2 Moseboken 16:13-36
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
13 Den kvällen kom en stor mängd vaktlar och täckte hela lägret och på morgonen låg det dagg runt omkring lägerplatsen. 14 När daggen lite senare försvann, lämnade den kvar något tunt, frasigt[a], som liknade rimfrost på marken. 15 När israeliterna såg detta, frågade de varandra: ”Vad är det här?” De visste inte vad det var.
Mose svarade: ”Det är den mat som Herren har gett er att äta. 16 Herren har befallt att var och en ska samla in så mycket han behöver för sitt hushåll, ett omermått[b] per person.”
17 Israeliterna gjorde så. Några samlade mer, andra samlade mindre. 18 Och när de mätte upp vad de samlat i sina mått, hade de som samlat mycket inte för mycket, och de som hade samlat litet hade inte för lite. Alla hade samlat så mycket som de behövde.
19 Och Mose sa till folket: ”Lämna ingenting kvar till i morgon!” 20 Men det fanns sådana som inte ville lyssna till Mose utan lämnade lite kvar till morgonen därpå. Men då var det fullt av mask och luktade illa och Mose blev arg på dem. 21 Så samlade de mat varje morgon, var och en efter sitt behov, och när solen steg allt högre smälte det bort. 22 På sjätte dagen samlade de dubbelt så mycket som vanligt, två omermått till var och en. Ledarna bland folket gick då till Mose och rapporterade detta.
23 Då talade han om för dem: ”Det är precis vad Herren har sagt. ’Morgondagen är en vilodag, en Herrens heliga sabbat[c]. Baka och koka så mycket ni vill idag, och spara det som blir över till imorgon.’ ”
24 De sparade mat till nästa morgon, som Mose hade sagt, och då luktade den inte illa och det fanns ingen mask i den. 25 Och Mose sa: ”Detta är er mat för idag, för detta är Herrens sabbat, och det kommer inte att finnas någon mat alls ute på marken. 26 Samla alltså mat under sex dagar. Den sjunde dagen är sabbat, och då kommer det inte att finnas någon mat där ute.”
27 Några gick ändå ut på sabbaten för att samla mat men de fann ingen. 28 Då sa Herren till Mose: ”Hur länge tänker ni vägra att lyda mina bud och befallningar? 29 Se, Herren har gett er sabbaten. Därför ger han er på sjätte dagen mat för två dagar. Stanna nu kvar hemma i stillhet och gå inte ut på den sjunde dagen.” 30 Efter det höll folket sabbatsvila den sjunde dagen.
31 Israeliterna kallade maten manna[d]. Mannat var vitt som korianderfrö och smakade som bröd med honung.
32 Mose sa: ”Herren har befallt: ’Ta och bevara en omer manna, så att kommande generationer får se det bröd som jag försåg er med i öknen när jag förde er ut ur Egypten.’ ”
33 Därför sa han till Aron att skaffa ett kärl och hälla upp ett omermått manna i det och placera det inför Herren för att förvaras åt kommande generationer. 34 Aron gjorde som Herren hade befallt Mose. Han ställde kärlet inför förbundstecknet[e] för att förvaras där.
35 Under fyrtio år åt israeliterna manna, ända tills de kom in i Kanaans land, som var bebott; de åt manna tills de kom till gränsen till Kanaan. 36 En omer är en tiondels efa.[f]
Read full chapterFootnotes
- 16:14 Grundtextens exakta innebörd är osäker.
- 16:16 Ett omermått var antagligen minst 2 liter. Se också v. 22,32,33 och 36.
- 16:23 Sabbat betyder vilodag på hebreiska. Den instiftades av Gud redan i 1 Mos 2:3, men detta är första gången den kallas sabbat.
- 16:31 Manna betyder Vad är det här?Se 16:15.
- 16:34 Förbundstecknet var lagtavlorna med de tio budorden som man fick i 31:18. Lagtavlorna placerades senare i arken, den guldöverdragna kistan, i tältet. Se Heb 9:4.
- 16:36 Se not till 16:16.
