Daniel 9
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Daniel ber för sitt folk
9 Det var nu kung Dareios första regeringsår. Han var son till Xerxes och av medisk härstamning men blev kung i kaldéernas rike. 2 Under hans första regeringsår förstod jag, Daniel, i skrifterna att enligt Herrens ord till profeten Jeremia måste Jerusalem ligga öde i sjuttio år. 3 Jag vände mig till Herren Gud i bön och åkallan och fastade i säck och aska. 4 Jag bad till Herren, min Gud, och bekände:
”Herre, du store och fruktansvärde Gud, som håller förbundet och är nådig mot dem som älskar dig och håller dina bud, 5 vi har syndat och gjort orätt, varit gudlösa och upproriska, vänt oss bort från dina bud och befallningar. 6 Vi har inte lyssnat till dina tjänare, profeterna, som har talat i ditt namn till våra kungar och furstar, våra förfäder och till allt folket i landet.
7 Herre, du är rättfärdig, men denna dag måste vi skämmas, Juda män och Jerusalems invånare och hela Israel, nära och fjärran, i alla länder dit du har drivit dem på grund av deras trolöshet mot dig. 8 Herre, vi och våra kungar, furstar och förfäder skäms, för vi har syndat mot dig. 9 Men Herren, vår Gud, är barmhärtig och förlåter, fastän vi har varit upproriska mot honom. 10 Vi har varit olydiga motHerrens, vår Guds, röst. Vi har inte följt de lagar han gav oss genom sina tjänare profeterna.
11 Hela Israel har överträtt din lag, vänt sig bort och inte lyssnat till din röst. Därför har den förbannelse och den ed som står skriven i Guds tjänare Moses lag kommit över oss, för vi har syndat mot dig. 12 Du har fullföljt vad du talat mot oss och våra domare som dömde oss och låtit så mycket ont drabba oss att inget liknande som nu har skett i Jerusalem någonsin har skett under hela himlen. 13 Så som det står skrivet i Moses lag kom allt detta onda över oss. Men ändå vädjade vi inte till Herrens, vår Guds, välvilja och omvände oss inte från våra synder och brydde oss inte om din sanning. 14 Därför hade Herren det onda förberett och lät det drabba oss. Herren, vår Gud, är rättfärdig i allt vad han gör, men vi har inte velat lyda hans röst.
15 Herre, vår Gud, du förde ditt folk ut ur Egypten med stark hand, och gjorde ditt namn ryktbart, så som det är än i dag. Vi har syndat och varit gudlösa. 16 För alla dina rättfärdiga gärningars skull, Herre, vänd bort din vrede och förbittring från din stad Jerusalem, ditt heliga berg. För våra synders skull och för våra förfäders missgärningars skull har Jerusalem och ditt folk blivit ett objekt för hån för alla runt omkring oss.
17 Vår Gud, hör din tjänares bön och åkallan! Se med välvilja på din ödelagda helgedom, för din egen skull, Herre! 18 Min Gud, böj ditt öra till oss och hör! Öppna dina ögon och se förödelsen som har drabbat oss och den stad som är uppkallad efter ditt namn. Det är inte på grund av vår egen rättfärdighet som vi kommer till dig med våra böner, utan på grund av din stora barmhärtighet. 19 Herre, hör! Herre, förlåt! Herre, lyssna och grip in! Dröj inte, för din egen skull, min Gud, för din stad och ditt folk är uppkallade efter ditt namn.”
Sjuttio sjuperioder
20 Medan jag talade, bad och bekände mina och mitt folk Israels synder och vädjade till Herren, min Gud, för hans heliga berg, 21 medan jag alltså ännu talade i bönen, kom Gabriel som jag hade sett i min tidigare syn farande till mig i all hast vid tiden för kvällsoffret. 22 Han vägledde mig och sa: ”Daniel, jag har kommit för att ge dig insikt och förståelse. 23 När du började be gavs ett budskap, och jag har kommit för att meddela dig det, för du är mycket dyrbar. Beakta nu budskapet och förstå synen!
