HECHOS 15
Jacalteco, Oriental
Yet islahtiˈn̈en isba ebnaj ayxaco yul iskˈab Comam bey yul con̈ob Jerusalén
15 Yet huneˈ tiempohal tuˈ xin, ay huntekˈan ebnaj ayxaco yul iskˈab Comam Jesús tit bey Judea, yapni ebnaj yul con̈ob Antioquía. Istzabnico ebnaj yalni tet ebnaj juẍta tuˈ hacaˈ tiˈ:
―Tato mach chioc huneˈ yechel circuncisión teyin̈ hacaˈ yalni isley naj Moisés, caw mach chexcolchahi, ẍi ebnaj tet ebnaj juẍta tuˈ.
2 Haˈ xin naj Pablo yeb naj Bernabé oc ebnaj iscajaˈ huntekˈan tzotiˈ yin̈ huneˈ circuncisión tuˈ. Yoccano ebnaj tzotelo yiban̈ilo huntekˈan tzotiˈ tuˈ yeb ebnaj chalni hun tuˈ. Yu maẍticˈa watxˈayo yu ebnaj, yuxin yal ebnaj juẍta tuˈ tato chito naj Pablo yeb naj Bernabé bey Jerusalén; istopaxo haywan̈xa ebnaj juẍta yinta ebnaj, cat iskˈambelax tet ebnaj ischejab Comam Jesús yeb tet ebnaj anciano ay bey tuˈ ta caw yeli chakˈ circuncidar isba ebnaj juẍta mach Israeloj, mato machoj.
3 Hac tuˈ yu ischejlaxto ebnaj yu ebnaj ayxaco yul iskˈab Comam ay yul con̈ob Antioquía. Hayet yecˈ ebnaj yul ismajul Fenicia yeb Samaria, yalni ebnaj tet ebnaj ayxaco yul iskˈab Comam bey huntekˈanxa con̈ob tuˈ tato ay ebnaj mach Israelo yacano huneˈ icham beybale ikˈbilticˈa yu, yanico isba ebnaj yul iskˈab Comam Jesús. Hayet yaben ebnaj juẍta iskˈumal huneˈ tuˈ, caw tzalacanocan̈ yanma ebnaj yabeni.
4 Hayet yapni ebnaj bey yul con̈ob Jerusalén caw tzalahilal yu ischahlax ebnaj yu ebnaj ischejab Comam Jesús, yeb ebnaj anciano, yeb sunil anma ayxaco yul iskˈab Comam bey tuˈ. Lahwi tuˈ xin, yoc naj Pablo yeb naj Bernabé yalni hanta tzettaj iscˈulal iswatxˈe Comam Dios yu ebnaj. 5 Yajaˈ xin ay haywan̈ ebnaj fariseo xayaco isba yul iskˈab Comam Jesucristo yet yalan̈tocanoj, haˈ ebnaj tuˈ xin ah lin̈noj, yalni ebnaj:
―Haˈ ebnaj mach Israelo chichahni Comam Jesús yul yanma, caw yilal chˈakˈlax circuncidar ebnaj, cat jalni tet ebnaj tato caw chisyije ebnaj tzet chal isley naj Moisés, ẍi ebnaj fariseo tuˈ.