2 Mosebok 16:13-36
Svenska Folkbibeln
13 På kvällen kom vaktlar och övertäckte lägret, och följande morgon låg det dagg runt omkring lägret. 14 När daggen hade försvunnit, se, då låg det på marken ute i öknen något fint som fjäll, något fint som liknade rimfrost. 15 Israels barn såg det, och då de inte visste vad det var frågade de varandra: "Vad är det här?" Mose sade till dem: "Detta är brödet som Herren har gett er att äta. 16 Och detta är vad Herren har befallt: Var och en skall samla så mycket av det som han behöver till mat. En gomer för var person skall ni ta, efter antalet av ert husfolk. Var och en skall ta åt dem som han har i sitt tält."
17 Israels barn gjorde så, den ene samlade mer och den andre mindre. 18 Men när de mätte upp det med gomermåttet, hade den som samlat mycket ingenting över, och den som samlat lite fattades det ingenting. Var och en hade samlat så mycket som han behövde till mat. 19 Och Mose sade till dem: "Ingen får lämna kvar något av det till i morgon." 20 Men de lydde inte Mose, utan somliga sparade något av det till nästa morgon. Då växte det maskar i det och det luktade illa. Och Mose blev förargad på dem. 21 De samlade sedan in av mannat varje morgon, var och en så mycket han behövde till mat. Men när solhettan kom smälte det bort.
22 På sjätte dagen hade de samlat in dubbelt så mycket av brödet, två gomer för var och en. Folkets alla furstar kom och berättade det för Mose. 23 Då sade han till dem: "Detta är vad Herren sagt. I morgon är det sabbatsvila, en Herrens heliga sabbat. Baka nu det ni vill baka och koka det ni vill koka. Men allt som blir över skall ni spara åt er till i morgon." 24 Och de sparade det till följande morgon, som Mose hade befallt, och nu luktade det inte illa och det kom inga maskar i det. 25 Mose sade: "Ät detta i dag, för i dag är det Herrens sabbat och då kan ni inte finna något på marken. 26 I sex dagar skall ni samla in av det, men på sjunde dagen är det sabbat. Då kan ni inte hitta något."
27 Ändå gick några ut på sjunde dagen för att samla in, men de fann ingenting. 28 Då sade Herren till Mose: "Hur länge skall ni vägra att hålla mina bud och befallningar? 29 Se, Herren har givit er sabbaten. Därför ger han er på sjätte dagen bröd för två dagar. Stanna därför hemma, var och en hos sig. Gå inte hemifrån på sjunde dagen." 30 Alltså höll folket sabbat på sjunde dagen.
31 Israels barn kallade det manna.[a] Det liknade korianderfrö och var vitt och smakade som tunna kakor med honung. 32 Och Mose sade: "Detta är vad Herren har befallt: Spara en gomer av det, så att era efterkommande får se det bröd jag gav er att äta i öknen, när jag förde er ut ur Egyptens land." 33 Till Aron sade Mose: "Tag ett kärl och lägg en gomer manna i det och ställ det inför Herren. Det skall förvaras till kommande släkten." 34 Som Herren hade befallt Mose, så gjorde Aron. Han ställde det framför vittnesbördet[b] för att förvaras där. 35 Och Israels barn åt manna i fyrtio år, ända till dess de kom till bebott land. De åt manna till dess de kom till gränsen av Kanaans land. 36 - En gomer är en tiondels efa. -
Read full chapterFootnotes
- 2 Mosebok 16:31 manna Hebr. "man", som betyder "vad?", jfr 16:15.
- 2 Mosebok 16:34 vittnesbördet Dvs lagens tavlor som förvarades i förbundsarken.
2 Mosebok 16:13-36
Svenska 1917
13 Och om aftonen kommo vaktlar och övertäckte lägret, och följande morgon låg dagg fallen runt omkring lägret.
14 Och när daggen som hade fallit gick bort, se, då låg över öknen på jorden något fint, såsom fjäll, något fint, likt rimfrost.
15 När Israels barn sågo detta, frågade de varandra: »Vad är det?» Ty de visste icke vad det var. Men Mose sade till dem: »Detta är brödet som HERREN har givit eder till föda.