24 Sjuttio sjuperioder är bestämda för ditt folk och din heliga stad, för att ondskan ska fås att upphöra, synden ta slut, och skulden sonas, en evig rättfärdighet införas, synen och profetian beseglas och det allra heligaste smörjas.[a]
25 Du ska veta och förstå att från det att budskapet om Jerusalems återuppbyggande gavs till dess den Smorde[b] fursten kommer ska det gå sju sjuperioder och sextiotvå sjuperioder. Det ska återuppbyggas med gator och vallgravar under svåra tider. 26 Efter de sextiotvå sjuperioderna ska den Smorde bli avlägsnad och utblottad. Staden och helgedomen ska förgöras av en kommande furstes folk. Hans slut ska komma som en flodvåg, och krig ska fortgå intill slutet; förödelsen är bestämd.[c] 27 Under en sjuperiod ska han[d] bekräfta ett förbund med många, men i mitten av sjuperioden ska han avskaffa slaktoffret och matoffret. På en vinge kommer den vanhelgande vidrigheten, till dess det slut kommer över honom som är bestämt.”
Daniel 9
Svenska 1917
9 I Darejaves', Ahasveros' sons, första regeringsår -- hans som var av medisk släkt, men som hade blivit upphöjd till konung över kaldéernas rike --
2 i dennes första regeringsår kom jag, Daniel, att i skrifterna lägga märke till det antal år, som HERREN hade angivit för profeten Jeremia, när han sade att han ville låta sjuttio år gå till ända, medan Jerusalem låg öde.
3 Då vände jag mitt ansikte till Herren Gud med ivrig bön och åkallan, och fastade därvid i säck och aska.
4 Jag bad till HERREN, min Gud, och bekände och sade: »Ack Herre, du store och fruktansvärde Gud, du som håller förbund och bevarar nåd mot dem som älska dig och hålla dina bud!
5 Vi hava syndat och gjort illa och varit ogudaktiga och avfälliga; vi hava vikit av ifrån dina bud och rätter.
6 Vi hava icke hörsammat dina tjänare profeterna, som talade i ditt namn till våra konungar, furstar och fader och till allt folket i landet.
7 Du, Herre, är rättfärdig, men vi måste blygas, såsom vi ock nu göra, vi Juda man och Jerusalems invånare, ja, hela Israel, både de som bo nära och de som bo fjärran i alla andra länder dit du har fördrivit dem, därför att de voro otrogna mot dig.
8 Ja, Herre, vi med våra konungar, furstar och fäder måste blygas, därför att vi hava syndat mot dig.
9 Men hos Herren, vår Gud, är barmhärtighet och förlåtelse. Ty vi voro avfälliga från
10 och hörde icke HERRENS, vår Guds, röst, så att vi vandrade efter hans lagar, dem som han förelade oss genom sina tjänare profeterna.
11 Nej, hela Israel överträdde din lag och vek av, utan att höra din röst. Därför utgöt sig ock över oss den förbannelse som han hade svurit att sända, och som står skriven i Moses, Guds tjänares, lag; ty vi hade ju syndat mot honom.
12 Han höll sina ord, vad han hade talat mot oss, och mot domarna som dömde oss; och han lät en så stor olycka komma över oss, att ingenstädes under himmelen något sådant har skett, som det som nu har skett i Jerusalem.
13 I enlighet med vad som står skrivet i Moses lag kom all denna olycka över oss, men ändå sökte vi icke att blidka HERREN, vår Gud, genom att omvända oss från våra missgärningar och akta på din sanning.
14 Därför vakade ock HERREN över att olyckan drabbade oss; ty HERREN, vår Gud, är rättfärdig i alla de gärningar som han gör, men hörde icke hans röst.
15 Och nu, Herre, vår Gud, du som förde ditt folk ut ur Egyptens land med stark hand, och så gjorde dig ett namn, som är detsamma än i dag! Vi hava syndat, vi hava varit ogudaktiga.
16 Men Herre, låt, för all din rättfärdighets skull, din vrede och förtörnelse vända sig ifrån din stad Jerusalem, ditt heliga berg; ty genom våra synder och genom våra faders missgärningar hava Jerusalem och ditt folk blivit till smälek för alla som bo omkring oss.
17 Och hör nu, du vår Gud, din tjänares bön och åkallan, och låt ditt ansikte lysa över din ödelagda helgedom, för Herrens skull.
