Add parallel Print Page Options

Hiskia regerar i Juda

(29:1—32:33)

(2 Kung 18:1-3)

Hiskia öppnar templet igen

29 Hiskia var tjugofem år gammal när han blev kung, och han regerade i tjugonio år i Jerusalem. Hans mor hette Avia och var Sakarjas dotter. Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon, precis som hans förfader David hade gjort.

I första månaden av sitt första regeringsår öppnade han på nytt dörrarna till Herrens hus och reparerade dem. Han kallade sedan samman prästerna och leviterna till den öppna platsen öster om templet och talade till dem:

”Lyssna till mig, leviter! Helga er och helga Herrens, era fäders Guds, hus! För ut allt orent ur helgedomen! Våra fäder har varit trolösa och gjort det som är ont i Herrens, vår Guds, ögon. De har vänt sig bort från Herrens boning och vänt den ryggen. De har stängt dörrarna till förhallen, släckt lamporna, försummat att tända rökelse och att bära fram brännoffer i helgedomen åt Israels Gud. Därför har Herrens vrede kommit över Juda och Jerusalem. Han har gjort dem till ett skräckexempel, förfäran och förakt, som ni kan se med egna ögon. Våra fäder har fallit för svärd, och våra söner, döttrar och hustrur är i fångenskap på grund av detta.

10 Nu vill jag sluta ett förbund med Herren, Israels Gud, så att hans brinnande vrede viker från oss. 11 Mina söner, försumma ingenting nu, för Herren har utsett er till att vara inför honom, att tjäna honom, göra tjänst åt honom och tända rökelse.”

12 Leviter som började arbeta var Machat, Amasajs son, och Joel, Asarjas son från Kehats släkt;

från Meraris släkt Kish, Avdis son, och Asarja, Jehallelels son;

från Gershons släkt Joach, Simmas son, och Eden, Joachs son;

13 från Elisafans släkt Shimri och Jeiel, från Asafs släkt Sakarja och Mattanja

14 och från Hemans släkt Jechiel och Shimi och från Jedutuns släkt Shemaja och Ussiel.

15 De samlade nu sina bröder och helgade sig och gick för att rena Herrens hus, som kungen hade befallt i enlighet med Herrens ord. 16 Prästerna gick in i det inre av Herrens hus för att rena det. De bar ut allt orent de hittade i Herrens hus till förgården, och sedan tog leviterna det och förde ut det till Kidrondalen. 17 De började helgandet den första dagen i första månaden, och på åttonde dagen i månaden hade de hunnit fram till förhallen. Sedan helgade de Herrens hus ytterligare åtta dagar och var färdiga på sextonde dagen i första månaden.

18 Sedan gick de till kung Hiskia och sa: ”Nu har vi renat hela Herrens hus och brännofferaltaret med alla dess tillbehör och även bordet för skådebröden och dess tillbehör. 19 Dessutom har vi återställt och helgat alla de föremål som kung Achas i sin trolöshet tog bort under sin regeringstid. De finns nu vid Herrens altare.”

20 Tidigt nästa morgon samlade kung Hiskia stadens ledande män och gick till Herrens hus. 21 De förde med sig sju tjurar, sju baggar, sju lamm och sju bockar som ett syndoffer för riket, helgedomen och Juda.

Han befallde prästerna, Arons söner, att offra allt detta på Herrens altare. 22 De slaktade tjurarna, och prästerna tog blodet och stänkte det på altaret. Sedan slaktade de baggarna och stänkte blodet på altaret, och de slaktade lammen och stänkte blodet på altaret. 23 Bockarna till syndoffret fördes därefter fram inför kungen och församlingen, och de lade sina händer på dem.

24 Prästerna slaktade djuren och offrade deras blod som ett syndoffer på altaret till försoning för hela Israel, precis som kungen hade befallt om brännoffret och syndoffret för hela Israel.

25 Han lät leviterna ställa upp sig i Herrens hus med cymbaler, harpor och lyror, i enlighet med Davids och kungens siare Gads och profeten Natans föreskrifter, för befallningen hade kommit från Herren genom hans profeter. 26 Leviterna stod beredda med Davids instrument och prästerna med trumpeter.

27 Hiskia gav order om att brännoffret skulle offras på altaret, och när offrandet började, började också lovsången till Herren att ljuda, tillsammans med Davids, Israels kungs, instrument. 28 Hela församlingen tillbad, sångarna sjöng och trumpetarna spelade. Allt detta pågick tills brännoffret var avslutat. 29 När offret var avslutat böjde kungen och alla de som var där knä och tillbad. 30 Kung Hiskia och de ledande männen uppmanade leviterna att prisa Herren med Davids och siaren Asafs ord. De prisade honom med glädje, sjöng, föll ner och tillbad.

