlade sig alla Sikems borgare och alla som bodde i Millo och gingo åstad och gjorde Abimelek till konung vid Vård-terebinten invid Sikem.
7 När man berättade detta far Jotam, gick han åstad och ställde sig på toppen av berget Gerissim och hov upp sin röst och ropade och sade till dem: »Hören mig, I Sikems borgare, för att Gud ock må höra eder.
8 Träden gingo en gång åstad för att smörja en konung över sig. Och de sade till olivträdet: 'Bliv du konung över oss'
9 Men olivträdet svarade dem: 'Skulle jag avstå från min fetma, som både gudar och människor ära mig för, och gå bort för att svaja över de andra träden?'
10 Då sade träden till fikonträdet: 'Kom du och bliv konung över oss.'
11 Men fikonträdet svarade dem: 'Skulle jag avstå från min sötma och min goda frukt och gå bort för att svaja över de andra träden?'
12 Då sade träden till vinträdet: 'Kom du och bliv konung över oss.'
13 Men vinträdet svarade dem: 'Skulle jag avstå från min vinmust, som gör både gudar och människor glada, och gå bort för att svaja över de andra träden?'
14 Då sade alla träden till törnbusken: 'Kom du och bliv konung över oss.'
15 Törnbusken svarade träden: 'Om det är eder uppriktiga mening att smörja mig till konung över eder, så kommen och tagen eder tillflykt under min skugga; varom icke, så skall eld gå ut ur törnbusken och förtära cedrarna på Libanon.'
16 Så hören nu: om I haven förfarit riktigt och redligt däri att I haven gjort Abimelek till konung, och om I haven förfarit väl mot Jerubbaal och hans hus, och haven vedergällt honom efter hans gärningar --
17 ty I veten att min fader stridde för eder och vågade sitt liv för att rädda eder från Midjans hand,
18 under det att I däremot i dag haven rest eder upp mot min faders hus och dräpt hans söner, sjuttio män, på en och samma sten, och gjort Abimelek, hans tjänstekvinnas son, till konung över Sikems borgare, eftersom han är eder broder --
19 om I alltså denna dag haven förfarit riktigt och redligt mot Jerubbaal och hans hus, då mån I glädja eder över Abimelek, och han må ock glädja sig över eder;
20 varom icke, så må eld gå ut från Abimelek och förtära Sikems borgare och dem som bo i Millo, och från Sikems borgare och från dem som bo i Millo må eld gå ut och förtära Abimelek.»
21 Och Jotam skyndade sig undan och flydde bort till Beer, och där bosatte han sig för att vara i säkerhet för sin broder Abimelek.
22 När Abimelek hade härskat över Israel i tre år,
23 sände Gud en tvedräktsande mellan Abimelek och Sikems borgare, så att Sikems borgare avföllo från Abimelek.
24 Detta skedde, för att våldet mot Jerubbaals sjuttio söner skulle bliva hämnat, och för att deras blod skulle komma över deras broder Abimelek som dräpte dem, så ock över Sikems borgare, som lämnade honom understöd, så att han kunde dräpa sina bröder.
25 För att skada honom lade Sikems borgare nu folk i försåt på bergshöjderna, och dessa plundrade alla som drogo vägen fram därförbi. Detta blev berättat för Abimelek.
26 Men Gaal, Ebeds son, kom nu dit med sina bröder, och de drogo in i Sikem. Och Sikems borgare fattade förtroende för honom.
27 Så hände sig en gång att de gingo ut på fältet och avbärgade sina vingårdar och pressade druvorna och höllo en glädjefest, och de gingo därvid in i sin guds hus och åto och drucko, och uttalade förbannelser över Abimelek.
28 Och Gaal, Ebeds son, sade: »Vad är Abimelek, och vad är Sikem, eftersom vi skola tjäna honom? Han är ju Jerubbaals son, och Sebul är hans tillsyningsman. Nej, tjänen män som härstamma från Hamor, Sikems fader. Varför skulle vi tjäna denne?
29 Ack om jag hade detta folk under min vård! Då skulle jag driva bort Abimelek.» Och i fråga om Abimelek sade han: »Föröka din här och drag ut.»
30 Men när Sebul, hövitsmannen i staden, fick höra vad Gaal, Ebeds son, hade sagt, upptändes hans vrede.
31 Och han sände listeligen bud till Abimelek och lät säga: »Se, Gaal, Ebeds son, och hans bröder hava kommit till Sikem, och de hålla just nu på att uppvigla staden mot dig.