18 Böj, min Gud, ditt öra härtill och hör; öppna dina ögon och se vilken förödelse som har övergått oss, och se till staden som är uppkallad efter ditt namn. Ty icke i förlitande på vad rättfärdigt vi hava gjort bönfalla vi inför dig, utan i förlitande på din stora barmhärtighet.
19 O Herre, hör, o Herre, förlåt; o Herre, akta härpå, och utför ditt verk utan att dröja -- för din egen skull, min Gud, ty din stad och ditt folk äro uppkallade efter ditt namn.»
20 Medan jag ännu så talade och bad och bekände min egen och mitt folk Israels synd och inför HERREN, min Gud, frambar min förbön för min Guds heliga berg --
21 medan jag alltså ännu så talade i min bön, kom Gabriel till mig i flygande hast, den man som jag förut hade sett i min syn; och det var vid tiden för aftonoffret.
22 Han undervisade mig och talade till mig och sade: »Daniel, jag har nu begivit mig hit för att lära dig förstånd.
23 Redan när du begynte din bön, utgick befallning, och jag har kommit för att giva dig besked, ty du är högt benådad. Så giv nu akt på ordet, och akta på synen.
24 Sjuttio veckor äro bestämda över ditt folk och över din heliga stad, innan en gräns sättes för överträdelsen och synderna få en ände och missgärningen varder försonad och en evig rättfärdighet framhavd, och innan syn och profetia beseglas och en höghelig helgedom bliver smord.
25 Så vet nu och förstå: Från den tid då ordet om att Jerusalem åter skulle byggas upp utgick, till dess en smord, en furste, kommer, skola sju veckor förgå; och under sextiotvå veckor skall det åter byggas upp med sina gator och sina vallgravar, om ock i tider av trångmål.
26 Men efter de sextiotvå veckorna skall en som är smord förgöras, utan att någon efterföljer honom. Och staden och helgedomen skall en anryckande furstes folk förstöra; men själv skall denne få sin ände i störtfloden. Och intill änden skall strid vara; förödelse är oryggligt besluten.
27 Och han skall med många sluta ett starkt förbund för en vecka, och för en halv vecka skola genom honom slaktoffer och spisoffer vara avskaffade; och på styggelsens vinge skall förödaren komma. Detta skall fortgå, till dess att förstöring och oryggligt besluten straffdom utgjuter sig över förödaren.»
Daniel 9
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Daniel ber för sitt folk
9 Det var nu kung Darejaves första regeringsår. Darejaves var son till Ahasveros och av medisk härstamning, men blev kung i Babylon.
2 Under hans första regeringsår läste jag, Daniel, i profeten Jeremias bok att Jerusalem måste ligga öde i sjuttio år.
3 Därför bad jag allvarligt till Herren Gud att han skulle göra slut på vår fångenskap och sända oss tillbaka till vårt eget land.Medan jag bad fastade jag, klädde mig i sorgkläder
4 och bekände mina och mitt folks synder:Herre, du är en stor och respektingivande Gud. Du infriar alltid dina löften om barmhärtighet mot dem som du älskar och som håller dina lagar.
5 Men vi har syndat mot dig och vänt oss mot dig och föraktat dina befallningar.
6 Vi har inte velat lyssna till dina tjänare, profeterna, som du under årens lopp gång på gång sänt till oss med dina budskap till våra kungar och furstar och till hela vårt folk.
7 Herre, du är rättfärdig, men vi måste alltid skämmas över vår synd, precis som du ser oss göra nu. Ja, det gäller alla oss från Juda och Jerusalem, ja, hela Israel, alla vi som är förskingrade nära och fjärran, dit du har drivit oss på grund av vår synd mot dig.
8 Herre, vi och våra kungar, furstar och förfäder är nertyngda av skam över vår synd.
9 Men Herren, vår Gud, är barmhärtig och förlåter också dem som gjort uppror mot honom.
10 Herre, vår Gud, vi har varit olydiga mot dig och de lagar du gav oss genom dina tjänare profeterna.
11 Hela Israel har vandrat i olydnad. Vi har vänt oss bort från dig och inte lyssnat till din röst, och så har Guds fruktansvärda förbannelse krossat oss, den som är beskriven i din tjänare Moses lag.
12 Du har gjort precis som du sa att du skulle göra, för aldrig någonsin i historien har det funnits en sådan plåga som den som drabbade oss och våra härskare i Jerusalem.
13 Varje förbannelse som fanns omnämnd i Moses lag, alla olyckor du förutsagt - allt har förverkligats och slagit in. Men ändå vägrade vi att behaga Herren vår Gud och omvända oss från våra synder och göra det rätta.
14 Därför krossade Herren oss fullständigt med den olycka han hade förberett. Han handlar rätt i allt vad han gör, men vi ville inte lyda.
15 Herre, vår Gud, du förhärligade ditt namn för alltid när du befriade ditt folk från Egypten genom din väldiga makt. Herre, gör det en gång till! Vi har syndat och är fulla av ondska,
16 men vänd din vrede bort från Jerusalem, din egen stad, ditt eget heliga berg, Herre, för din stora barmhärtighets skull. Hedningarna förlöjligar oss och din stad som ligger i ruiner för våra synders skull.
17 Vår Gud, hör din tjänares bön! Lyssna till min vädjan! Låt ditt ansikte på nytt stråla av frid och glädje över ditt övergivna tempel för din egen härlighets skull, Herre!
18 Min Gud, böj ditt öra till oss och lyssna till min bön! Öppna dina ögon och se vår förtvivlan. Se hur din stad ligger i ruiner. Alla vet att den är din. Vi ber inte därför att vi förtjänar hjälp, utan därför att du är barmhärtig och nådig.
19 Herre, hör oss! Herre, förlåt oss! Herre, lyssna till mig och grip in! Dröj inte, för din egen skull, Gud, för ditt folk och din stad bär ditt namn!
20 Medan jag bad och bekände mina och mitt folks synder och uppriktigt vädjade till Herren, min Gud, för Jerusalem, hans heliga berg,
21 kom Gabriel som jag hade sett i min tidigare syn farande till mig i all hast vid tiden för kvällsoffret.
22 Han sa: Daniel, jag har kommit hit för att hjälpa dig förstå Guds planer.
23 I samma stund som du började be gick befallning ut. Jag har kommit för att tala om för dig vad det var du såg, för Gud älskar dig. Lyssna och försök att förstå innehållet i synen!
24 Herren har bestämt ytterligare 490 år av straffdom över Jerusalem och ditt folk. Sedan ska de äntligen ha lärt sig att hålla sig borta från synd, och de ska bli renade från sin skuld. Då ska ett rike av evig rättfärdighet grundas, och det allra heligaste i templet ska återinvigas, precis som profeterna sagt.
25 Hör här! Det kommer att gå fyrtionio år och 434 år från det befallningen att återuppbygga Jerusalem utgick tills Den smorde kommer! Jerusalems gator och murar ska bli uppbyggda igen, trots att tiderna är svåra.
26 Efter denna tidsperiod på 434 år ska Den smorde bli avlägsnad utan att hans rike blivit förverkligat. En kung ska uppstå, och hans trupper ska förgöra staden och templet. Slutet ska komma som en flodvåg, och krig och olycka kommer att härska till tidens slut.
27 Denne kung ska ingå ett sjuårigt förbund med folket, men efter halva tiden ska han bryta sin överenskommelse och förhindra allt offrande. I sin fruktansvärda synd ska fienden till slut fullständigt vanhelga Guds tempel. Men när tiden är inne ska Gud låta sin vredes dom drabba honom.
Daniel 9
Svenska Folkbibeln 2015
Daniels bön
9 I Darejaveshs första regeringsår[a] – han var son till Ahasveros och av medisk släkt, men hade blivit kung över kaldeernas rike – 2 i hans första regeringsår kom jag, Daniel, att i skrifterna lägga märke till det antal år som enligt Herrens ord till profeten Jeremia[b] skulle fullbordas för Jerusalems ödeläggelse, nämligen sjuttio år.
3 (A) Jag vände då mitt ansikte till Herren Gud med ivrig bön och åkallan och fastade i säck och aska. 4 (B) Jag bad till Herren min Gud och bekände:
”O Herre, du store och fruktade Gud, du som håller fast vid förbundet och nåden mot dem som älskar dig och håller dina bud. 5 (C) Vi har syndat och gjort orätt, vi har varit ogudaktiga och upproriska. Vi har vänt oss bort från dina bud och föreskrifter. 6 Vi har inte lyssnat till dina tjänare profeterna, som talade i ditt namn till våra kungar, furstar och fäder och till allt folket i landet. 7 (D) Du, Herre, är rättfärdig, men vi har dragit skam över oss. Så är det i dag med Juda män och Jerusalems invånare och hela Israel, både de som bor nära och de som bor långt borta i alla de länder dit du har fördrivit dem därför att de var trolösa mot dig. 8 (E) Ja, Herre, vi sänker våra ansikten i skam, vi och våra kungar, furstar och fäder, eftersom vi har syndat mot dig. 9 (F) Men hos Herren vår Gud finns barmhärtighet och förlåtelse. Vi var upproriska mot honom 10 (G) och lyssnade inte till Herren vår Guds röst. Vi vandrade inte efter de lagar han gav oss genom sina tjänare profeterna.
11 (H) Hela Israel bröt mot din lag och vek av utan att lyssna till din röst. Därför östes också över oss den förbannelse och ed som står skriven i Guds tjänare Mose lag, eftersom vi hade syndat mot honom. 12 (I) Han höll sina ord som han talat mot oss och mot våra domare som dömde oss. Han lät en så stor olycka drabba oss att något liknande det som nu skett i Jerusalem inte har hänt någon annanstans under himlen. 13 Så som det står skrivet i Mose lag drabbade all denna olycka oss.
Men ändå försökte vi inte blidka Herren vår Gud genom att vända om från våra synder och ge akt på din sanning. 14 (J) Därför vakade Herren över olyckan och lät den drabba oss, för Herren vår Gud är rättfärdig i alla de gärningar han gör. Men vi lyssnade inte till hans röst.
15 (K) Och nu, Herre vår Gud, du som förde ditt folk ut ur Egyptens land med stark hand och så gjorde dig ett namn som är detsamma än i dag: Vi har syndat, vi har varit ogudaktiga. 16 (L) Men Herre, för all din rättfärdighets skull, vänd din vrede och harm från din stad Jerusalem, ditt heliga berg. På grund av våra synder och våra fäders missgärningar blir Jerusalem och ditt folk hånade av alla som bor omkring oss. 17 (M) Hör nu, du vår Gud, din tjänares bön och åkallan och låt ditt ansikte lysa över din ödelagda helgedom för Herrens skull. 18 (N) Min Gud, vänd ditt öra hit och hör. Öppna dina ögon och se vilken förödelse som har drabbat oss, och se till staden som är uppkallad efter ditt namn. För det är inte på grund av vår rättfärdighet utan på grund av din stora barmhärtighet som vi kommer inför dig med våra böner. 19 (O) O Herre, hör, Herre, förlåt! Herre, lyssna och utför ditt verk utan att dröja. Det är för din egen skull, min Gud, för din stad och ditt folk är uppkallade efter ditt namn.”
De sjuttio årsveckorna
20 Jag fortsatte tala och be och bekänna min synd och mitt folk Israels synd, och kom inför Herren min Gud med min förbön för min Guds heliga berg. 21 (P) Medan jag ännu talade i min bön kom Gabriel till mig[c] i flygande hast, den man som jag hade sett förut i min syn. Det var vid tiden för kvällsoffret[d]. 22 (Q) Han undervisade mig och sade till mig:
”Daniel, jag är utsänd för att ge dig insikt och förstånd. 23 (R) Redan när du började be gick ordet ut, och jag har kommit för att berätta det för dig, för du är högt älskad. Så ge akt på ordet och förstå synen:
24 (S) Sjuttio veckor[e] är bestämda över ditt folk och över din heliga stad för att göra slut på överträdelse, försegla[f] synder, försona skuld, föra fram en evig rättfärdighet, fullborda syn och profetia och smörja den Allraheligaste[g]. 25 (T) Det ska du veta och förstå: Från det att ordet gått ut om att Jerusalem ska återställas[h] och byggas upp till dess att den Smorde Fursten kommer, ska det gå sju veckor och sextiotvå veckor. Gator och vallgravar ska byggas upp igen, trots svåra tider.
26 (U) Men efter de sextiotvå veckorna ska den Smorde förgöras, helt utblottad. Och staden och helgedomen ska förstöras av folket till en furste som kommer. Men slutet kommer som en störtflod. Ända till slutet ska det råda krig. Förödelse är fast besluten. 27 (V) Han ska stadfästa ett förbund med de många under en vecka, och mitt i veckan ska han avskaffa slaktoffer och matoffer. Och på styggelsers vinge ska förödaren komma[i], till dess att förstöring och fast beslutad straffdom utgjuts över förödaren.”
Footnotes
- 9:1 Darejaveshs första regeringsår År 539 f Kr (alltså kung Koresh, jfr 6:28).
- 9:2 HERRENS ord till profeten Jeremia Se Jer 25:11-12 och 29:10, som sändes i ett brev till judarna i Babel och talade om sjuttio år under babyloniskt herravälde (se not till Jer 25:11).
- 9:21 kom Gabriel till mig Annan översättning: ”kom Gabriel och rörde mig”.
- 9:21 vid tiden för kvällsoffret Ca kl 15 på eftermiddagen (jfr 4 Mos 28:4 och Apg 3:1 med noter).
- 9:24 veckor Vart sjunde år var ett sabbatsår (3 Mos 25:2f), varför sjuårsperioder kunde liknas vid veckor.
- 9:24 försegla Andra handskrifter (så Septuaginta): ”utplåna”.
- 9:24 den Allraheligaste Annan översättning: ”det allra heligaste”.
- 9:25 ordet gick ut att Jerusalem skulle återställas Sådana befallningar utfärdades av Koresh 539 f Kr (Esra 1:1f), av Artashasta till Esra 458 f Kr (Esra 7:6f) och till Nehemja 445 f Kr (Neh 2:1f). Flera räknesätt har föreslagits. Från 458 f Kr är det 69 x 7 = 483 år till 26 e Kr då Jesus trädde fram (jfr not till Luk 3:1 och Joh 2:20). Från 445 f Kr har man räknat med månår om 354 dagar till ca 25 e Kr eller 360-dagarsår till ca 32 e Kr.
- 9:27 på styggelsers vinge ska förödaren komma Annan översättning (så Septuaginta): ”vid templets vinge ska förödelsens styggelse stå” (jfr 11:31). Citeras av Jesus i Matt 24:15, Mark 13:14.
Daniel 9
New King James Version
Daniel’s Prayer for the People
9 In the first year (A)of Darius the son of Ahasuerus, of the lineage of the Medes, who was made king over the realm of the Chaldeans— 2 in the first year of his reign I, Daniel, understood by the books the number of the years specified by the word of the Lord through (B)Jeremiah the prophet, that He would accomplish seventy years in the desolations of Jerusalem.
3 (C)Then I set my face toward the Lord God to make request by prayer and supplications, with fasting, sackcloth, and ashes. 4 And I prayed to the Lord my God, and made confession, and said, “O (D)Lord, great and awesome God, who keeps His covenant and mercy with those who love Him, and with those who keep His commandments, 5 (E)we have sinned and committed iniquity, we have done wickedly and rebelled, even by departing from Your precepts and Your judgments. 6 (F)Neither have we heeded Your servants the prophets, who spoke in Your name to our kings and our princes, to our fathers and all the people of the land. 7 O Lord, (G)righteousness belongs to You, but to us shame of face, as it is this day—to the men of Judah, to the inhabitants of Jerusalem and all Israel, those near and those far off in all the countries to which You have driven them, because of the unfaithfulness which they have committed against You.
8 “O Lord, to us belongs shame of face, to our kings, our princes, and our fathers, because we have sinned against You. 9 (H)To the Lord our God belong mercy and forgiveness, though we have rebelled against Him. 10 We have not obeyed the voice of the Lord our God, to walk in His laws, which He set before us by His servants the prophets. 11 Yes, (I)all Israel has transgressed Your law, and has departed so as not to obey Your voice; therefore the curse and the oath written in the (J)Law of Moses the servant of God have been poured out on us, because we have sinned against Him. 12 And He has (K)confirmed His words, which He spoke against us and against our judges who judged us, by bringing upon us a great disaster; (L)for under the whole heaven such has never been done as what has been done to Jerusalem.
13 (M)“As it is written in the Law of Moses, all this disaster has come upon us; (N)yet we have not made our prayer before the Lord our God, that we might turn from our iniquities and understand Your truth. 14 Therefore the Lord has (O)kept the disaster in mind, and brought it upon us; for (P)the Lord our God is righteous in all the works which He does, though we have not obeyed His voice. 15 And now, O Lord our God, (Q)who brought Your people out of the land of Egypt with a mighty hand, and made Yourself (R)a name, as it is this day—we have sinned, we have done wickedly!
16 “O Lord, (S)according to all Your righteousness, I pray, let Your anger and Your fury be turned away from Your city Jerusalem, (T)Your holy mountain; because for our sins, (U)and for the iniquities of our fathers, (V)Jerusalem and Your people (W)are a reproach to all those around us. 17 Now therefore, our God, hear the prayer of Your servant, and his supplications, (X)and (Y)for the Lord’s sake [a]cause Your face to shine on [b]Your sanctuary, (Z)which is desolate. 18 (AA)O my God, incline Your ear and hear; open Your eyes (AB)and see our desolations, and the city (AC)which is called by Your name; for we do not present our supplications before You because of our righteous deeds, but because of Your great mercies. 19 O Lord, hear! O Lord, forgive! O Lord, listen and act! Do not delay for Your own sake, my God, for Your city and Your people are called by Your name.”
The Seventy-Weeks Prophecy
20 Now while I was speaking, praying, and confessing my sin and the sin of my people Israel, and presenting my supplication before the Lord my God for the holy mountain of my God, 21 yes, while I was speaking in prayer, the man (AD)Gabriel, whom I had seen in the vision at the beginning, [c]being caused to fly swiftly, reached me about the time of the evening offering. 22 And he informed me, and talked with me, and said, “O Daniel, I have now come forth to give you skill to understand. 23 At the beginning of your supplications the [d]command went out, and I have come to tell you, for you are greatly (AE)beloved; therefore (AF)consider the matter, and understand the vision:
24 “Seventy [e]weeks are determined
For your people and for your holy city,
To finish the transgression,
[f]To make an end of sins,
(AG)To make reconciliation for iniquity,
(AH)To bring in everlasting righteousness,
To seal up vision and prophecy,
(AI)And to anoint [g]the Most Holy.
25 “Know therefore and understand,
That from the going forth of the command
To restore and build Jerusalem
Until (AJ)Messiah (AK)the Prince,
There shall be seven weeks and sixty-two weeks;
The [h]street shall be built again, and the [i]wall,
Even in troublesome times.
26 “And after the sixty-two weeks
(AL)Messiah shall [j]be cut off, (AM)but not for Himself;
And (AN)the people of the prince who is to come
(AO)Shall destroy the city and the sanctuary.
The end of it shall be with a flood,
And till the end of the war desolations are determined.
27 Then he shall confirm (AP)a [k]covenant with (AQ)many for one week;
But in the middle of the week
He shall bring an end to sacrifice and offering.
And on the wing of abominations shall be one who makes desolate,
(AR)Even until the consummation, which is determined,
Is poured out on the [l]desolate.”
Footnotes
- Daniel 9:17 Be gracious
- Daniel 9:17 The temple
- Daniel 9:21 Or being weary with weariness
- Daniel 9:23 Lit. word
- Daniel 9:24 Lit. sevens, and so throughout the chapter
- Daniel 9:24 So with Qr., LXX, Syr., Vg.; Kt., Theodotion To seal up
- Daniel 9:24 The Most Holy Place
- Daniel 9:25 Or open square
- Daniel 9:25 Or moat
- Daniel 9:26 Suffer the death penalty
- Daniel 9:27 Or treaty
- Daniel 9:27 Or desolator
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Scripture taken from the New King James Version®. Copyright © 1982 by Thomas Nelson. Used by permission. All rights reserved.
