Add parallel Print Page Options

Davids sista ord

23 Dessa var Davids sista ord:David, Isais son, talar.David, den som Gud gav en sådan underbar framgång.David, smord av Jakobs Gud, David, Israels sångare och diktare.

Herrens Ande talade genom mig, och hans ord var på min tunga.

Israels klippa sa till mig: 'En ska komma, som ska regera rättfärdigt.

Han ska vara som morgonens ljus, ja, som en klar morgon utan ett moln, som friskheten i det gröna gräset när det växer fram'.

Det är min familj han har utvalt! Ja, Gud har ingått ett evigt förbund med mig.Hans avtal är evigt, slutgiltigt och beseglat. Han ska se till att jag alltid är trygg och har framgång.

Men de gudlösa är som törnen som kastas bort.

Den som vill komma åt törnen måste ha skarpa verktyg att hugga ner dem och bränna dem där de faller.

Davids hjältar

Här följer namnen på Davids hjältar. Joseb-Bassebet från Takemon var den främste av 'de tre'. I en strid dödade han en gång åttahundra man med sitt spjut.

Närmast honom kom Eleasar, Dodis son och sonson till Ahoi. Han var en av tre män som tillsammans med David höll tillbaka filisteerna den gången när resterna av Israels armé flydde.

10 Han dödade filisteer ända tills hans hand inte längre orkade lyfta svärdet. Herren gav honom en stor seger den dagen. Resten av armén återvände, men bara för att ta byte.

11-12 Sedan kom Samma, son till Age från Harar. En gång, när alla hans män övergav honom och flydde under ett av filisteernas anfall, ställde han sig mitt på en ärtåker. Ensam slog han tillbaka filisteerna, och Gud gav även honom en stor seger.

13 En dag under skördetiden, när David bodde i Adullams grotta och filisteerna var vid Refaimsdalen, fick han besök av tre män som alla var bland de trettio förnämsta av Davids män.

14 David var just då inne i befästningen, och filisteerna i Betlehem.

15 David råkade säga: Jag längtar så efter det goda vattnet från brunnen vid stadsporten!

16 Då bröt sig de tre männen genom filisteernas linjer, hämtade upp vatten ur brunnen och tog det med till David. Men han vägrade att dricka det. I stället hällde han ut det inför Herren.

17 Nej, min Gud, utropade han. Jag kan inte dricka det! Dessa tre män har riskerat sina liv, och detta kunde ha varit deras blod! Sådana var Davids hjältar!

18-19 En av dem, den modigaste, var Abisai, Joabs bror. Vid ett tillfälle mötte han trehundra fiender ensam och dödade dem allesammans. Det var genom sådana bragder som han blev lika berömd som 'de tre

20 Där fanns också Benaja, Jojadas son, en modig soldat från Kabseel. Benaja dödade två av moabiternas bästa män.

21 En annan gång gick han ner i en håla en snöig dag och dödade ett lejon. Beväpnad bara med en klubba dödade han vid ett annat tillfälle en egyptisk krigare, som hade ett spjut. Han vred det ur egyptierns hand och dödade honom med det.

22 Detta var några av de bragder som gav Benaja nästan lika stort rykte som de tre främsta hjältarna.

23 Han var en av de främsta bland 'de trettio

24-39 Asael, Joabs bror, var också bland De trettio. De andra var:Elhanan, Dodos son från Betlehem,Samma från Harod,Elika från Harod,Heles från Pelet,Ira, Ickes son från Tekoa,Abieser från Anatot,Mebunnai från Husat,Salmon från Ahoa,Maherai från Netofa,Heleb, Baanas son från Netofa,Ittai, Ribais son av Benjamins stam från Gibea,Benaja från Pirgaton,Hiddai från Gaas dalar,Abi-Albon från Arabat,Asmavet från Barhum,Eljaba från Saal-Bon,Jasens söner,Jonatan,Samma från Harar,Ahiam, Sarars son från Harar,Elifelet, Ahasbais son från Maaka,Eliam, Ahitofels son från Gilo,Hesro från Karmel,Paarai från Arabat,Jigeal, Natans son från Soba,Mibhar, Hagris son,Selek från Ammon,Naharai, Joabs vapendragare från Beeron,Ira från Jattir,Gareb från Jattir,hetiten Uria,allt som allt trettiosju stycken.