16 Och så har HERREN bjudit: Samlen därav, var och en så mycket han behöver till mat; en gomer på var person skolen I taga, efter antalet av edert husfolk, var och en åt så många som han har i sitt tält.»
17 Och Israels barn gjorde så, och den ene samlade mer, den andre mindre.
18 Men när de mätte upp det med gomer-mått, hade den som hade samlat mycket intet till överlopps, och de som hade samlat litet, honom fattades intet; var och en hade så mycket samlat, som han behövde till mat.
19 Och Mose sade till dem: »Ingen må behålla något kvar härav till i morgon.
20 Men de lydde icke Mose, utan somliga behöllo något därav kvar till följande morgon. Då växte maskar däri, och det blev illaluktande. Och Mose blev förtörnad på dem.
21 Så samlade de därav var morgon, var och en så mycket han behövde till mat. Men när solhettan kom smälte det bort.
22 På den sjätte dagen hade de samlat dubbelt så mycket av brödet, två gomer för var och en. Och menighetens hövdingar kommo alla och omtalade detta för Mose.
23 Då sade han till dem: »Detta är efter HERRENS ord; i morgon är sabbatsvila, en HERRENS heliga sabbat. Baken nu vad I viljen baka, och koken vad I viljen koka, men allt som är till överlopps skolen I ställa i förvar hos eder till i morgon.»
24 Och de ställde det i förvar till följande morgon, såsom Mose hade bjudit; och nu blev det icke illaluktande, ej heller kom mask däri.
25 Och Mose sade: »Äten det i dag, ty i dag är HERRENS sabbat; i dag skolen I intet finna på marken.
26 I sex dagar skolen I samla därav, men på sjunde dagen är sabbat; då skall intet vara att finna.»
27 Likväl gingo några av folket på den sjunde dagen ut för att samla, men de funno intet.
28 Då sade HERREN till Mose: »Huru länge viljen I vara motsträviga och icke hålla mina bud och lagar?
29 Se, HERREN har givit eder sabbaten; därför giver han eder på den sjätte dagen bröd för två dagar. Så stannen då hemma, var och en hos sig; ingen må gå hemifrån på den sjunde dagen.»
30 Alltså höll folket sabbat på den sjunde dagen.
31 Och Israels barn kallade det manna. Och det liknade korianderfrö, det var vitt, och det smakade såsom semla med honung.
32 Och Mose sade: »Så har HERREN bjudit: En gomer härav skall förvaras åt edra efterkommande, för att de må se det bröd som jag gav eder att äta i öknen, när jag förde eder ut ur Egyptens land.
33 Och Mose sade till Aron: »Tag ett kärl och lägg däri en gomer manna, och ställ det inför HERREN till att förvaras åt edra efterkommande.»
34 Då gjorde man såsom HERREN hade bjudit Mose, och Aron ställde det framför vittnesbördet till att förvaras.
35 Och Israels barn åto manna i fyrtio år, till dess de kommo till bebott land; de åto manna, till dess de kommo till gränsen av Kanaans land. --
36 En gomer är tiondedelen av en efa.
Read full chapter
2 Moseboken 16:13-36
Svenska Folkbibeln 2015
13 (A) På kvällen kom vaktlar[a] och täckte lägret, och nästa morgon låg det dagg runt omkring lägret. 14 (B) När daggen hade försvunnit, se, då låg det på marken ute i öknen något fint som fjäll, något fint som liknade rimfrost. 15 (C) Israels barn såg det, och eftersom de inte visste vad det var frågade de varandra: ”Vad är det här?” Mose sade till dem: ”Detta är brödet som Herren har gett er att äta. 16 Och detta är vad Herren har befallt: Var och en ska samla så mycket av det som han behöver till mat. En gomer[b] per person[c] ska ni ta, efter antalet av ert husfolk. Var och en ska ta åt dem som han har i sitt tält.”
17 Israels barn gjorde så, den ene samlade mer och den andre mindre. 18 (D) Men när de mätte upp det med gomermåttet hade den som samlat mycket ingenting över, och den som samlat lite saknade ingenting. Var och en hade samlat så mycket som han behövde till mat.[d] 19 Och Mose sade till dem: ”Ingen får lämna kvar något av det till i morgon.” 20 Men de lydde inte Mose, utan vissa sparade något av det till nästa morgon. Då växte det maskar i det och det luktade illa. Och Mose blev förargad på dem. 21 De samlade sedan in av mannat varje morgon, var och en så mycket han behövde till mat. Men när solhettan kom smälte det bort.
22 På sjätte dagen hade de samlat in dubbelt så mycket av brödet, två gomer för var och en. Folkets alla furstar kom och berättade det för Mose. 23 Då sade han till dem: ”Detta är vad Herren sagt. I morgon är det sabbatsvila, en sabbat helgad åt Herren. Baka nu det ni vill baka och koka det ni vill koka. Men allt som blir över ska ni spara åt er till i morgon.” 24 Och de sparade det till nästa morgon som Mose hade befallt, och nu luktade det inte illa och det kom inga maskar i det. 25 Mose sade: ”Ät det i dag, för i dag är det Herrens sabbat och då kan ni inte finna något på marken. 26 I sex dagar ska ni samla in av det, men på sjunde dagen är det sabbat. Då kan ni inte hitta något.”
27 Ändå gick några ut på sjunde dagen för att samla in, men de fann ingenting. 28 Då sade Herren till Mose: ”Hur länge ska ni vägra att hålla mina bud och befallningar? 29 (E) Se, Herren har gett er sabbaten. Därför ger han er på sjätte dagen bröd för två dagar. Stanna därför hemma, var och en hos sig. Gå inte hemifrån på sjunde dagen.” 30 Alltså höll folket sabbat på sjunde dagen.
31 Israels barn kallade det manna[e]. Det liknade korianderfrö och var vitt och smakade som tunna kakor med honung.[f] 32 (F) Och Mose sade: ”Detta är vad Herren har befallt: Spara en gomer av det, så att era efterkommande får se det bröd jag gav er att äta i öknen när jag förde er ut ur Egyptens land.” 33 Till Aron sade Mose: ”Ta ett kärl och lägg en gomer manna i det och ställ det inför Herren. Det ska bevaras för kommande släkten.” 34 Aron gjorde som Herren hade befallt Mose. Han ställde det framför vittnesbördet[g] för att förvaras där.
35 (G) Och Israels barn åt manna i fyrtio år, ända tills de kom till bebott land. De åt manna tills de kom till gränsen av Kanaans land. 36 En gomer är en tiondels efa[h].
Read full chapterFootnotes
- 16:13 vaktla rLiten fasanfågel som varje vår passerar regionen på sin väg från Afrika till Europa. De fångas än i dag i tusental av egyptiska bönder med nät varje år.
- 16:16 en gomer Ca 2,2 liter (jfr vers 36), enligt den judiske historikern Josefus. Krukan förvarades länge i arken (Heb 9:4, Upp 2:17).
- 16:16 per person Ordagrant: ”per skalle” (hebr. gulgólet, jfr ”Golgata”, Joh 19:17).
- 16:18 Citeras av Paulus i 2 Kor 8:15 i samband med en insamling till de heligas behov.
- 16:31 mann aHebr. man? betyder ”vad?” (jfr 16:15). Detta ”bröd från himlen” (Ps 78:24) användes av Jesus som en förebild till honom (Joh 6:31f).
- 16:31 smakade … som honung Det har föreslagits en koppling mellan manna och honungsdagg, ett sött sekret från bladlöss på öknens tamariskträd. Mängderna som beskrivs förutsätter dock ett under.
- 16:34 vittnesbörde tDvs lagens tavlor som förvarades i förbundsarken (25:16, Hebr 9:4).
- 16:36 efa Det grundläggande rymdmåttet, som genom arkeologiska fynd uppskattas till ca 22 liter. En äldre teori föreslår i stället 36 liter, vilket skulle öka samtliga literangivelser i GT med ca 60-65%. Antika mått varierade över tid och plats och bör betraktas som ungefärliga.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation