HECHOS 13
Jacalteco, Oriental
Yet yichico ismunil naj Bernabé yeb naj Saulo
13 Xol ebnaj ayxaco yul iskˈab Comam bey yul con̈ob Antioquía, ay ebnaj yakˈ Comam Dios ismunil yalni Tzotiˈ chitit tet Comam, aypaxo ebnaj oc cuywawomal yin̈ ebnaj ayxaco yul iskˈab Comam. Huntekˈan ebnaj tuˈ, haˈ ton naj Bernabé, yeb naj Simón, naj chihallax kˈejsatil, yeb huneˈxa naj chiyij Lucio, naj tit bey ismajul Cirene. Yeb naj Saulo, yeb huneˈ naj Manaén isbi, huneˈ naj tuˈ yet chˈibom isba naj yeb naj Herodes, naj oc yahawilo txˈotxˈ Galilea. 2 Yet hunel xin, cutxanico ebnaj juẍta tuˈ yu yakˈni tzalaho iscˈul yin̈ Comam Dios, chiyecˈtzen ebnaj huneˈ txah yet mach chon̈waˈi, yalni Comam Espíritu Santo tet ebnaj:
―Iwelo naj Bernabé yeb naj Saulo texol, yuto chioc ebnaj yin̈ huneˈ munil bay awtebil ebnaj wuhan, ẍi Comam Espíritu Santo tet ebnaj.
3 Lahwi yecˈtzen ebnaj huneˈ txah yet mach chon̈waˈi, yanayo iskˈab ebnaj yiban̈ iswiˈ ebnaj cawan̈ tuˈ. Tzujan tuˈ xin ischejlaxto ebnaj yu ebnaj.
Yet istan̈ilo ismujlubal huneˈ naj nawal
4 Yet ischejlaxto naj Bernabé yeb naj Saulo yu Comam Espíritu Santo, isto ebnaj yul huneˈ con̈ob chiyij Seleucia. Yul huneˈ con̈ob tuˈ oc ebnaj yul teˈ barco, lahwi tuˈ xin, yapni ebnaj bey yul ismajul Chipre, huneˈ txˈotxˈ hoyanico haˈ mar yin̈la iscˈul. 5 Yapni ebnaj bey huneˈ txˈotxˈ chiyij Salamina, yecˈ ebnaj yalnocˈo Istzotiˈ Comam Jesucristo yulaj iscapilla ebnaj Israel. Haˈ hun naj Juan Marcos, colwa yinta ebnaj.
6 Lahwi tuˈ xin yecˈto ebnaj sunil yin̈ iskˈatanil sat txˈotxˈ Chipre tuˈ, yapni ebnaj bey con̈ob Pafos. Haˈ tuˈ xin ischahleyo isba ebnaj yeb huneˈ naj Israel, chiyij Barjesús. Huneˈ naj tuˈ nawal naj, ton̈e chiyal naj tato ischejab Comam Dios ye naj. 7 Haˈ huneˈ naj tuˈ, yamigo isba naj yeb naj Sergio Paulo, naj yahawil yeco yin̈ ismajul Chipre. Caw xin itzˈat iswiˈ naj Sergio tuˈ. Yawtento naj naj Bernabé yeb naj Saulo iscˈatan̈, yuto choche naj yabeˈ Istzotiˈ Comam Dios. 8 Huneˈ naj nawal tuˈ, Elimas isbi naj yin̈ abxubal griego, caw oc naj cajwal yin̈ ebnaj cawan̈ tuˈ, yuto mach choche iscˈul naj tato chaco naj Sergio tuˈ Istzotiˈ Comam Dios yul yanma.
9 Yuxin haˈ naj Saulo, naj chiyijpaxo Pablo, nohna naj yu Comam Espíritu Santo, yoccano tˈan̈no naj yin̈ huneˈ naj nawal tuˈ, 10 yalni naj:
―Hach tiˈ, iscˈahol naj matzwalil hawehi, ayco hahowal yin̈ sunil tzet caw cˈul yeb xin caw chawakˈ subchaho anma yu lekˈtiˈal, caw ayachico hawetanto cuybanile chiyakˈ Comam Dios. 11 Wal tinan̈ xin, haˈ Comam Dios chianayo isyaˈtajil tawiban̈, chitan̈olo hamujlobal, nahatil mach chub hawilno yoj tzˈayic, ẍi naj Pablo tuˈ tet naj.
Hayet yalni naj Pablo hacaˈ tuˈ, istan̈canilo ismujlubal naj, matxaticˈa chiyu yilni naj. Istzabnico naj yecˈ matxmoni, issayni naj huno mac chixecnitoj, yuto matxaticˈa chiyu yilni naj. 12 Hayet yilni naj yahawil con̈ob Chipre huneˈ tuˈ, yanico naj yanma yin̈ Comam Dios. Caw cˈaycan̈ iscˈul naj yet yaben naj sunil cuybanile yet Comam Jesús.
Yet yapni naj Pablo yeb naj Bernabé bey Antioquía
13 Yoc naj Pablo yul barco yeb ebnaj tzujan yinta tuˈ. Hac tuˈ xin yu yel ebnaj yul con̈ob Pafos, yapni ebnaj bey con̈ob Perge yul ismajul Panfilia. Wal naj Juan Marcos xin, yicanilo isba naj, ismeltzoto naj bey yul con̈ob Jerusalén. 14 Lahwi tuˈ xin yel ebnaj yul con̈ob Perge, yapni ebnaj yul con̈ob Antioquía ay yul ismajul Pisidia.
Yin̈ istzˈayical xewilal octo ebnaj yul iscapilla anma Israel, yay tzˈon̈no ebnaj. 15 Hayet yillax isley Comam Dios tzˈibn̈ebilcano yu naj Moisés yeb huntekˈanxa cuybanile tzˈibn̈ebilpaxcano yu ebnaj ischejab Comam Dios yet payat, yanito ebnaj yahaw capilla tzotiˈ tet naj Pablo yeb tet naj Bernabé bay tzˈon̈an tuˈ, yalni ebnaj hacaˈ tiˈ:
―Hex wet con̈ob, ta ay hunu tzotiˈ cheyoche cheyakˈ yocbalo yip janmahan̈, halwe tinan̈, ẍi ebnaj.
16 Lahwi tuˈ xin, yah lin̈no naj Pablo, isyeni naj yu iskˈab yun̈e islin̈ban anma istzoteli, yalni naj tet anma hacaˈ tiˈ:
―Hex wet con̈ob Israel, yeb hex mach Israelo cheyiyo heba tet Comam Dios, abewe tzet chiwalan.
17 Haˈ coDiosal han̈on̈ Israel hon̈ tiˈ, haˈ sicˈlenilo ebnaj jichmam yet payat. Yet ayco ebnaj xol ebnaj nan con̈obal bey Egipto, haˈ Comam akˈni chˈibo isbisil ebnaj yun̈e iswatxˈen Comam huneˈ iscon̈ob caw nimajal yin̈ ebnaj. Lahwi tuˈ xin, yilaxilti ebnaj yul con̈ob Egipto yu yip Comam. 18 Hayet ay ebnaj bey txˈotxˈ desierto yin̈ cawina habil, caw yakˈ techaho Comam isbeybal ebnaj jichmam tuˈ.
19 Lahwi tuˈ xin, istan̈tzenilo Comam hujeb nimeta con̈ob bey txˈotxˈ Canaán, yakˈni Comam istxˈotxˈ ebnaj tet ebnaj jichmam tuˈ. 20 Lahwi tuˈ xin issaylaxilo ebnaj chˈoc juezal yu Comam Dios yun̈e istan̈elax ebnaj jichmam yin̈ yicta ishoˈ ciento habil, masanta yin̈ istiempohal naj Samuel, huneˈ ischejab Comam Dios yet payat.