Les dernières déclarations de David

23 Voici les dernières paroles de David :

Voici ce que déclare ╵David, fils d’Isaï,
cet homme haut placé,
qui a reçu l’onction ╵de la part du Dieu de Jacob,
oui, voici les paroles ╵qu’Israël se plaît à chanter[a].
L’Esprit de l’Eternel ╵s’est exprimé par moi,
ses paroles sont sur ma langue.
Le Dieu d’Israël a parlé,
le rocher d’Israël m’a dit :
Le juste gouverneur des hommes
qui gouverne avec la crainte de Dieu
est pareil au soleil ╵qui se lève au matin
et répand sa lumière ╵dans un ciel sans nuage,
et la verdure sort de terre ╵par ses rayons et par la pluie.
N’en est-il pas ainsi ╵de ma dynastie devant Dieu,
puisqu’il a conclu avec moi ╵une alliance éternelle,
en tout bien établie ╵et qu’il respectera toujours ?
En toutes circonstances, ╵il œuvre à mon salut,
il accomplit tous mes désirs.
Mais les vauriens sont tous ╵pareils à des épines ╵que l’on rejette au loin.
On ne les saisit pas ╵avec une main nue,
celui qui veut les prendre
se munit d’un crochet de fer ╵ou du bois d’une lance,
et il les jette au feu, ╵pour les brûler sur place.

Les valeureux guerriers de David(A)

Voici les noms des guerriers de David : Le premier est Yosheb-Bashébeth le Tahkmonite, il était chef du groupe des trois. C’est lui qui[b], avec son javelot, tua huit cents hommes au cours d’un seul combat.

Le second était Eléazar, fils de Dodo et petit-fils d’Ahohi. Il était l’un des trois guerriers qui accompagnèrent David lorsqu’il défia les Philistins rassemblés[c] pour la bataille. Déjà, les hommes d’Israël battaient en retraite et gagnaient les hauteurs, 10 mais lui tint bon et frappa les Philistins jusqu’à ce que sa main fût engourdie et resta crispée sur la poignée de son épée. Ce jour-là, l’Eternel accorda une grande victoire à Israël ; les Israélites n’eurent plus qu’à revenir derrière Eléazar pour s’emparer des dépouilles.

11 Après lui vient Shamma, fils d’Agué de Harar. Les Philistins s’étaient rassemblés à Léhi. Il y avait là un champ couvert de lentilles. Les Israélites avaient pris la fuite devant les Philistins, 12 mais Shamma prit position au milieu du champ, le libéra et frappa les Philistins. Ainsi l’Eternel accorda une victoire éclatante à Israël.

13 Un jour, au début du temps de la moisson, trois membres du groupe des trente vinrent trouver David dans la caverne d’Adoullam[d], tandis qu’une troupe de Philistins était campée dans la vallée des Rephaïm. 14 David se trouvait alors dans son refuge fortifié et un poste de Philistins occupait Bethléhem.

15 David fut soudain pris d’un brûlant désir et s’écria : Qui me fera boire de l’eau du puits qui se trouve à la porte de Bethléhem ?

16 Alors les trois guerriers pénétrèrent dans le camp des Philistins et puisèrent de l’eau au puits qui est à la porte de Bethléhem. Ils l’apportèrent et la présentèrent à David ; mais il ne voulut pas en boire, et il la répandit en libation pour l’Eternel. 17 Il s’exclama : Que l’Eternel me garde de faire pareille chose ! Cette eau représente le sang de ces hommes qui sont allés là-bas au péril de leur vie.

Il refusa donc de la boire. Tel fut l’exploit de ces trois guerriers.

18 Abishaï, frère de Joab, fils de Tserouya, était le chef de ce groupe de trois. Un jour, il brandit son javelot contre trois cents hommes et les tua. Ainsi, il devint célèbre parmi le second groupe des trois. 19 Il était le plus considéré parmi ces trois et devint leur chef ; mais il n’égala pas les trois du premier groupe.

20 Benaya de Qabtséel, fils de Yehoyada et petit-fils d’un homme valeureux qui avait accompli[e] de nombreux exploits, tua deux puissants héros moabites. C’est lui aussi qui, un jour de neige, descendit au fond d’une citerne pour y tuer un lion. 21 C’est encore lui qui tua un Egyptien de taille impressionnante armé d’un javelot. Il bondit sur lui, armé d’un simple bâton, et lui arracha son javelot dont il se servit pour le tuer. 22 Tels furent les exploits de Benaya, fils de Yehoyada, qui se fit une renommée parmi le second groupe des trois. 23 Il fut le plus estimé parmi les trente, mais sans égaler ceux du premier groupe des trois. David lui confia le commandement de sa garde personnelle.

24 Le groupe des trente comprenait aussi Asaël, frère de Joab, Elhanân, fils de Dodo de Bethléhem, 25 Shamma et Eliqa, tous deux de Harod, 26 Hélets de Péleth, Ira, fils d’Iqqesh de Teqoa, 27 Abiézer d’Anatoth, Mebounnaï de Housha, 28 Tsalmôn, d’Ahoah, Maharaï, de Netopha, 29 Héleb[f], fils de Baana, de Netopha, Ittaï, fils de Ribaï, de Guibéa en Benjamin, 30 Benaya, de Piratôn, Hiddaï[g], de Nahalé-Gaash, 31 Abi-Albôn, de la vallée du Jourdain[h], Azmaveth, de Barhoum, 32 Eliahba de Shaalbôn, Bené-Yashên, Jonathan, 33 Shamma[i], de Harar, Ahiam, fils de Sharar[j], d’Arar, 34 Eliphéleth, fils de Ahasbaï, fils d’un Maakathien, Eliam, fils d’Ahitophel, de Guilo, 35 Hetsraï, de Karmel, Paaraï, d’Arab, 36 Yiguéal, fils de Nathan, de Tsoba, Bani de Gad[k], 37 Tséleq, l’Ammonite, Nahraï, de Beéroth, qui portait les armes de Joab, fils de Tserouya, 38 Ira et Gareb, tous deux de Yéter, 39 et Urie, le Hittite[l]. Au total, ils étaient trente-sept.

Footnotes

  1. 23.1 Autres traductions : David… dont Israël se plaît à chanter les exploits ou du chantre agréable d’Israël.
  2. 23.8 D’après certains manuscrits de l’ancienne version grecque (voir 1 Ch 11.11) ; le texte hébreu traditionnel et d’autres manuscrits de l’ancienne version grecque ont : c’est Adino l’Etsnite qui…
  3. 23.9 Selon 1 Ch 11.13 : rassemblés à Pas-Dammin.
  4. 23.13 Voir 1 S 22.1.
  5. 23.20 L’ancienne version grecque a : Benaya, fils de Yehoyada, était un vaillant guerrier de Qabtséel, qui avait accompli…
  6. 23.29 Certains manuscrits hébreux, la Vulgate et 1 Ch 11.30 ont : Héled.
  7. 23.30 Certains manuscrits de l’ancienne version grecque et 1 Ch 11.32 ont : Houraï.
  8. 23.31 Ou : de Beth-Arba.
  9. 23.33 L’ancienne version grecque et 1 Ch 11.34 ont : fils de Shamma.
  10. 23.33 Certains manuscrits de l’ancienne version grecque et 1 Ch 11.35 ont : Sakar.
  11. 23.36 Certains manuscrits de l’ancienne version grecque et 1 Ch 11.38 ont : fils d’Hagri.
  12. 23.39 Voir 11.3-27.