31 Då tog Hiskia till orda och sa: ”Ni har nu helgats åt Herren. För nu fram era slaktoffer och tackoffer till Herrens hus.” Församlingen bar då fram sina slaktoffer och tackoffer, och de som av hjärtat ville det bar också fram brännoffer. 32 Antalet brännoffer som församlingen kom med var 70 tjurar, 100 baggar och 200 lamm; alla dessa var brännoffer till Herren. 33 De helgade offren var 600 tjurar och 3 000 får och getter. 34 Men det fanns för få präster för att flå alla brännofferdjuren, så deras bröder leviterna hjälpte dem tills arbetet var färdigt och tills alla präster hunnit rena sig, för leviterna hade varit ivrigare än prästerna att helga sig. 35 Det fanns ett överflöd av brännoffer och fettstycken av gemenskapsoffren och dryckesoffer som hörde till brännoffren.

Så blev tjänsten i Herrens hus återupprättad. 36 Hiskia och allt folket gladde sig över allt Gud hade gjort för folket, för det hade gått så fort.

Hiskia blir kung i Juda

29 Hiskia var tjugofem år när han blev kung, och han regerade tjugonio år i Jerusalem. Hans mor hette Abia och hon var dotter till Sakarja. Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon, alldeles som hans fader David hade gjort.

Templet renas och återinvigs

I sitt första regeringsår, i första månaden, öppnade han dörrarna till Herrens hus och satte dem i stånd. Han lät hämta prästerna och leviterna och samlade dem på den öppna platsen mot öster och sade till dem: "Hör på mig, ni leviter: Helga nu er själva och helga Herrens, era fäders Guds, hus och för bort orenheten ur helgedomen. Ty våra fäder var trolösa och gjorde vad ont var i Herrens, vår Guds, ögon och övergav honom. De vände sitt ansikte bort ifrån Herrens boning och vände honom ryggen. De stängde också igen dörrarna till förhuset och släckte lamporna, och de tände ingen rökelse och offrade inga brännoffer i helgedomen åt Israels Gud. Därför har Herrens vrede kommit över Juda och Jerusalem, och han har gjort dem till ett avskräckande exempel, till häpnad och förakt, som ni ser med egna ögon. Ja, därför har också våra fäder fallit för svärd, och våra söner och döttrar och hustrur har kommit i fångenskap. 10 Men nu har jag i sinnet att sluta ett förbund med Herren, Israels Gud, för att hans vredes glöd skall vända sig ifrån oss. 11 Så var nu inte försumliga, mina barn, för Herren har utvalt er att stå inför hans ansikte och göra tjänst inför honom till att vara hans tjänare och tända rökelse inför honom."

12 Då stod leviterna upp: Mahat, Amasajs son, och Joel, Asarjas son, av kehatiternas släkt; av Meraris släkt Kish, Abdis son, och Asarja, Jehallelels son; av gersoniterna Joa, Simmas son, och Eden, Joas son; 13 av Elisafans släkt Simri och Jeguel; av Asafs släkt Sakarja och Mattanja; 14 av Hemans släkt Jehuel och Simei samt av Jedutuns släkt Semaja och Ussiel. 15 Dessa samlade sina bröder och helgade sig och gick sedan för att rena Herrens hus, så som kungen hade befallt i kraft av Herrens ord.

16 Men prästerna gick in i det inre av Herrens hus för att rena det, och all orenhet som de fann i Herrens tempel bar de ut på förgården till Herrens hus. Där tog leviterna emot den och bar ut den i Kidrons dal. 17 De började att helga templet på första dagen i första månaden, och på åttonde dagen i månaden hade de hunnit till Herrens förhus. De helgade sedan Herrens hus under åtta dagar. På sextonde dagen i första månaden var de färdiga. 18 Då gick de in till kung Hiskia och sade: "Vi har renat hela Herrens hus och brännoffersaltaret med tillbehör och skådebrödsbordet med tillbehör. 19 Alla de kärl som kung Ahas under sin regering i trolöshet förkastade har vi återställt och helgat, och de står nu framför Herrens altare."