32 Bryt därför nu upp om natten, du med ditt folk, och lägg dig i bakhåll på fältet.
33 Sedan må du i morgon bittida, när solen går upp, störta fram mot staden. När han då med sitt folk drager ut mot dig, må du göra med honom vad tillfället giver vid handen.»
34 Då bröt Abimelek med allt sitt folk upp om natten, och de lade sig i bakhåll mot Sikem, i fyra hopar.
35 Och Gaal, Ebeds son, kom ut och ställde sig vid ingången till stadsporten; och i detsamma bröt Abimelek med sitt folk fram ifrån bakhållet.
36 När då Gaal såg folket, sade han till Sebul: »Se, där kommer folk ned från bergshöjderna.» Men Sebul svarade honom: »Det är skuggan av bergen, som för dina ögon ser ut såsom människor.»
37 Gaal tog åter till orda och sade: »Jo, där kommer folk ned från Mittelhöjden, och en annan hop kommer på vägen från Teckentydarterebinten.»
38 Då sade Sebul till honom: »Var är nu din stortalighet, du som sade: 'Vad är Abimelek, eftersom vi skola tjäna honom?' Se, här kommer det folk som du så föraktade. Drag nu ut och strid mot dem.
39 Så drog då Gaal ut i spetsen för Sikems borgare och gav sig i strid med Abimelek.
40 Men Abimelek jagade honom på flykten, och han flydde undan för honom; och många föllo slagna ända fram till stadsporten.
41 Och Abimelek stannade i Aruma; men Sebul drev bort Gaal och hans bröder och lät dem icke längre stanna i Sikem.
42 Dagen därefter gick folket ut på fältet; och man berättade detta för Abimelek.
43 Då tog han sitt folk och delade dem i tre hopar och lade sig i bakhåll på fältet. Och när han fick se att folket gick ut ur staden, bröt han upp och anföll dem och nedgjorde dem.
44 Abimelek och de hopar han hade med sig störtade nämligen fram och ställde sig vid ingången till stadsporten; men de båda andra hoparna störtade fram mot alla som voro på fältet och nedgjorde dem.
45 När så Abimelek hade ansatt staden hela den dagen, intog han den och dräpte det folk som fanns därinne Sedan rev han ned staden och beströdde platsen med salt.
46 När besättningen i Sikems torn hörde detta, begåvo de sig alla till det fasta valvet i El-Berits tempelbyggnad.
47 Och när det blev berättat for Abimelek att hela besättningen i Sikems torn hade församlat sig där,
48 gick han med allt sitt folk upp till berget Salmon; och Abimelek tog en yxa i sin hand och högg av en trädgren och lyfte upp den och lade den på axeln; och han sade till sitt folk: »Gören med hast detsamma som I haven sett mig göra.»
49 Då högg också allt folket av var sin gren och följde efter Abimelek, och de lade grenarna intill det fasta valvet och tände upp eld till att förbränna valvet jämte dem som voro där. Så omkommo ock alla de människor som bodde i Sikems torn, vid pass tusen män och kvinnor.
50 Och Abimelek drog åstad till Tebes och belägrade Tebes och intog det.
51 Men mitt i staden var ett starkt torn, och dit flydde alla män och kvinnor, alla borgare i staden, och stängde igen om sig; sedan stego de upp på tornets tak.
52 Och Abimelek kom till tornet och angrep det; och han gick fram till porten på tornet för att bränna upp den i eld.
53 Men en kvinna kastade en kvarnsten ned på Abimeleks huvud och bräckte så hans huvudskål.
54 Då ropade han med hast på sin vapendragare och sade till honom: »Drag ut ditt svärd och döda mig, för att man icke må säga om mig: En kvinna dräpte honom.» Då genomborrade hans tjänare honom, så att han dog.
55 När nu israeliterna sågo att Abimelek var död, gingo de hem, var och en till sitt.
56 Alltså lät Gud det onda som Abimelek hade gjort mot sin fader, då han dräpte sina sjuttio bröder, komma tillbaka över honom.
57 Och allt det onda som Sikems män hade gjort lät Gud ock komma tillbaka över deras huvuden. Så gick Jotams, Jerubbaals sons, förbannelse i fullbordan på dem.