6 Hac tuˈ xin yu iscutxbanico isba ebnaj ischejab Comam yeb ebnaj anciano, yoc ebnaj iscuyni yin̈ tzet chˈelico huneˈ tuˈ. 7 Lahwi islahtiˈn̈en isba ebnaj yin̈ tzet chucano huneˈ tuˈ, yah lin̈no naj Pedro, yalni naj hacaˈ tiˈ:
―Hex wuẍtaj, caw heyohtaj ta yet caw yalan̈tocanoj haˈ Comam quinsaynilojan texol yu walnicˈojan Tzotiˈ yet colbanile xol anma mach Israeloj, yu yabeni cat ischahni anma tuˈ Comam Jesucristo yul yanma. 8 Wal xin Comam Dios ohtan̈e tzet ay yul yanma hunun anma, yuxin yakˈ Comam Comam Espíritu Santo tet anma mach Israelo hacaˈ yu yakˈni Comam jet. Hac tuˈ yute Comam yun̈e isyeniloj tato cˈulpaxo ebnaj jet anmahil tuˈ yul sat Comam. 9 Wal yul sat Comam Dios xin, caw lahanon̈ yeb anma mach Israeloj, yuto haˈ Comam sajn̈encano yanma anma tuˈ yet ischahni anma Comam Jesucristo Iscolomaloj. 10 Wal tinan̈ xin, ¿tzet yin̈ yuxinto mach cheyoche hechahbaˈ tzet iswatxˈe Comam Dios tiˈ? Hacaˈ huno ijatz caw alcanoj, matxa chon̈ah yalan̈ yu yalil, hac tuˈ xin ye isley naj Moisés. Caw maẍticˈa kˈoji ebnaj jichmam iswatxˈen tzet chal huneˈ ley tuˈ, hacon̈pax tuˈ caw mach chˈijcha ju. Yuxin ¿tzet yin̈ yuxinto cheyaco huneˈ tuˈ yiban̈ ebnaj mach Israelo xayaco isba yul iskˈab Comam? 11 Wal xin caw johtaxa tato han̈cˈan̈e yu iscˈulal iscˈul Comam Jesucristo yuxinto chon̈colchahi. Hacpax tuˈ xin chu iscolcha anma mach Israeloj, ẍi naj Pedro tuˈ.
12 Hayet yaben ebnaj huneˈ tuˈ, caw matxa tzet yal ebnaj. Yabenpaxo ebnaj yet yalni naj Bernabé yeb naj Pablo ta caw hantan̈e cˈaybalcˈule yakˈcano Comam Dios iswatxˈeˈ ebnaj yet yecˈ ebnaj xol anma mach Israeloj. 13 Lahwi istzotel ebnaj, yalni naj Jacobo hacaˈ tiˈ:
―Hex wuẍtaj, abewe tzet chiwalan teyet. 14 Lan̈anto yalni naj Simón Pedro jet tato isye Comam Dios iscˈulal iscˈul tet anma mach Israeloj, yuto lan̈an issicˈnican̈ Comam anma tuˈ yoc yuninaloj. 15 Haˈ huneˈ lan̈an iswatxˈen Comam tiˈ, lan̈an yijni isba tzet yalcano Comam Dios bay tzˈibn̈ebil yu ebnaj ischejab Comam Dios yet payat, bay chala:
16 Chiapni huneˈ tiempo bay chiwatojan huneˈ yuninal iscˈahol icham rey David selelo naj yin̈ ismunil. Yuto hacaˈ hunu n̈a etaxnato sicˈlebil, hac tuˈ yecano ismunil naj rey David, yajaˈ chinwatxˈecan̈an hunelxa.
17 Hac tuˈ xin, txˈiˈal anma mach Israeloj chaco isnabal win̈an, hanin Yahaw intiˈan. Haˈ ton sunil anma tuˈ chaco isba yul inkˈaban, haˈ chiwawtecojan yoc incon̈obojan, ẍi Comam.
18 Hac tuˈ yute yalnicano Comam Dios Jahawil, yet yakˈni huntekˈan tiˈ yohtan̈elo anma yettax caw payxa, ẍiayo yul Yum Comam, ẍi naj Jacobo tuˈ.