20 Tidigt på morgonen samlade kung Hiskia furstarna i staden och gick upp i Herrens hus. 21 Man förde fram sju tjurar, sju baggar, sju lamm och sju bockar till syndoffer för landet och helgedomen och för Juda. Och kungen befallde Arons söner, prästerna, att offra detta på Herrens altare. 22 De slaktade då nötboskapen, och prästerna tog blodet och stänkte det på altaret. Därefter slaktade de baggarna och stänkte blodet på altaret. Sedan slaktade de lammen och stänkte blodet på altaret. 23 Så förde de fram syndoffersbockarna inför kungen och församlingen, och de lade händerna på dem. 24 Och prästerna slaktade dem och lät deras blod som syndoffer komma på altaret till försoning för hela Israel. Kungen hade nämligen befallt att dessa brännoffer och syndoffer skulle offras för hela Israel.

25 Han lät leviterna ställa upp sig till tjänstgöring i Herrens hus med cymbaler, psaltare och harpor, så som David och Gad, kungens siare, och profeten Natan hade befallt. Ty Herren hade genom sina profeter givit befallning om detta. 26 Och leviterna ställde upp sig med Davids instrument och prästerna med trumpeterna. 27 Hiskia befallde att man skulle offra brännoffret på altaret. Samtidigt som offret bars fram började Herrens sång att ljuda tillsammans med trumpeterna under ledning av Davids, Israels kungs, instrument. 28 Hela församlingen tillbad medan sången sjöngs och trumpeterna ljöd, och detta pågick till dess att brännoffret var fullbordat. 29 När de hade offrat brännoffret böjde kungen knä, och alla som var tillsammans med honom tillbad. 30 Och kung Hiskia och furstarna befallde leviterna att lova Herren med Davids och siaren Asafs ord, och de lovsjöng med glädje, de böjde sig ner och tillbad.

31 Hiskia tog då till orda och sade: "Ni har nu blivit vigda åt Herren. Kom därför hit och för fram slaktoffer och gemenskapsoffer till Herrens hus." Då förde församlingen fram slaktoffer och gemenskapsoffer, och var och en som i sitt hjärta manades att offra brännoffer gjorde så.

32 Antalet av de brännoffersdjur som församlingen förde fram var 70 tjurar, 100 baggar och 200 lamm - alla dessa var till brännoffer åt Herren. 33 Och gemenskapsoffren utgjordes av 600 tjurar och 3 000 djur av småboskapen. 34 Men prästerna var för få och kunde inte flå alla brännoffersdjuren. Därför hjälpte deras bröder leviterna dem, till dess att detta arbete var fullgjort och till dess att prästerna hade helgat sig. Leviterna var nämligen mer angelägna än prästerna att helga sig. 35 Antalet brännoffer var också stort, och därtill kom fettstyckena av gemenskapsoffren liksom de drickoffer som hörde till brännoffren. På detta sätt blev det ordnat med tjänstgöringen i Herrens hus. 36 Och Hiskia och allt folket gladde sig över vad Gud hade berett åt folket, för plötsligt hade detta hänt.

'2 Paralipomeno 29 ' not found for the version: Ang Bagong Tipan: Filipino Standard Version.

Hezekiah rules Judah as king

29 Hezekiah was 25 years old when he became king. He ruled Judah as king in Jerusalem for 29 years. His mother's name was Abijah. She was the daughter of Zechariah.[a] Hezekiah did things that the Lord said were good, as his ancestor King David had done.

The Levites make the temple a holy place again

In the first month of the year that Hezekiah became king, he opened the doors of the Lord's temple. He repaired the doors. He brought together the priests and the Levites in the yard at the east side of the temple. He said to them, ‘Listen to me, you Levites. Make yourselves clean to serve the Lord. Then you can make the temple a holy place again. It is the temple of the Lord, the God of your ancestors. Take out of that holy place anything that is unclean.

Our ancestors did not serve the Lord faithfully. They did things that the Lord our God saw were evil. They turned away from him. They stopped worshipping him in his temple, where he lives. They completely turned against him. They shut the doors at the entrance of the temple. They stopped burning oil in the lamps. They did not offer to Israel's God any incense or burnt offerings in his holy place. So the Lord became angry with Judah and Jerusalem. He made them disgusting places which other people insult. You can see this with your own eyes. You know that cruel enemies killed our fathers. They took away our sons, our daughters and our wives as their prisoners. That was God's punishment. 10 Now I want to make a covenant with the Lord, Israel's God. Then he will stop being angry with us.

11 My sons, the Lord has chosen you to serve him in his temple and to offer sacrifices. So do your work well.’

12 Then these Levites started to work in the temple:

From Kohath's clan: Amasai's son Mahath and Azariah's son Joel.

From Merari's clan: Abdi's son Kish and Jehallelel's son Azariah.

From Gershon's clan: Zimmah's son Joah and Joah's son Eden.

13 From Elizaphan's clan: Shimri and Jeiel.

From Asaph's clan: Zechariah and Mattaniah.

14 From Heman's clan: Jehiel and Shimei.

From Jeduthun's clan: Shemaiah and Uzziel.

15 Those men brought all the Levites together. They all made themselves clean to serve the Lord. Then they went into the temple to make it a holy place again, as the king had commanded them. They obeyed the Lord's command. 16 Then the priests went into the inside room of the Lord's temple to make it holy. They found some things in the temple that were unclean. They carried all those things out to the temple yard. Then the Levites took the unclean things out of the city to the Kidron Valley.

17 They began this work on the first day of the first month. On the 8th day of the month they reached the entrance room of the temple. They worked to make the temple a holy place for eight more days. On the 16th day of the first month they had finished the work.

18 Then they went to King Hezekiah and they said, ‘We have made the whole temple clean and holy. That includes the altar for burnt offerings and all its tools. It also includes the table for the special bread and all its tools. 19 When Ahaz was king, he removed many things from the temple when he turned away from the Lord. We have made all those things clean again. We have put them in front of the Lord's altar so that the priests can use them again.’

People worship God again in his temple

20 King Hezekiah got up early the next morning. He brought the city's officers together. They all went up to the Lord's temple. 21 They took with them seven bulls, seven male sheep, seven lambs and seven male goats. They offered these animals as a sin offering for the kingdom, for the holy place and for the people of Judah. The king told the priests, Aaron's descendants, to offer sacrifices on the Lord's altar. 22 So they killed the bulls. The priests took the blood and they splashed it on the altar. Then they killed the male sheep. The priests splashed their blood on the altar too. Then they killed the lambs. The priests also splashed their blood on the altar. 23 Finally, the priests brought the male goats in front of King Hezekiah and the people who were there. The king and the people put their hands on the goats. 24 Then the priests killed the goats as a sin offering. They offered their blood on the altar as a sacrifice. Then all the people of Israel would no longer be guilty for their sins. This was because the king had said that the burnt offerings and the sin offerings would be for all Israel.

25 The king told the Levites to stand in the Lord's temple with their cymbals, harps and lyres to make music. They stood at the places where King David, David's prophet Gad and the prophet Nathan had told the Levites to stand. This was the Lord's command that he had given to his prophets.[b] 26 The Levites held the musical instruments that King David had provided. The priests held their trumpets.

27 Then Hezekiah told the priests to offer the burnt offering on the altar. When they began to offer the sacrifice, the singers started to sing to praise the Lord. The trumpets and the musical instruments of King David of Israel also started to make music. 28 All the people there were worshipping the Lord. At the same time the singers were singing and the priests were making music with their trumpets. They all continued to do that until the priests finished making the burnt offering.

29 When the priests finished offering the sacrifices, the king and everyone with him bent down low to worship God. 30 King Hezekiah and his officers told the Levites to sing songs to praise the Lord. They told them to sing the songs that King David and the prophet Asaph had written. So the Levites praised God in that way. They were very happy and they bent down low to worship God.

31 Then Hezekiah said, ‘Now you have made yourselves clean to serve the Lord. So come to the Lord's temple and bring sacrifices and offerings to thank the Lord.’ So all the people brought their sacrifices and their offerings to thank the Lord. Everyone who wanted to offer burnt offerings brought animals for that too.

32 For their burnt offerings, the people brought 70 bulls, 100 male sheep and 200 lambs to offer to the Lord. 33 They also brought 600 bulls and 3,000 sheep to offer to the Lord. 34 But there were not enough priests to prepare all the animals for the sacrifices. So their relatives, the Levites, helped them until they had finished the work. By that time more priests had made themselves clean to serve the Lord. (The Levites had been more careful than the priests to make themselves clean for the Lord.) 35 The people brought a lot of animals for burnt offerings. There was also the fat from the friendship offerings. And there were drink offerings too. The priests offered all those with the burnt offerings.

That is how they started to worship the Lord again in his temple. 36 Hezekiah and all the people were happy because God had helped them. They had been able to do the work on the temple very quickly.

Footnotes

  1. 29:1 Hezekiah became king when Ahaz died in about 715 BC.
  2. 29:25 See 1 Chronicles 6.