Domarboken 9
Svenska Folkbibeln
Abimeleks sammansvärjning
9 Men Abimelek, Jerubbaals son, gick till sina morbröder i Sikem och sade till dem och till alla som var släkt med hans morfars hus: 2 "Säg så här till alla män i Sikem: Vilket är bäst för er: att alla Jerubbaals sjuttio söner råder över er, eller att en enda man råder över er? Kom också ihåg att jag är ert kött och blod." 3 Då talade hans morbröder allt detta till hans förmån inför Sikems alla män. Dessa blev vunna för Abimelek, ty de tänkte: "Han är ju vår bror." 4 De gav honom sjuttio siklar silver ur Baal-Berits tempel, och för dessa anställde Abimelek löst folk och äventyrare som följde honom. 5 Därefter begav han sig till sin fars hus i Ofra och dödade där på en och samma sten sina bröder, Jerubbaals sjuttio söner. Men Jotam, Jerubbaals yngste son, kom undan eftersom han hade gömt sig. 6 Sedan samlades alla män i Sikem och alla i Millo, och gick bort och gjorde Abimelek till kung vid terebinten där minnesstenen står i Sikem.
Liknelsen om träden
7 När man berättade detta för Jotam, gick han och ställde sig på toppen av berget Gerissim och ropade med hög röst till dem: "Hör på mig, ni män i Sikem, för att Gud också må höra er.
8 En gång gick träden
för att smörja en kung över sig.
De sade till olivträdet:
Bli du kung över oss!
9 Men olivträdet svarade:
Skulle jag avstå från min olja,
som gudar och människor ärar mig för,
och gå för att svaja över de andra träden?
10 Då sade träden till fikonträdet:
Kom, bli du kung över oss!
11 Men fikonträdet svarade:
Skulle jag avstå från min sötma
och min goda frukt
och gå för att svaja över de andra träden?
12 Då sade träden till vinstocken:
Kom, bli du kung över oss!
13 Men vinstocken svarade:
Skulle jag avstå från min vinmust,
som gläder gudar och människor,
och gå för att svaja över de andra träden?
14 Då sade alla träden till törnbusken:
Kom, bli du kung över oss!
15 Törnbusken svarade träden:
Om ni av uppriktig mening vill smörja mig till kung över er,
kom då och tag er tillflykt under min skugga.
Om inte, skall eld gå ut från törnbusken
och förtära cedrarna på Libanon.
16 Lyssna nu: Har ni handlat rätt och riktigt när ni gjorde Abimelek till kung, har ni handlat rätt mot Jerubbaal och hans hus, och har ni lönat honom efter hans gärningar? 17 Ni vet ju att min far stred för er och vågade sitt liv för att rädda er från midjaniternas hand, 18 medan ni i dag har rest er upp mot min fars hus och dödat hans sjuttio söner på en och samma sten och gjort Abimelek, hans slavinnas son, till kung över Sikems medborgare, eftersom han är er bror. 19 Har ni alltså denna dag handlat rätt och riktigt mot Jerubbaal och hans hus, så gläd er över Abimelek, och må han glädja sig över er. 20 Om det inte är så, må då eld gå ut från Abimelek och förtära männen i Sikem och Millo, och från männen i Sikem och Millo må eld gå ut och förtära Abimelek." 21 Sedan skyndade sig Jotam undan och flydde till Beer. Där bosatte han sig i säkerhet för sin bror Abimelek.
Abimelek dör
22 När Abimelek hade härskat över Israel i tre år, 23 sände Gud en ond ande mellan Abimelek och männen i Sikem, så att dessa avföll från Abimelek. 24 Detta skedde för att våldet mot Jerubbaals sjuttio söner skulle bli hämnat och för att deras blod skulle komma över deras bror Abimelek som dödade dem, och över männen i Sikem, som hade hjälpt honom att döda sina bröder. 25 För att skada honom lade männen i Sikem folk i bakhåll på bergshöjderna, och dessa plundrade alla som tog den vägen. Detta berättade man för Abimelek.
26 Men Gaal, Ebeds son, kom med sina bröder och drog in i Sikem, och Sikems män fick förtroende för honom. 27 De gick ut på fältet och skördade sina vingårdar, pressade druvor och ordnade en fest. Så gick de in i sin guds hus och åt och drack och uttalade förbannelser över Abimelek. 28 Och Gaal, Ebeds son, sade: "Vem är Abimelek, och vem är Sikem, eftersom vi skall tjäna honom? Är han inte Jerubbaals son och Sebul hans tillsyningsman? Nej, ni skall tjäna män som härstammar från Hamor, Sikems far. Varför skulle vi tjäna Abimelek? 29 Om jag bara hade detta folk i min hand! Då skulle jag driva bort Abimelek." Och han sade om Abimelek: "Utöka din här och drag ut."