19 Yalnipaxo naj Jacobo hunelxa:
―Chintxumilojan ta matxa chu janico huneˈ ijatz yet ley yiban̈ ebnaj mach Israeloj, yuto ebnaj tuˈ isbejcano ebnaj huntekˈan beybale ikˈbilticˈa yu, yu yanico isba yul iskˈab Comam Dios. 20 Yuxin haˈ huneˈ yilal cotakˈento yul hunu carta ta matxa chiscˈux ebnaj noˈ chibe haltebilxa tetej tioẍ, yeb xin ta mach chiecˈ ebnaj yin̈ ixloj, yeb mach chiscˈuxpaxo ebnaj ischibehal no nokˈ ton̈e chihojlax camoj, mach chislopaxo ebnaj noˈ chicˈ. 21 Chiwalan huneˈ tiˈ, yuto yettax payxa ichicanti yilni ebnaj isley naj Moisés yulaj iscapilla ebnaj jet Israelal yin̈ hunun tzˈayic xewilal. Hacpax tuˈ tinan̈, caw huneˈn̈eticˈa haˈ yalnilto ebnaj yul hunun con̈ob, ẍicano naj Jacobo tuˈ tet ebnaj.
Teˈ carta alaxto tet ebnaj juẍta mach Israeloj
22 Haˈ tzet yal naj Jacobo tuˈ, caw ischah yabeˈ ebnaj ischejab Comam Jesús yeb ebnaj anciano, yebpaxo sunil ebnaj ayxaco yul iskˈab Comam tuˈ. Hac tuˈ xin issaylax haywan̈ ebnaj xol ebnaj chito yetbiho naj Bernabé yeb naj Pablo yul con̈ob Antioquía tuˈ hunelxa. Yuxin hac tuˈ yu issaylax naj Judas, naj chihallaxpaxo Barsabás, yebpaxo naj Silas. Haˈ ebnaj cawan̈ tiˈ caw aycano yelapno ye xol ebnaj ayxaco yul iskˈab Comam. 23 Lahwi tuˈ xin, ischejlaxto ebnaj, yakˈaˈ teˈ carta bay chal hacaˈ tiˈ:
―Han̈on̈tiˈan̈ ischejab Comam Jesús jehan̈, yeb han̈on̈ anciano on̈tiˈan̈, heyuẍta jehan̈ yin̈ Comam Jesucristo, chicokˈambehan̈ teyet hanicˈ heye yin̈ hecawil hex wuẍta mach Israelo ay yul con̈ob Antioquía, yeb yul txˈotxˈ Siria yeb yul txˈotxˈ Cilicia.
24 Jabehan̈ tato ay haywan̈ ebnaj el coxolan̈ bey tiˈ ton̈e xin yaco yet ebnaj isto bey tuˈ. Jabenpaxojan̈ tato chiyakˈ taco ebnaj hecˈul yu tzet chala, cat yakˈni somchahoto henabal, chalni ebnaj ta yilal chˈoc huneˈ circuncisión teyin̈, cat heyijen tzet chal isley naj Moisés. 25 Yuxinto colahtiˈn̈e cobahan̈, cosaynilojan̈ haywan̈ ebnaj chito texol tuˈ. Huneˈn̈e chiyu isto ebnaj yeb juẍta Bernabé yeb juẍta Pablo, ebnaj caw xahan ay jutiˈan̈. 26 Ebnaj cawan̈ tiˈ, caw hinan ebnaj yaben isyaˈtajil yin̈ yet Comam Jesucristo, ayxapaxo bay caw etzaxa cam ebnaj yu anma.
27 Yuxin chijatojan̈ juẍta Judas yeb juẍta Silas tecˈatan̈, haˈ ebnaj xin chihalni teyet tzet chalilo huntekˈan tzotiˈ ayayo yul carta. 28 Comam Espíritu Santo halni jetan̈ ta matxa ijatz chijacojan̈ teyiban̈, han̈cˈan̈e huntekˈan caw yilal ye tiˈ: 29 Mach checˈux ischibehal no nokˈ xaakˈlax xahanbalil tet tioẍ. Machi xin chelopaxo ischiqˈuil hunu no nokˈ yebpaxo xin mach checˈux ischibehal no nokˈ chishoj camo isba, mach xin chexecˈ ixloj. Ta cheyije huntekˈan tiˈ, toholxa heyeco chal tuˈ. Caw cheyaˈiln̈e heba, ẍiayo yul teˈ carta.
30 Hac tuˈ yu ischejlaxto ebnaj bey yul con̈ob Antioquía. Hayet yapni ebnaj, iscutxbanayo isba sunil anma ayxaco yul iskˈab Comam bey tuˈ, yakˈni ebnaj teˈ carta tet ebnaj. 31 Lahwi yilni ebnaj tzet chal teˈ carta tuˈ, caw tzalacanocan̈ yanma ebnaj yuto yakˈ teˈ yakˈlobal yanma ebnaj.
32 Naj Judas yeb naj Silas tuˈ, yalpaxo ebnaj Tzotiˈ chitit tet Comam Dios, hac tuˈ yu yakˈni ebnaj yakˈlobal yanma ebnaj ayxaco yul iskˈab Comam, yiptzelaxpaxcano ebnaj yin̈ yet Comam yu ebnaj. 33 Lahwi yecˈ hayeb tzˈayic yiban̈ ebnaj, istakˈlicano ebnaj tet ebnaj ayxaco yul iskˈab Comam bey tuˈ, yet ismeltzoxato ebnaj iscˈatan̈ ebnaj juẍta an̈eti ebnaj bey con̈ob Jerusalén. 34 Yaj wal naj Silas, oc yin̈ isnabal naj iscancano bey Antioquía tuˈ.
35 Canpaxcano naj Pablo yeb naj Bernabé bey Antioquía tuˈ. Huneˈn̈e ecˈ ebnaj yeb huntekˈanxa ebnaj juẍtaj ay bey tuˈ iscuyuˈ anma, ispujbanicˈo ebnaj Istzotiˈ Comam Dios.
Yet isto naj Pablo yin̈ iscayelal yalaˈcˈo Istzotiˈ Comam Jesucristo
36 Lahwi yecˈ hayeb tzˈayic xin, yalni naj Pablo tet naj Bernabé:
―Ton̈ jilaˈ ebnaj juẍta bey yul hunun con̈ob bayxaticˈa con̈ecˈ jalaˈ Istzotiˈ Comam, cat jilni hanicˈ ye ebnaj, ẍi naj Pablo tuˈ.
37 Haˈ naj Bernabé tuˈ xin, ay yalaˈ naj tato chito juẍta Juan Marcos yetbiho ebnaj. 38 Yajaˈ yal naj Pablo tato mach chiyu isto naj yintaj ebnaj, yuto yet hunel elcano naj yinta ebnaj bey yul con̈ob Panfilia; hacn̈e tuˈ xin, matxa islah naj huneˈ ismunil tuˈ.
39 Yuxin iscajlecan̈ isba ebnaj cawan̈ tuˈ yin̈ naj Juan Marcos, ispolen isba ebnaj, nananxa behal tocano hunun ebnaj. Hac tuˈ yu yoc tzujnu naj Juan Marcos yinta naj Bernabé, yoc ebnaj yul huneˈ teˈ barco, isto ebnaj bey txˈotxˈ Chipre. 40 Wal naj Pablo xin, haxa naj Silas yito naj. Caw takˈelaxcano ebnaj yul iskˈab Comam Dios yu ebnaj juẍta ay bey tuˈ, tzujan tuˈ xin isto ebnaj. 41 Yecˈ ebnaj yul ismajul txˈotxˈ Siria yeb yul ismajul txˈotxˈ Cilicia yiptzencano ebnaj juẍtaj yebpaxo ebix janab yin̈ iscˈulal Comam yulajla hunun con̈ob bay la‑ecˈ ebnaj tuˈ.
Acts 15
New King James Version
Conflict over Circumcision
15 And (A)certain men came down from Judea and taught the brethren, (B)“Unless you are circumcised according to the custom of Moses, you cannot be saved.” 2 Therefore, when Paul and Barnabas had no small dissension and dispute with them, they determined that (C)Paul and Barnabas and certain others of them should go up to Jerusalem, to the apostles and elders, about this question.
3 So, (D)being sent on their way by the church, they passed through Phoenicia and Samaria, (E)describing the conversion of the Gentiles; and they caused great joy to all the brethren. 4 And when they had come to Jerusalem, they were received by the church and the apostles and the elders; and they reported all things that God had done with them. 5 But some of the sect of the Pharisees who believed rose up, saying, “It is necessary to circumcise them, and to command them to keep the law of Moses.”
The Jerusalem Council
6 Now the apostles and elders came together to consider this matter. 7 And when there had been much dispute, Peter rose up and said to them: (F)“Men and brethren, you know that a good while ago God chose among us, that by my mouth the Gentiles should hear the word of the gospel and believe. 8 So God, (G)who knows the heart, [a]acknowledged them by (H)giving them the Holy Spirit, just as He did to us, 9 (I)and made no distinction between us and them, (J)purifying their hearts by faith. 10 Now therefore, why do you test God (K)by putting a yoke on the neck of the disciples which neither our fathers nor we were able to bear? 11 But (L)we believe that through the grace of the Lord Jesus [b]Christ we shall be saved in the same manner as they.”
12 Then all the multitude kept silent and listened to Barnabas and Paul declaring how many miracles and wonders God had (M)worked through them among the Gentiles. 13 And after they had [c]become silent, (N)James answered, saying, “Men and brethren, listen to me: 14 (O)Simon has declared how God at the first visited the Gentiles to take out of them a people for His name. 15 And with this the words of the prophets agree, just as it is written:
16 ‘After(P) this I will return
And will rebuild the tabernacle of David, which has fallen down;
I will rebuild its ruins,
And I will set it up;
17 So that the rest of mankind may seek the Lord,
Even all the Gentiles who are called by My name,
Says the [d]Lord who does all these things.’
18 [e]“Known to God from eternity are all His works. 19 Therefore (Q)I judge that we should not trouble those from among the Gentiles who (R)are turning to God, 20 but that we (S)write to them to abstain (T)from things polluted by idols, (U)from [f]sexual immorality, (V)from things strangled, and from blood. 21 For Moses has had throughout many generations those who preach him in every city, (W)being read in the synagogues every Sabbath.”
The Jerusalem Decree
22 Then it pleased the apostles and elders, with the whole church, to send chosen men of their own company to Antioch with Paul and Barnabas, namely, Judas who was also named (X)Barsabas,[g] and Silas, leading men among the brethren.
23 They wrote this letter by them:
The apostles, the elders, and the brethren,
To the brethren who are of the Gentiles in Antioch, Syria, and Cilicia:
Greetings.
24 Since we have heard that (Y)some who went out from us have troubled you with words, (Z)unsettling your souls, [h]saying, “You must be circumcised and keep the law”—to whom we gave no such commandment— 25 it seemed good to us, being assembled with one [i]accord, to send chosen men to you with our beloved Barnabas and Paul, 26 (AA)men who have risked their lives for the name of our Lord Jesus Christ. 27 We have therefore sent Judas and Silas, who will also report the same things by word of mouth. 28 For it seemed good to the Holy Spirit, and to us, to lay upon you no greater burden than these necessary things: 29 (AB)that you abstain from things offered to idols, (AC)from blood, from things strangled, and from (AD)sexual[j] immorality. If you keep yourselves from these, you will do well.
Farewell.
Continuing Ministry in Syria
30 So when they were sent off, they came to Antioch; and when they had gathered the multitude together, they delivered the letter. 31 When they had read it, they rejoiced over its encouragement. 32 Now Judas and Silas, themselves being (AE)prophets also, (AF)exhorted and strengthened the brethren with many words. 33 And after they had stayed there for a time, they were (AG)sent back with greetings from the brethren to [k]the apostles.
34 [l]However, it seemed good to Silas to remain there. 35 (AH)Paul and Barnabas also remained in Antioch, teaching and preaching the word of the Lord, with many others also.
Division over John Mark
36 Then after some days Paul said to Barnabas, “Let us now go back and visit our brethren in every city where we have preached the word of the Lord, and see how they are doing.” 37 Now Barnabas [m]was determined to take with them (AI)John called Mark. 38 But Paul insisted that they should not take with them (AJ)the one who had departed from them in Pamphylia, and had not gone with them to the work. 39 Then the contention became so sharp that they parted from one another. And so Barnabas took Mark and sailed to (AK)Cyprus; 40 but Paul chose Silas and departed, (AL)being [n]commended by the brethren to the grace of God. 41 And he went through Syria and Cilicia, (AM)strengthening the churches.
Footnotes
- Acts 15:8 bore witness to
- Acts 15:11 NU, M omit Christ
- Acts 15:13 stopped speaking
- Acts 15:17 NU Lord, who makes these things
- Acts 15:18 NU (continuing v. 17) known from eternity (of old).’
- Acts 15:20 Or fornication
- Acts 15:22 NU, M Barsabbas
- Acts 15:24 NU omits saying, “You must be circumcised and keep the law”
- Acts 15:25 purpose or mind
- Acts 15:29 Or fornication
- Acts 15:33 NU those who had sent them
- Acts 15:34 NU, M omit v. 34.
- Acts 15:37 resolved
- Acts 15:40 committed
Apostlagärningarna 15
Svenska Folkbibeln
Mötet i Jerusalem
15 Några som hade kommit ner från Judeen började lära bröderna att de inte kunde bli frälsta, om de inte lät omskära sig enligt seden från Mose. 2 När det nu uppstod oenighet och Paulus och Barnabas kom i allvarlig tvist med dem, beslöt man att dessa två och några andra av dem skulle fara upp till apostlarna och de äldste i Jerusalem för att överlägga med dem om denna stridsfråga. 3 Församlingen utrustade dem för resan, och de for genom Fenicien och Samarien. Där berättade de om hedningarnas omvändelse, och det väckte stor glädje bland alla bröderna.
4 När de kom till Jerusalem, togs de emot av församlingen och av apostlarna och de äldste, och de berättade om allt vad Gud hade gjort med dem. 5 Några från fariseernas parti[a] hade kommit till tro, och de steg nu fram och sade att man måste omskära hedningarna och befalla dem att hålla Mose lag. 6 Apostlarna och de äldste samlades då för att behandla frågan. 7 Efter en lång överläggning reste sig Petrus och sade till dem: "Bröder, ni vet att Gud för länge sedan bestämde, att hedningarna genom min mun skulle få höra evangeliets ord och komma till tro. 8 Och Gud som känner hjärtat, har vittnat för dem genom att ge den helige Ande åt dem likaväl som åt oss. 9 Han gjorde ingen skillnad mellan oss och dem, sedan han genom tron hade renat deras hjärtan. 10 Varför vill ni då fresta Gud och på lärjungarnas axlar lägga ett ok, som varken våra fäder eller vi själva har kunnat bära? 11 Nej, vi tror att vi på samma sätt som de blir frälsta genom Herren Jesu nåd." 12 Då teg alla de församlade, och man lyssnade på Barnabas och Paulus, som berättade om hur stora tecken och under Gud hade utfört genom dem bland hedningarna.
13 När de hade slutat tala, sade Jakob: "Bröder, hör på mig. 14 Simeon har berättat om hur Gud först såg till att han vann ett folk åt sitt namn bland hedningarna. 15 Det stämmer överens med profeternas ord, där det heter:
16 Därefter skall jag vända tillbaka och åter bygga upp
Davids fallna boning. Dess ruiner skall jag bygga upp
och jag skall upprätta den igen,[b]
17 för att alla andra människor skall söka Herren,
alla hedningar, över vilka mitt namn har nämnts.
Så säger Herren, som gör detta,
18 det som är känt från evighet.
19 Därför anser jag att vi inte skall göra det svårt för de hedningar som vänder sig till Gud 20 utan endast skriva till dem att de skall avhålla sig från sådant som orenats genom avgudadyrkan, från otukt, från köttet av kvävda djur[c] och från blod. 21 Ty Mose har i tidigare släktled haft sina förkunnare i alla städer, då han föreläses i synagogorna varje sabbat."
Brev från församlingen i Jerusalem
22 Då beslöt apostlarna, de äldste och hela församlingen att bland sig utse några män och sända dem till Antiokia tillsammans med Paulus och Barnabas. De valde Judas, som kallades Barsabbas, och Silas, båda ledande män bland bröderna, 23 och skickade med dem följande brev: "Apostlarna och de äldste och bröderna hälsar de bröder i Antiokia och Syrien och Cilicien som är av hednisk härkomst. 24 Vi har hört att några som kommit från oss har skapat oro och förvirring bland er med sina uttalanden. Men vi har inte gett dem något uppdrag. 25 Därför har vi enhälligt beslutat att utse några män och sända dem till er tillsammans med våra kära bröder Barnabas och Paulus, 26 dessa som har vågat livet för vår Herre Jesu Kristi namn. 27 Vi sänder alltså Judas och Silas, och de skall muntligen meddela samma sak. 28 Den helige Ande och vi har nämligen beslutat att inte lägga någon börda på er förutom följande nödvändiga föreskrifter: 29 Ni skall avhålla er från kött som offrats åt avgudar, från blod, från kött av kvävda djur och från otukt. Ni gör rätt om ni undviker sådant. Allt väl!"
30 De sändes nu i väg och kom ner till Antiokia, där de sammankallade församlingen och överlämnade brevet. 31 Bröderna läste det och blev glada över den uppmuntran som det gav. 32 Judas och Silas, som själva var profeter, talade mycket som uppmuntrade och styrkte bröderna. 33 Och sedan de hade varit där en tid, lät bröderna dem under fridshälsningar vända tillbaka till dem som hade sänt ut dem.[d] 35 Paulus och Barnabas stannade i Antiokia, där de undervisade och predikade Herrens ord tillsammans med många andra.
PAULUS ANDRA MISSIONSRESA (15:36-18:22)
Ny missionsresa
36 Efter några dagar sade Paulus till Barnabas: "Låt oss nu vända tillbaka och besöka bröderna i alla de städer där vi har predikat Herrens ord, och se hur de har det." 37 Barnabas ville också ta med Johannes som kallades Markus. 38 Men Paulus ansåg det inte lämpligt att de skulle ta med sig den som hade lämnat dem i Pamfylien och inte följt med i arbetet. 39 Så skarp blev deras tvist att de skildes åt. Barnabas tog med sig Markus och seglade till Cypern. 40 Men Paulus däremot utsåg Silas och begav sig därifrån, sedan bröderna hade överlämnat honom åt Herrens nåd. 41 Han reste genom Syrien och Cilicien och styrkte församlingarna.
Footnotes
- Apostlagärningarna 15:5 parti Se not till 5:17.
- Apostlagärningarna 15:16 Amos 9:11f.
- Apostlagärningarna 15:20 köttet av kvävda djur Kött som inte slaktats enligt lagens föreskrift att blodet måste rinna ur det slaktade djuret.
- Apostlagärningarna 15:33 Några handskrifter tillägger (v. 34): "Men Silas beslöt att stanna där."
Copyright © 1996 by Wycliffe Bible Translators International
Scripture taken from the New King James Version®. Copyright © 1982 by Thomas Nelson. Used by permission. All rights reserved.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln