Jerusalem faller

25 (A) Sidkia gjorde uppror mot Babels kung. På tionde dagen[a] i den tionde månaden av Sidkias nionde regeringsår kom den babyloniske kungen Nebukadnessar med hela sin här till Jerusalem och belägrade staden[b]. De byggde en belägringsmur runt omkring den. Staden var belägrad ända till kung Sidkias elfte regeringsår. (B) Men på nionde dagen i månaden[c] var svälten så svår i staden att folket i landet inte hade något att äta. Staden stormades och allt krigsfolket flydde under natten genom porten mellan de båda murarna, den port som ledde till den kungliga trädgården, medan kaldeerna låg runt omkring staden. Kungen tog vägen mot Hedmarken.

Men kaldeernas här förföljde kungen och hann upp honom på Jerikos hedmarker, sedan hela hans här hade övergett honom och skingrats. (C) De grep Sidkia och förde honom till den babyloniske kungen i Ribla. Där uttalades domen över honom. De avrättade Sidkias barn inför hans ögon, och på Sidkia själv stack de ut ögonen. De fängslade honom med kopparkedjor och förde honom till Babel.

Templet förstörs

På sjunde dagen[d] i den femte månaden av Babels kung Nebukadnessars nittonde regeringsår kom den babyloniske kungens tjänare Nebusaradan, överste för livvakterna[e], till Jerusalem. (D) Han brände ner Herrens hus och det kungliga palatset. Alla hus i Jerusalem, alla de förnämas hus brände han i eld. 10 Murarna runt Jerusalem bröts ner av hela den här av kaldeer som översten för livvakterna hade med sig. 11 Resten av folket – de som var kvar i staden och överlöparna som gått över till Babels kung, liksom den övriga hopen – förde Nebusaradan, översten för livvakterna, bort i fångenskap. 12 (E) Men av de fattigaste i landet lämnade översten för livvakterna kvar några att sköta vingårdarna och åkrarna.

13 (F) Kopparpelarna i Herrens hus, tvättställen och kopparhavet i Herrens hus slog kaldeerna sönder och förde kopparn till Babel. 14 Och askkärlen, skovlarna, knivarna, skålarna och alla kopparkärl som hade använts vid gudstjänsten tog de med sig. 15 (G) Likaså tog översten för livvakterna fyrfaten och offerskålarna, allt som var av rent guld eller av rent silver. 16 Vad gäller de två pelarna, havet och tvättställen som Salomo hade låtit göra till Herrens hus, så kunde kopparn i alla dessa föremål inte vägas. 17 (H) Arton alnar hög var den ena pelaren och ovanpå den var ett pelarhuvud av koppar. Pelarhuvudet var tre alnar högt och omgavs av ett nätverk av granatäpplen, alltsammans av koppar. Likadant var nätverket på den andra pelaren.

Juda rikes undergång

18 Översten för livvakterna tog översteprästen Seraja och Sefanja, prästen närmast under honom, likaså de tre som höll vakt vid ingången. 19 Och från staden tog han hovmannen som var anförare för krigsfolket och fem av kungens närmaste män som påträffades i staden, likaså överbefälhavarens sekreterare som brukade skriva ut folket i landet till krigstjänst samt sextio andra män av landets folk som påträffades i staden. 20 Dessa tog Nebusaradan, översten för livvakterna, och förde dem till den babyloniske kungen i Ribla. 21 Och Babels kung lät avrätta dem där, i Ribla i Hamats land. Så blev Juda bortfört från sitt land.

Gedalja sätts över dem som är kvar

22 (I) Men över folket som blev kvar i Juda land, folket som Babels kung Nebukadnessar lämnade kvar, satte han Gedalja[f], son till Ahikam, son till Shafan. 23 När alla krigsbefälhavare tillsammans med sina män fick höra att Babels kung hade satt Gedalja över landet, kom de till Gedalja i Mispa[g], nämligen Ismael, Netanjas son, Johanan, Kareas son, netofatiten Seraja, Tanhumets son, och Jaasanja[h], maakatitens son, med sina män. 24 Gedalja gav dem och deras män sin ed och sade till dem: ”Var inte rädda för kaldeernas tjänare. Stanna kvar i landet och tjäna Babels kung, så ska det gå er väl.”

25 (J) Men i sjunde månaden[i] kom Ismael, son till Netanja, son till Elishama av kunglig börd, med tio män. De slog ihjäl Gedalja och de judar och kaldeer som var hos honom i Mispa.

26 (K) Då bröt allt folket upp, från den minste till den störste, tillsammans med härförarna och begav sig till Egypten. De var nämligen rädda för kaldeerna.

Jojakin befrias ur fängelset

27 (L) Men i det trettiosjunde året[j] efter att Juda kung Jojakin hade förts bort i fångenskap, i tolfte månaden på tjugosjunde dagen i månaden, benådade Babels kung Evil-Merodak[k] – samma år han blev kung – Juda kung Jojakin och hämtade ut honom ur fängelset. 28 Han talade vänligt med honom och gav honom främsta platsen bland kungarna som var hos honom i Babel. 29 Han fick lägga av sin fångdräkt och ständig[l]t äta vid kungens bord så länge han levde. 30 Ett fast underhåll fick han från kungen, dag för dag, så länge han levde.

Footnotes

  1. 25:1 tionde månaden ... nionde regeringsår   December år 588 f Kr.
  2. 25:1 belägrade staden   Händelserna kring Jerusalems fall skildras i Jer 34-39 och bearbetas i Klagovisorna som troligen skrevs strax efteråt.
  3. 25:3 nionde dagen i månaden   I den fjärde månaden (jfr Jer 52:6), juni-juli 587 f Kr.
  4. 25:8 femte månaden   Juli-augusti 587 f Kr. I judisk tradition sörjs templets förstöring den nionde dagen i den femte månaden (Tisha b’Av, jfr Sak 7:3).
  5. 25:8 livvakterna   Annan översättning: ”slaktarna” eller ”kockarna” (föråldrad titel).
  6. 25:22 Gedalja   Betyder ”Herren är stor”. Ett sigill märkt ”Gedalja, kunglig förvaltare” har hittats i Lakish från tiden före invasionen. Mordet på Gedalja och flykten till Egypten beskrivs i Jer 40-44.
  7. 25:23 Mispa   Gränsfort (2 Krön 16:6, 1 Sam 7:5f) drygt en mil norr om Jerusalem (1 Kung 15:22).
  8. 25:23 Jaasanja   Betyder ”Herren lyssnar”. Hans personliga sigill har hittats vid utgrävningar i Mispa, karvat i onyx och dekorerat med en tupp.
  9. 25:25 i sjunde månaden   Högtidsmånaden (se 3 Mos 23:24f), antingen år 587 f Kr eller några år senare.
  10. 25:27 trettiosjunde året ... i tolfte månaden på tjugosjunde dagen   22 mars 561 f Kr.
  11. 25:27 Evil-Merodak   På babyloniska Amel-Marduk, ”Marduks man”. Regerade 562-560 f Kr och ändrade på många av sin far Nebukadnessars beslut. På hebreiska kan evíl också översättas ”dåre”.
  12. 25:30 Ett fast underhåll   Juda kung Jojakin finns omnämnd i babyloniska ransoneringslistor från Nebukadnessars tid.

Nebuchadnezzar Besieges Jerusalem

25 (A)Now in the ninth year of his reign, on the tenth day of the tenth month, (B)Nebuchadnezzar the king of Babylon came, he and all his army, against Jerusalem, camped against it, and (C)built a siege wall all around [a]it. So the city was under siege until the eleventh year of King Zedekiah. On the ninth day of the fourth month (D)the famine was so severe in the city that there was no food for the people of the land. (E)Then the city was broken into, and all the men of war fled by night by way of the gate between the two walls that were beside (F)the king’s garden, though the Chaldeans were all around the city. And [b]they went by way of the Arabah. But the army of the Chaldeans pursued the king and overtook him in the plains of Jericho, and all his army was scattered from him. Then (G)they captured the king and (H)brought him up to the king of Babylon at (I)Riblah, and he [c]passed sentence on him. And (J)they slaughtered the sons of Zedekiah before his eyes, then (K)put out Zedekiah’s eyes and bound him with bronze shackles, and brought him to Babylon.

Jerusalem Burned and Plundered

(L)Now on the seventh day of the (M)fifth month, which was the nineteenth year of King Nebuchadnezzar, king of Babylon, Nebuzaradan the captain of the bodyguards, a servant of the king of Babylon, came to Jerusalem. And (N)he burned the house of the Lord, (O)the king’s house, and all the houses of Jerusalem; even every great house he burned with fire. 10 So all the army of the Chaldeans who were with the captain of the bodyguards (P)tore down the walls around Jerusalem. 11 Then Nebuzaradan, the captain of the bodyguards, led into exile (Q)the rest of the people who were left in the city and the deserters who had deserted to the king of Babylon, and the rest of the [d]people. 12 But the captain of the bodyguards left some of (R)the poorest of the land to be vinedressers and farmers.

13 (S)Now the Chaldeans smashed to pieces the bronze pillars which were in the house of the Lord, and the stands and (T)the bronze [e]Sea which were in the house of the Lord, and carried the [f]bronze to Babylon. 14 (U)And they took away the pots, the shovels, the [g]shears, the spoons, and all the bronze utensils [h]which were used in temple service. 15 The captain of the bodyguards also took away the firepans and the basins, what was fine gold and what was fine silver. 16 The two pillars, the one Sea, and the stands which Solomon had made for the house of the Lord[i](V)the bronze of all these articles was too heavy to weigh. 17 (W)The height of the one pillar was [j]eighteen cubits, and a bronze capital was on it; the height of the capital was [k]three cubits, with latticework and pomegranates on the capital all around, all of bronze. And the second pillar was like these, same features with latticework.

18 Then the captain of the bodyguards took (X)Seraiah the chief priest and (Y)Zephaniah the second priest, with the three [l]doorkeepers. 19 And from the city he took one official who was overseer of the men of war, and (Z)five [m]of the king’s advisers who were found in the city; and the [n]scribe of the captain of the army who mustered the people of the land; and sixty men of the people of the land who were found in the city. 20 Nebuzaradan the captain of the bodyguards took them and brought them to the king of Babylon at (AA)Riblah. 21 Then the king of Babylon struck them down and put them to death at Riblah in the land of Hamath. (AB)So Judah went into exile from its land.

Gedaliah Made Governor

22 Now as for the people who were left in the land of Judah, whom Nebuchadnezzar king of Babylon had left, he appointed (AC)Gedaliah the son of Ahikam, the son of Shaphan over them. 23 (AD)When all the captains of the forces, they and their men, heard that the king of Babylon had appointed Gedaliah governor, they came to Gedaliah at (AE)Mizpah, namely, Ishmael the son of Nethaniah, Johanan the son of Kareah, Seraiah the son of Tanhumeth the Netophathite, and Jaazaniah the son of the Maacathite, they and their men. 24 And Gedaliah swore to them and their men and said to them, “Do not be afraid of the servants of the Chaldeans; live in the land and serve the king of Babylon, and it will go well for you.”

25 (AF)But it happened in the seventh month, that Ishmael the son of Nethaniah, the son of Elishama, of the royal [o]family, came [p]with ten men and struck Gedaliah down so that he died along with the Jews and the Chaldeans who were with him at Mizpah. 26 (AG)Then all the people, from the small to the great, and the captains of the forces set out and came to Egypt; for they were afraid of the Chaldeans.

27 (AH)Now it came about in the thirty-seventh year of (AI)the exile of Jehoiachin king of Judah, in the twelfth month, on the twenty-seventh day of the month, that Evil-merodach king of Babylon, in the year that he became king, [q](AJ)released Jehoiachin king of Judah from prison; 28 and he (AK)spoke kindly to him and set his throne above the throne of the kings who were with him in Babylon. 29 So [r]Jehoiachin changed his prison clothes, and [s](AL)had his meals in [t]the king’s presence regularly all the days of his life; 30 and as his (AM)allowance, a regular allowance was given to him by the king, a portion for each day, all the days of his life.

Footnotes

  1. 2 Kings 25:1 Lit against it
  2. 2 Kings 25:4 As in some mss and ancient versions; MT he
  3. 2 Kings 25:6 Lit spoke judgment with him
  4. 2 Kings 25:11 Lit multitude
  5. 2 Kings 25:13 I.e., a very large basin
  6. 2 Kings 25:13 Lit bronze of them
  7. 2 Kings 25:14 I.e., wick trimmers
  8. 2 Kings 25:14 Lit with which they served
  9. 2 Kings 25:16 Lit there was no weight for the bronze of
  10. 2 Kings 25:17 About 27 ft. or 8 m
  11. 2 Kings 25:17 About 4.5 ft. or 1.3 m
  12. 2 Kings 25:18 Lit keepers of the threshold
  13. 2 Kings 25:19 Lit men of those seeing the king’s face
  14. 2 Kings 25:19 Or scribe, a captain
  15. 2 Kings 25:25 Lit seed
  16. 2 Kings 25:25 Lit and ten men with him
  17. 2 Kings 25:27 Lit raised the head of
  18. 2 Kings 25:29 Lit he
  19. 2 Kings 25:29 Lit ate bread
  20. 2 Kings 25:29 Lit his presence