21 Tzujan tuˈ xin, iskˈanni ebnaj jichmam huneˈ isreyal tet Comam Dios yun̈e istan̈elax ebnaj. Hac tuˈ xin yu yoc naj Saúl isreyalo ebnaj yin̈ cawina habil. Iscˈahol huneˈ naj chiyij Cis ye naj, iscˈahol yuninal icham Benjamín.
22 Lahwi yilaxilo naj rey Saulo yin̈ ismunil yu Comam Dios, yanico Comam naj David selelo naj, yalnipaxo Comam Dios hacaˈ tiˈ:
―Saybilxa naj David wuhan, naj iscˈahol naj Isaí. Yin̈ caw yeli chintzalahan yin̈ naj, yuto chisyije naj sunilal tzet chiwalan, ẍi Comam. 23 Yaj xin ay huneˈ naj, titna yin̈ yuninal naj rey David tuˈ, Jesús isbi. Haˈ Comam Jesús tiˈ yati Comam Dios yun̈e iscolcha sunil jet Israel tiˈ, hacaˈ yu yalnicano Comam yet yalan̈tocanoj.
24 Yet yalan̈to maẍto chiichico ismunil Comam, yoc naj Juan iscuyni anma Israel ta yilal isbejnicano ebnaj yanico ismul cat xin yahcano haˈ iswiˈ ebnaj. 25 Yaj hayet toxa chitan̈ ismunil naj Juan, yalni naj hacaˈ tiˈ:
―¿Hex tiˈ ham hetxumni ta hanintiˈan chiwijan Cristo, Hecolomal? ¡Wal xin machoj! Comam Cristo Cocolomal, tzujanto chul wintajan, yajaˈ caw ay yelapno Comam. Walinan, matzet welapnojan nitam wocan inpuhnolojan istxˈan̈al isxan̈ab Comam yin̈ yoj, ẍi naj Juan, ẍi naj Pablo tet anma yul iscapilla ebnaj Israel tuˈ.
26 Yalnipaxo naj Pablo hacaˈ tiˈ:
―Hex wet con̈ob Israel hex titna yin̈ jichmam Abraham, yeb xin sunil hex mach Israeloj, hex cheyiyo heba tet Comam Dios, wal xin jet cosunil huneˈ cuybanile yet colbanile tiˈ. 27 Yaj anma Israel ay yul con̈ob Jerusalén, yebpaxo ebnaj yahaw xol ebnaj tuˈ, mach chitxumchalo yu ebnaj tato caw haˈ Comam Jesús Iscolomal ebnaj. Wal xin hunun tzˈayic xewilal chaben ebnaj tzet tzˈibn̈ebilcano yu ebnaj ischejab Comam Dios yet payat, yaj machi nachalo yu ebnaj tzet yehi. Yuxin hayet iscawxenico ebnaj camical yiban̈ Comam Jesús yijnicano isba tzet tzˈibn̈ebil yu ebnaj ischejab Comam yet payat. 28 Caw machi nichˈano istxˈojal ilchalo yin̈ Comam yu ebnaj yun̈e yakˈni camo ebnaj Comam, yaj xin oc ebnaj yalaˈ tet naj Pilato ta chakˈ camo naj Comam. 29 Caw sunil hacaˈ tzet tzˈibn̈ebilcano yu ebnaj ischejab Comam Dios yet payat, yijcano isba yin̈ Comam. Yet lahwi yinayo ebnaj isnimanil Comam yin̈ teˈ culus isbey ebnaj ismujnoˈcano isnimanil Comam yul huneˈ chˈen panteón.
30 Yaj xin itzitzbican̈ Comam Jesús xol camom yu Comam Dios. 31 Caw txˈiˈalto tzˈayic xin ecˈ Comam xol ebnaj ecˈ tzujtzun yinta Comam yin̈ isbel bey Galilea chiapni bey Jerusalén yet maẍto chicam Comam. Haxa tinan̈ xin, haˈ ebnaj tuˈ chihalnicˈo Istzotiˈ Comam coxol han̈on̈ Israel on̈an̈ tiˈ.