30 Men när Sebul, stadens hövding, fick höra vad Gaal, Ebeds son, hade sagt, blev han mycket upprörd. 31 Han sände i hemlighet bud till Abimelek och lät säga: "Akta dig! Gaal, Ebeds son, och hans bröder har kommit till Sikem, och de uppviglar staden mot dig. 32 Bryt därför upp i natt, du med ditt folk, och lägg dig i bakhåll på fältet. 33 Sedan kan du tidigt i morgon, när solen går upp, gå till anfall mot staden. När han då med sitt folk drar ut mot dig, gör då med honom vad du får tillfälle till."
34 Då bröt Abimelek med allt sitt folk upp om natten och lade sig i bakhåll mot Sikem i fyra grupper. 35 Gaal, Ebeds son, kom ut och ställde sig vid ingången till stadsporten. Samtidigt bröt Abimelek med sitt folk fram från bakhållet. 36 När då Gaal såg folket, sade han till Sebul: "Se, det kommer folk ner från bergshöjderna!" Men Sebul svarade honom: "Det är skuggan av bergen, som för dina ögon ser ut som människor." 37 Men Gaal sade på nytt: "Jo, det kommer folk ner från Mittelhöjden, och en annan grupp kommer på vägen från Teckentydar- eken." 38 Då sade Sebul till honom: "Var är nu dina stora ord, du som sade: Vem är Abimelek eftersom vi skall tjäna honom? Se, här kommer det folk som du föraktade. Drag ut och strid mot dem!" 39 Då drog Gaal ut i spetsen för Sikems män och gav sig i strid med Abimelek. 40 Men Abimelek förföljde honom, och han flydde för honom. Många föll slagna ända fram mot stadsporten. 41 Abimelek stannade i Aruma. Men Sebul drev bort Gaal och hans bröder, så att de inte kunde bo i Sikem.
42 Dagen därefter gick folket ut på fältet, och man berättade detta för Abimelek. 43 Då tog han sitt folk och delade upp dem i tre grupper och lade sig i bakhåll på fältet. När han fick se folket gå ut ur staden, ryckte han fram mot dem och slog dem. 44 Abimelek och de grupper han hade med sig gick till anfall och ställde sig vid ingången till stadsporten. Men de båda andra grupperna anföll alla ute på fältet och slog dem. 45 Abimelek angrep staden hela den dagen, han intog den och dödade dem som fanns där inne. Sedan rev han ner staden och beströdde den med salt.
46 När männen i Sikems torn hörde detta, begav sig alla till valvet i El-Berits tempel. 47 Man underrättade Abimelek om att alla männen i Sikems torn hade samlats där. 48 Han gick då med allt sitt folk upp till berget Salmon. Abimelek tog en yxa i handen och högg av en trädgren, som han lyfte upp och lade på axeln. Och han sade till folket: "Skynda er och gör detsamma som ni sett mig göra." 49 Då högg allt folket av var sin gren och följde Abimelek, och de lade grenarna intill valvet och tände eld på valvet över dem. Så omkom de människor som bodde i Sikems torn, omkring ettusen män och kvinnor.
50 Och Abimelek drog bort till Tebes och belägrade Tebes och intog det. 51 Men mitt i staden fanns ett starkt torn. Dit flydde alla män och kvinnor, alla stadens medborgare, och stängde igen om sig. Sedan steg de upp på tornets tak. 52 Men Abimelek kom till tornet och angrep det. När han närmade sig tornets port för att bränna upp den, 53 kastade en kvinna ner en kvarnsten på Abimeleks huvud och spräckte hans skalle. 54 Han ropade genast på sin vapendragare och sade till honom: "Drag ut ditt svärd och döda mig, så att man inte kan säga om mig: En kvinna dödade honom." Då genomborrade hans tjänare honom, och han dog. 55 När nu israeliterna såg att Abimelek var död, gick var och en hem.
56 Så lät Gud Abimelek få igen det onda som han hade gjort mot sin far, då han dödade sina sjuttio bröder. 57 Och allt det onda som Sikems män hade gjort, lät Gud komma tillbaka över deras egna huvuden. Så kom Jotams, Jerubbaals sons, förbannelse över dem.
Hiligaynon Bible (Ang Pulong Sang Dios) Copyright © 1996, 2006 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Chinese Contemporary Bible Copyright © 1979, 2005, 2007, 2011 by Biblica® Used by permission. All rights reserved worldwide.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln