Add parallel Print Page Options

Yet yapni naj Pablo yeb naj Bernabé yul con̈ob Iconio

14  Hacaˈticˈa yakˈle naj Pablo yeb naj Bernabé bey yul con̈ob Antioquía, hac tuˈ yakˈlepaxo ebnaj yul con̈ob Iconio. Hayet yapni ebnaj bey yul con̈ob Iconio tuˈ, yocto ebnaj yul iscapilla ebnaj Israel. Caw cˈul yute yalnilo ebnaj Istzotiˈ Comam Dios, yuxin caw hantan̈e ebnaj Israel yeb huntekˈanxa anma mach Israelo anayto yul yanma yin̈ tzet yal ebnaj. Yaj wal ebnaj Israel mach chahnayto yul yanma yin̈ Comam, oc ebnaj akˈocˈule tet ebnaj mach Israelo bey tuˈ yun̈e txˈoj isnani ebnaj yin̈ ebnaj juẍtaj. Yajaˈ nahatil ecˈ naj Pablo yeb naj Bernabé yul huneˈ con̈ob tuˈ. Caw yin̈ sunil yanma ebnaj istzotel yin̈ iscˈulal iscˈul Comam Dios. Yun̈e yillaxi tato yel chal ebnaj, yakˈ Comam ishelanil ebnaj iswatxˈen tzettaj ye tuˈ caw cˈulcanoj yeb xin ej cˈaybalcˈule. Haˈ anma ay yul huneˈ con̈ob tuˈ, ispoh isba. Huneˈ majan ebnaj oc tzujno yinta ebnaj Israel, mach yayto ebnaj yul yanma yin̈ Comam, hunxa majan ebnaj xin occano tzujno yinta naj Pablo yeb naj Bernabé.

Lahwi tuˈ xin, islahtiˈn̈en isba ebnaj Israel yeb anma mach Israeloj, yebpaxo ebnaj yahawil yeco yin̈ con̈ob tuˈ, yoc ebnaj yichenico huneˈ howal yin̈ naj Pablo yeb naj Bernabé yun̈e iskˈojlax camo ebnaj. Yajaˈ yet yaben ebnaj cawan̈ huneˈ tuˈ, yelcan̈ ebnaj, isto ebnaj bey yul con̈ob Listra, yeb bey con̈ob Derbe; cabeb con̈ob tuˈ ayco yul ismajul Licaonia, istopaxo ebnaj yul huntekˈanxa con̈ob hoyanico bey tuˈ. Yul huntekˈan con̈ob tuˈ ocpaxo ebnaj yalaˈ tetej anma Tzotiˈ cˈul yet colbanile.

Yet iskˈojlaxcan̈ naj Pablo

Yul con̈ob Listra ay huneˈ naj txˈoj ye yoj yettaxticˈa ispitzcˈahi, maẍticˈa xin chibelwi naj. Tzˈon̈anayo naj yaben tzet chal naj Pablo. Yilni naj Pablo tuˈ tato caw ayco yanma naj yin̈ Comam Dios, yeb ta chu iswatxˈi naj yu Comam, yuxin oc tˈan̈no naj Pablo yin̈ naj, 10 yalni naj tet naj yin̈ ip:

―Ahan̈wanoj, cat hatoholban̈en haba yiban̈ hawoj, ẍi naj Pablo. Yin̈ hamataj ah lin̈no naj, yichico naj isbelwi. 11 Haxa yet yilni anma tzet iswatxˈe naj Pablo tuˈ, yah yaw anma yin̈ caw ip, yalni anma yin̈ abxubal chihallax bey txˈotxˈ Licaonia tuˈ hacaˈ tiˈ:

―Ilwecˈanabi lah, ay cawan̈ codiosal mahul coxol mayuteco isba anmahil. 12 Haˈ naj Bernabé tiˈ, haˈ codiosal Júpiter, wal naj Pablo tiˈ xin, haˈ codiosal Mercurio, yuto haˈ naj matzotelilto coxol, ẍi anma yin̈ ebnaj cawan̈ tuˈ.

13 Ay huneˈ naj sacerdote yet isdiosal Júpiter tuˈ, caw yahawil yeco naj yin̈ huneˈ yatut tioẍ Júpiter ayco yin̈ istxam con̈ob. Bey naj yikˈaˈti huntekˈan noˈ tzehla wacax yeb huntekˈan teˈ xaj teˈ, yu choche naj yeb anma tuˈ yakˈaco xahanbalil tet ebnaj cawan̈ ischejab Comam tuˈ bey ispultahil istxam con̈ob.

14 Hayet yaben naj Bernabé yeb naj Pablo huneˈ tuˈ, istzilnito ebnaj xil iskˈap yun̈e isyenilo ebnaj tato chitac iscˈul. Yoc ebnaj xol anma, yalni yin̈ caw ip hacaˈ tiˈ:

15 ―Wal tinan̈ hex wet anmahil, ¿tzet yin̈ yuxinto cheyute huneˈ tiˈ? Walon̈tiˈan̈ caw anma on̈an̈ hacaˈ hex tiˈ, yuxinto chon̈hulan̈ jalaˈan̈ teyet ta chebejcano huntekˈan machiswalil chewatxˈe caw matzet chaliloj, cat heyanico heba yul iskˈab Comam Dios itzitzn̈eticˈa yin̈ sunilbal tiempo. Haˈ huneˈ Comam tiˈ, watxˈen̈e satcan̈ yeb txˈo txˈotxˈ yeb sunil tzet ay sat txˈotxˈ, iswatxˈenpaxo Comam haˈ mar yeb sunil tzet ay xol haˈ. 16 Wal yet yalan̈tocanoj ton̈e yil Comam Dios tzet chu anma yin̈ baytetejn̈eticˈa chal iscˈul chiswatxˈe. 17 Yajaˈ matolo yu chon̈isnahuln̈eto Comam, ¡machoj! Walxinto chisyelo isba Comam jet yin̈ej iscˈulal chiswatxˈe, hacaˈ yaniti Comam haˈ n̈ab jiban̈ cat ischˈib sunil tzet chicotzˈunu. Chˈakˈnipaxo Comam sunil tzet chicolo, cat yakˈnipaxo tzalaho cocˈul, ẍi ebnaj tet anma tuˈ.

18 Waxan̈ca yal naj Pablo yeb naj Bernabé hacaˈ tuˈ, yajaˈ caw lan̈o islin̈ba anma yalni tato chicam noˈ wacax yin̈ xahanbalil tet ebnaj.

19 Yaj wal xin ay huntekˈan ebnaj Israel ay yul con̈ob Antioquía yeb con̈ob Iconio apni yul con̈ob Listra tuˈ. Yoc ebnaj akˈocˈule tet anma, hac tuˈ xin yu ishelni anma tuˈ isnabal, yoc anma iskˈojnocan̈ naj Pablo. Ham yalni anma tato cam naj, yuxin oc anma ishatxacanilto naj yintalto con̈ob. 20 Yapni ebnaj ayxaco yul iskˈab Comam iscˈatan̈ naj Pablo tuˈ, yoc hoyno ebnaj yin̈ naj. Lahwi tuˈ xin yah lin̈no naj, yocpaxto naj yul con̈ob tuˈ. Haxa yin̈ huneˈxa tzˈayic xin, isto naj yeb naj Bernabé bey huneˈxa con̈ob chiyij Derbe. 21 Hayet yapni ebnaj bey tuˈ, yalnicˈo ebnaj Tzotiˈ cˈul yet colbanile. Tzetcˈa anma chahni Comam Dios yul yanma yu tzet yal ebnaj. Lahwi tuˈ xin ismeltzopaxo ebnaj yul con̈ob Listra hunelxa, yeb bey Iconio, yebpaxo bey con̈ob Antioquía ay yul ismajul Pisidia. 22 Hayet yecˈ ebnaj yul hunun con̈ob tuˈ, yiptzencano ebnaj ebnaj ayxaco yul iskˈab Comam. Yalnicano ebnaj hacaˈ tiˈ:

―Lahweco heyanico heyanma yin̈ Comam yuto han̈on̈ ayon̈xaco yul iskˈab Comam Dios caw txˈiˈal isyaˈtajil chˈecˈ jiban̈, ẍi ebnaj cawan̈ tuˈ.

23 Yul hunun con̈ob xol ebnaj ayxaco yul iskˈab Comam tuˈ xin, issaycano ebnaj mac chioc ancianohal xol ebnaj juẍta tuˈ. Lahwi tuˈ yoc ebnaj sunil yin̈ huneˈ yet mach chon̈waˈi yu cotxahli tet Comam Dios, hac tuˈ yu yabenn̈elaxcanto ebnaj tuˈ yul iskˈab Comam Dios, Comam chahbilxa yu ebnaj.

Yet ismeltzo naj Pablo yeb naj Bernabé yul con̈ob Antioquía yul ismajul Siria

24 Lahwi iskˈaxponicˈto naj Pablo yeb naj Bernabé yul ismajul txˈotxˈ Pisidia, yapni ebnaj yul ismajul txˈotxˈ Panfilia. 25 Yalnicˈo ebnaj Istzotiˈ Comam Dios yul con̈ob Perge, tzujan tuˈ xin yay apno ebnaj yul con̈ob Atalia. 26 Haˈ bey tuˈ xin, oc ebnaj yul huneˈ teˈ barco, ismeltzo ebnaj yul con̈ob Antioquía hunelxa, bay takˈelaxto ebnaj yul iskˈab Comam Dios yu ebnaj juẍtaj yet yichico ebnaj yin̈ ismunil yalnicˈo Istzotiˈ Comam Dios yulajla con̈ob; wal xin yijcano isba huneˈ ismunil ebnaj tuˈ.

27 Yet yapni ebnaj yul con̈ob Antioquía tuˈ xin, iscutxbanayo isba ebnaj ayxaco yul iskˈab Comam, yoc ebnaj yalno yin̈ hanta iscˈulal iswatxˈe Comam Dios yin̈ ebnaj. Yalnipaxo ebnaj yin̈ tzet yu yakˈnipaxo Comam iscˈulal yiban̈ anma mach Israeloj, yun̈e ischahni anma tuˈ Comam Iscolomaloj. 28 Naj Pablo yeb naj Bernabé nahatilto ecˈ ebnaj iscˈatan̈ ebnaj ayxaco yul iskˈab Comam bey tuˈ.

I Ikonium

14 I Ikonium hände samma sak. De gick till judarnas synagoga och predikade så att många, både judar och greker, kom till tro. Men de judar som vägrade att tro eggade upp hedningarna och hetsade dem mot bröderna. Paulus och Barnabas stannade där en lång tid och talade frimodigt i Herren, som bekräftade sitt nåderika ord genom att låta tecken och under ske genom deras händer. Men folket i staden delade sig, så att en del höll med judarna och andra med apostlarna. Och när hedningarna och judarna med sina ledare gjorde upp en plan att misshandla och stena dem, fick apostlarna reda på det och flydde till städerna Lystra och Derbe i Lykaonien och trakten däromkring. Där fortsatte de att predika evangeliet.

I Lystra

I Lystra fanns det en man som från födelsen var lam i fötterna och aldrig hade kunnat gå. Han hörde Paulus predika. Denne fäste ögonen på honom, och när han såg att mannen hade tro så att han kunde bli botad, 10 sade han med hög röst: "Res dig upp och stå på benen!" Då hoppade han upp och började gå omkring. 11 När folket såg vad Paulus hade gjort, ropade de på lykaoniska: "Gudarna har stigit ner till oss i mänsklig gestalt." 12 Och de kallade Barnabas för Zeus[a] och Paulus för Hermes,[b] eftersom det var han som förde ordet. 13 Prästen i Zeustemplet utanför staden förde fram tjurar och kransar till portarna och ville offra tillsammans med folket. 14 Men när apostlarna Barnabas och Paulus hörde det, rev de sönder sina kläder[c] och rusade in i folkhopen och ropade: 15 "Människor, vad är det ni gör? Vi är människor som ni. Vi predikar för er det glada budskapet att ni skall omvända er från dessa avgudar till den levande Guden, som har skapat himmel, jord och hav och allt som är i dem. 16 Han har under gångna släktled tillåtit alla hednafolk att gå sina egna vägar. 17 Ändå har han lämnat många vittnesbörd om att han gör gott. Från himlen ger han er regn och tider med goda skördar och fyller era hjärtan med glädje över maten ni får." 18 Fastän de sade så, var det med knapp nöd de kunde lugna folket och hindra dem från att offra åt dem.

19 Från Antiokia och Ikonium kom det nu några judar. De lyckades få med sig folket, och man stenade Paulus och släpade ut honom ur staden i tron att han var död. 20 Men när lärjungarna samlades omkring honom, reste han sig och gick in i staden.

I Derbe och till Antiokia i Syrien

Nästa dag for Paulus och Barnabas till Derbe. 21 De predikade evangeliet i staden och vann många lärjungar. Sedan återvände de till Lystra och Ikonium och Antiokia, 22 och styrkte lärjungarna och uppmanade dem att förbli i tron. De sade att vi måste gå genom många lidanden för att komma in i Guds rike. 23 I varje församling insatte de äldste åt dem, och efter bön och fasta överlämnade de dem åt Herren, som de hade kommit till tro på.

24 Sedan tog apostlarna vägen genom Pisidien och kom till Pamfylien. 25 Och när de hade predikat ordet i Perge, for de ner till Attalia. 26 Därifrån seglade de tillbaka till Antiokia, där de hade blivit överlämnade åt Guds nåd för det uppdrag som de nu hade fullgjort. 27 Och när de hade kommit dit, kallade de samman församlingen och berättade om allt vad Gud hade gjort med dem och hur han hade öppnat trons dörr för hedningarna. 28 Och de stannade ganska länge där hos lärjungarna.

Footnotes

  1. Apostlagärningarna 14:12 Zeus är den högste bland gudarna enligt den grekiska mytologin.
  2. Apostlagärningarna 14:12 Hermes är gudarnas budbärare och vältalighetens gud i den grekiska mytologin.
  3. Apostlagärningarna 14:14 rev de sönder sina kläder På detta sätt brukade judarna uttrycka sin förfäran och avsky.

Paulus och Barnabas i Ikonion

14 I Ikonion hände samma sak. Paulus och Barnabas gick till judarnas synagoga och talade till människorna med sådan kraft att många, både judar och greker, kom till tro. Men de judar som inte ville tro hetsade upp de andra så att de vände sig mot bröderna. Trots det stannade de där en längre tid och talade öppet och frimodigt om Herren eftersom de litade på honom. Herren bekräftade sitt budskap om nåd genom tecken och under. Men folket i staden delade sig i två grupper: några höll med judarna och andra med apostlarna.

Hedningar och judar gjorde tillsammans med sina ledare upp en plan att misshandla och stena dem. De fick reda på det och flydde därför till städerna Lystra och Derbe i Lykaonien och till trakterna omkring och fortsatte att förkunna evangeliet där.

Paulus och Barnabas i Lystra och Derbe

I Lystra fanns en man som hade varit handikappad sedan födseln och aldrig kunnat gå. Mannen satt och lyssnade när Paulus talade och då Paulus tittade på honom, såg han att mannen hade tro så att han kunde bli frisk. 10 Därför ropade Paulus till honom: ”Res dig upp och stå på benen!” Och genast hoppade mannen upp och började gå.

11 Men när folket såg vad Paulus hade gjort, ropade de högt på lykaoniska: ”Gudarna har blivit människor och kommit ner till oss!” 12 De kallade Barnabas för Zeus och Paulus för Hermes eftersom det var han som var den främste talaren. 13 Prästen i zeustemplet som låg i utkanten av staden kom sedan med tjurar och blomsterkransar som han och folket skulle offra till dem framför stadsporten.

14 Men när det gick upp för apostlarna Barnabas och Paulus vad som höll på att hända, rev de sönder sina mantlar och rusade rakt in i folkhopen och ropade: 15 ”Män, vad tar ni er till? Vi är vanliga människor precis som ni! Vi har kommit till er med evangeliet om att ni ska vända er från dessa hjälplösa gudar till den levande Guden som har gjort himlen och jorden och haven och allt som finns i dem.[a] 16 Fram till nu har Gud låtit folken gå sina egna vägar, 17 men han har ständigt gett dem bevis på att han finns genom allt det goda han gör. Det är han som ger er regn från himlen och goda skördar, han som ger er mat och fyller era hjärtan med glädje.” 18 Och genom att säga detta lyckades Paulus och Barnabas hindra folket från att offra åt dem.

19 Men sedan kom några judar från Antiochia och Ikonion och lyckades vända folket mot Paulus och Barnabas. De stenade Paulus och när de trodde att han var död, släpade de ut honom ur staden. 20 Men när lärjungarna samlades runt honom, reste han sig upp och gick tillbaka in i staden. Nästa dag gick han sedan vidare till Derbe tillsammans med Barnabas.

Paulus och Barnabas återvänder till Antiochia i Syrien

21 Även i Derbe förkunnade Paulus och Barnabas evangelium och fick många nya lärjungar. Sedan återvände de till Lystra, Ikonion och Antiochia 22 och stöttade lärjungarna och uppmuntrade dem att hålla fast vid sin tro. De sa: ”Det är genom många svårigheter som vi ska gå in i Guds rike.” 23 Paulus och Barnabas utsåg också ledare för varje församling och de fastade och bad och anförtrodde dem åt Herren som de nyss börjat tro på.

24 Sedan reste de genom Pisidien och Pamfylien, 25 predikade i Perge och fortsatte till Attaleia 26 och där tog de en båt över till Antiochia. Det var där man hade överlämnat dem åt Guds nåd inför det uppdrag som de nu hade avslutat. 27 När de hade anlänt, kallade de ihop hela församlingen och berättade allt som Gud hade gjort genom dem och hur han hade gett även hedningar möjligheten att börja tro. 28 De stannade sedan en ganska lång tid hos lärjungarna där.

Footnotes

  1. 14:15 Se Ps 146:6.