32 Hacon̈paxtuˈan̈, lan̈an jalnihan̈ tzotiˈ cˈul teyet, huneˈ tzet halbilcano yu Comam Dios tet jichmam yet payat. 33 Yij isba huneˈ tiˈ jet han̈on̈ titnajon̈ yin̈ ebnaj jichmam tuˈ yet yitzitzbican̈ Comam xol camom, hacaˈ yu istzˈibn̈elaxcano yin̈ Salmos yin̈ iscab capitulo bay chala: “Hach tiˈ, hach Incˈaholan, yin̈ huneˈ tzˈayic tiˈ chiwakˈcanojan hakˈinal,” ẍi Comam yul Yum.
34 Yalnipaxcano Comam Dios yul Yum tato chiitzitzbican̈ Comam Jesús xol anma camom yun̈e mach chikˈato isnimanil Comam. Chalni hacaˈ tiˈ: “Machi yecˈbanil wakˈnihan iscˈulal incˈulan waltecanojan tet naj David,” ẍiayoj. 35 Chalnipaxo yin̈ hunxa Salmo: “Mamin, mach chawakˈ kˈajoto innimanilan hanin sicˈbilinan hawu tiˈ,” ẍiayoj yul Yum Comam Dios. 36 Wal naj David tuˈ xin, xamunla naj hacaˈ chal iscˈul Comam Dios yulbal tiempo yet ayicˈo naj yul sat yiban̈kˈinal tiˈ; yajaˈ yet iscam naj xin, ismujlax naj bay mujbil jichmam, iskˈato isnimanil. 37 Yaj wal Comam Cristo ilaxcan̈ Comam yu Comam Dios xol anma camom, machi kˈato isnimanil Comam.
38-39 Yuxin chiwalan heyabeˈ hex wet con̈ob, tato cachan Comam Jesús chu yakˈni tan̈o comul; yuxin chˈakˈlax huneˈ tzotiˈ tiˈ teyet yuto isley naj Moisés mach chikˈoji yinilo comul jiban̈. Yajaˈ mac chaco isba yul iskˈab Comam Jesús, sunil ismul tuˈ chitan̈cano yu Comam. 40 Yuxin ilwe tzet wal heyuten heba, ta machoj chihul sunil tzet tzˈibn̈ebilcano yu ebnaj ischejab Comam Dios yet payat bay chal hacaˈ tiˈ:
41 Hacaˈ hex buchwawom hex tiˈ, ilwecˈanabi, cˈayojab hecˈul heyilni cat hecˈayiloj, yuto hanin Dios intiˈan, ay tzet chinwatxˈehan yin̈ huneˈ tiempo bay ayex tiˈ. Waxan̈ca ay mac chihalni teyet yin̈ tzet chinwatxˈetiˈan, yaj mach cheyayto yul heyanma, ẍi Comam Dios yul Yum. Hac tuˈ yu yalni naj Pablo tet anma cutxanico yul huneˈ capilla tuˈ.
42 Hayet lan̈an yelti naj Pablo yeb naj Bernabé yul iscapilla ebnaj Israel tuˈ, iskˈanni ebnaj mach Israelo tet ebnaj ta chitzotel ebnaj hunelxa yin̈ huneˈ cuybanile tuˈ yin̈ huneˈxa istzˈayical xewilal. 43 Lahwi culto tuˈ xin, txˈiˈal anma Israel yeb anma mach Israelo ayco yin̈ bay ayico ebnaj Israel tuˈ oc tzujno yinta naj Pablo yeb naj Bernabé. Yuxin oc ebnaj cawan̈ tuˈ iptze ebnaj yun̈eto mach chisbejcano ebnaj iscˈulchˈanil Comam Dios chabilxa yu.
44 Haxa yet yayilo huneˈxa tzˈayical xewilal xin, etza sunil anma ay yul con̈ob tuˈ apni abeno Istzotiˈ Comam Dios. 45 Haxa yet yilni ebnaj yahawil ebnaj Israel tato caw hantan̈e anma cutxanico yaben tzet chal ebnaj cawan̈ tuˈ, caw chiwa iscˈul ebnaj yin̈ ebnaj cawan̈ tuˈ. Yalni ebnaj tato lekˈtiˈal tzet chal naj Pablo, yocpaxo ebnaj buchwal yin̈ naj. 46 Yajaˈ caw yiti yip yanma naj Pablo yeb naj Bernabé yalni ebnaj hacaˈ tiˈ:
―Hex wet con̈ob Israel, yilal haˈticˈa teyet babel chon̈hulan̈ jalaˈan̈ Istzotiˈ Comam Dios, yajaˈ mach cheyoche hechab yul heyanma yin̈ tzet chal Comam. Yuxin etza mach chechah huneˈ kˈinal mach istan̈bal. Wal tinan̈ xin chon̈tohan̈ tet anma mach Israeloj, cat jalnihan̈ huneˈ cuybanil tiˈ tet. 47 Yuto hac tuˈ yute yalni Comam Dios Jahawil jetan̈ hacaˈ tiˈ:
―Xaquexwacojan heyenilo huneˈ issajilkˈinal tet anma mach Israeloj, yun̈e iscolcha anma ay yulajla con̈ob masanta bay chicachnacan apno yul sat yiban̈kˈinal tiˈ, ẍicano Comam, ẍi ebnaj.
48 Yajaˈ wal anma mach Israeloj, caw tzalacanocan̈ yet yaben huneˈ tuˈ, yuxin yal ebnaj tuˈ tato caw cˈul Istzotiˈ Comam Dios Jahawil. Wal anma sicˈbilxalo yu Comam Dios yun̈e ischahni iskˈinal mach istan̈bal, caw yaco yanma yin̈ Comam.
49 Hacn̈e tuˈ xin yu ispujnalto Istzotiˈ Comam Jesús yul sunil huntekˈan con̈ob yul ismajul Antioquía. 50 Haxa ebnaj yahawil xol ebnaj Israel oc akˈocˈule yin̈ naj Pablo yeb naj Bernabé tet ebnaj iswiˈehal con̈ob Antioquía, yebpaxo tet huntekˈan ebix mach Israelo ayco yanma yin̈ Comam Dios, caw aypaxo yelapno ye ebix yul sat anma yul con̈ob tuˈ. Yu tzet yal ebnaj yahawil xol ebnaj Israel tuˈ, yuxin ichico huneˈ isyaˈtajil yu anma ah con̈ob tuˈ yin̈ naj Pablo yeb yin̈ naj Bernabé; istzumbelaxilti ebnaj yul ismajul Antioquía tuˈ. 51 Yuxin istziccanilo ebnaj cawan̈ tuˈ pojoj yin̈ yoj yet yel ebnaj yul con̈ob tuˈ yun̈e isyenilo isba tato matxa yoc ebnaj yin̈ huntekˈan anma tuˈ. Lahwi tuˈ xin, isto ebnaj yul con̈ob Iconio. 52 Wal anma ayxaco yul iskˈab Comam Dios bey Antioquía tuˈ, caw ayco huneˈ tzalahilal yul yanma yin̈ Comam, yebpaxo nohna ebnaj yu Comam Espíritu Santo.
Apostlagärningarna 13
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
13 I församlingen i Antiochia fanns profeter och lärare: Barnabas, Symeon, som också kallades Niger[a], Lucius från Kyrene, Manaen som hade vuxit upp tillsammans med tetrarken Herodes, och Saul. 2 En gång när dessa män tillbad Herren och fastade, sa den heliga Anden: ”Avdela Barnabas och Saul för en speciell uppgift som jag har kallat dem till.” 3 Och sedan de fastat och bett, lade de sina händer på dem och skickade iväg dem.
Saul blir Paulus – Paulus på Cypern
4 Efter att dessa två sänts ut av den heliga Anden, reste de ner till Seleukia och seglade över till Cypern. 5 När de kom till Salamis, förkunnade de Guds ord i de judiska synagogorna. Johannes följde med dem som medhjälpare.
6 Sedan reste de över hela ön och till slut kom de till Pafos. Där träffade de en judisk trollkarl som hette Barjesus, en falsk profet. 7 Han brukade ofta besöka den romerska landshövdingen Sergius Paulus som var en mycket klok man.
Landshövdingen bjöd nu hem Barnabas och Saul till sig eftersom han ville höra Guds ord. 8 Men Elymas, trollkarlen (det är vad hans namn betyder) motarbetade dem och försökte hindra landshövdingen från att tro.
9 Då blev Saul som även kallades Paulus, fylld av den heliga Anden och han spände ögonen i trollkarlen 10 och sa: ”Du djävulens son, full av bedrägeri och falskhet, en fiende till allt rättfärdigt, ska du aldrig sluta med att förvränga Herrens raka vägar? 11 Nu tar Herren tag i dig. Du ska bli blind under en tid så att du inte ser solen.”
I samma stund sänkte sig dimma och mörker över trollkarlen och han började irra omkring och leta efter någon som kunde leda honom. 12 När landshövdingen såg vad som hände, började han tro för han var helt förundrad över undervisningen om Herren.
Paulus tal i Antiochia i Pisidien
13 Paulus och hans följeslagare lämnade nu Pafos och seglade till Perge i Pamfylien. Där lämnade Johannes dem och återvände till Jerusalem. 14 Men Barnabas och Paulus fortsatte från Perge till Antiochia i Pisidien[b].
När det sedan blev sabbat, gick de till synagogan och satte sig. 15 Efter läsningen ur lagen och profeterna vände sig synagogföreståndarna till Paulus och Barnabas och sa: ”Bröder, om ni har något att säga som kan vara till uppmuntran för folket, så gör det!”
16 Då reste sig Paulus, gav tecken till dem att vara tysta och sa: ”Israeliter och alla andra här som fruktar Gud, lyssna på mig!
17 Vårt folk Israels Gud utvalde våra förfäder. Och han lät folket bli mycket stort när de bodde som främlingar i Egypten. Sedan ledde han dem ut därifrån på ett mäktigt sätt. 18 Under fyrtio år hade Gud tålamod med dem i öknen 19 och sedan utrotade han sju folk i Kanaan och gav deras land till israeliterna. 20 Allt det här tog ungefär 450 år. Efter det gav han dem domare fram till profeten Samuels tid.
21 Sedan bad folket om en kung och Gud gav dem Saul, Kishs son en man ur Benjamins stam. Han regerade i fyrtio år. 22 Men Gud avsatte honom och lät David bli kung över dem istället. Om honom vittnade Gud: ’Jag har funnit David, Jishajs son en man efter mitt hjärta. Han kommer att göra min vilja.’[c] 23 Från hans ättlingar har Gud kallat en räddare för Israel, Jesus.
24 Men innan Jesus trädde fram, förkunnade Johannes omvändelse och dop för hela Israels folk. 25 När Johannes uppgift närmade sig sitt slut, sa han: ’Jag är inte den som ni tror att jag är. Han kommer efter mig och jag är inte ens värdig att knyta upp hans sandalremmar.’[d]
26 Lyssa nu, mina syskon, ni ättlingar till Abraham och alla andra här som fruktar Gud! Budskapet om denna räddning har sänts till er. 27 Folket i Jerusalem och deras ledare insåg nämligen inte vem Jesus var. De dömde honom och fullbordade så vad som förutsagts genom profeterna som läses varje sabbat. 28 Trots att de inte kunde hitta något giltigt skäl att avrätta honom, bad de Pilatus att döda honom. 29 Och när de hade slutfört allt det som står skrivet om honom, tog de ner honom från korset och lade honom i en grav.
30 Men Gud uppväckte honom från de döda 31 och Jesus visade sig sedan under de följande dagarna för dem som hade följt med honom från Galileen till Jerusalem. Det är dessa som nu vittnar om det för Israels folk.
32 Vi förkunnar evangeliet, löftet till förfäderna 33 som Gud har fullföljt för oss genom att uppväcka Jesus från de döda, så som det står i den andra psalmen:
’Du är min Son. Idag har jag blivit din Far.’[e]
34 För Gud hade låtit honom uppstå från de döda, så att han aldrig mer skulle behöva komma tillbaka till förgängelsen. Det förklarade han med orden:
’Jag ska ge er den trofasta nåd som jag gav David.’[f]
35 Och på ett annat ställe säger han:
’Du ska inte låta din Helige förmultna.’[g]
36 David hade tjänat Guds vilja på sin tid, dog och blev begravd vid sina fäder och hans kropp förmultnade. 37 Men den som Gud uppväckte från de döda förmultnade inte.
38 Mina syskon, jag vill att ni ska veta att det är genom honom som syndernas förlåtelse förkunnas för er. 39 Var och en som tror blir genom honom rättfärdig och fri från allt det som ni inte kunde bli fria från genom Moses lag. 40 Se därför upp så att ni inte drabbas av det som sagts genom profeterna:
41 ’Se, ni föraktare.
Låt er förvånas och förgås.
Jag ska utföra en gärning under er tid,
något som ni inte kommer att tro
när man berättar det för er.[h]’ ”
42 När Paulus och Barnabas lämnade synagogan, bad folket dem att komma tillbaka nästa sabbat så att de kunde höra mer. 43 När man bröt upp efter samlingen, passade många judar och gudfruktiga proselyter också på att göra sällskap med Paulus och Barnabas som talade till dem och uppmanade dem att hålla sig till Guds nåd.
Paulus sprider budskapet om Jesus till andra än judarna
44 På sabbaten en vecka senare kom nästan hela staden för att höra budskapet från Herren. 45 Men när judarna såg allt folket, blev de avundsjuka och började förlöjliga det Paulus sa.
46 Men Paulus och Barnabas svarade dem utan att tveka: ”Ni skulle vara de första som fick höra Guds ord förkunnas, men eftersom ni avvisar det och gör er själva ovärdiga det eviga livet, så vänder vi oss nu till andra folk. 47 Det är också vad Herren har befallt oss:
’Jag har gjort dig till ett ljus för alla folk,
för att du ska vara till räddning för hela jorden.[i]’ ”
48 När de som var från andra folk hörde detta, blev de mycket glada och prisade Herrens ord och alla som var utsedda till evigt liv började tro. 49 Sedan spreds budskapet om Herren i hela området.
50 Men judarna hetsade upp de högt uppsatta gudfruktiga kvinnorna och de ledande männen i staden och satte igång en förföljelse mot Paulus och Barnabas och drev bort dem från området. 51 Båda två skakade då dammet av sina fötter[j] och fortsatte till Ikonion. 52 Och lärjungarna fylldes av glädje och helig Ande.
Footnotes
- 13:1 Betyder den svarte.
- 13:14 Pamfylien och Pisidien var romerska provinser i nuvarande Turkiet.
- 13:22 Se 1 Sam 13:14. Citatets senare del skiljer sig något från texten i 1 Samuelsboken.
- 13:25 Detta var en slavs uppgift.
- 13:32,33 Ordagrant: jag har fött dig. Dessa ord användes i Mellanöstern förr i tiden då en kung började sin uppgift, om han lydde under en annan mäktigare kung. För att visa att den nya kungen representerade den kung som styrde hela riket, kallades de far och son. Se Ps 2:7.
- 13:34 Se Jes 55:3.
- 13:35 Se Ps 16:10.
- 13:41 Se Hab 1:5, enligt Septuaginta.
- 13:47 Se Jes 49:6.
- 13:51 Att ”skaka dammet av fötterna” var ett sätt att visa att invånarna själva fick ta ansvar för vad de gjort.
Copyright © 1996 by Wycliffe Bible Translators International
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.