Leviterna för arken till Jerusalem

15 David byggde flera hus åt sig i Davids stad i Jerusalem, och han reste också ett nytt tält för Guds ark

² och befallde följande: Inga andra än leviter får bära arken när vi flyttar den till dess nya plats, för Gud har utsett dem till denna uppgift. Det är de som ska göra tjänst inför honom för alltid.

³ Sedan samlade David hela Israel i Jerusalem för att fira arkens flyttning till det nya tältet.

^4-10 Han kallade också samman Arons ättlingar och leviter:120 från Kehats släkt, med Uriel som ledare,220 från Meraris släkt, med Asaja som ledare,130 från Gersons släkt, med Joel som ledare,200 från Elisafans släkt, med Semaja som ledare,80 från Hebrons släkt, med Eliel som ledare och112 från Ussiels släkt, med Amminadab som ledare.

¹¹ David kallade också till sig översteprästerna Sadok och Ebjatar, och leviternas ledare Uriel, Asaja, Joel, Semaja, Eliel och Amminadab.

¹² Ni är ledare för leviternas släkter, sa han till dem. Rena er nu tillsammans med alla era bröder, så att ni kan föra Herrens, Israels Guds, ark, till den plats som jag har gjort i ordning.

¹³ Herren dödade en av oss tidigare därför att vi inte gjorde detta på rätt sätt och för att det inte var leviter som bar arken.

¹⁴ Prästerna och leviterna gick då igenom reningsceremonierna som förberedelse för uppdraget att föra hem Herrens, Israels Guds ark.

¹⁵ Sedan bar de den på sina axlar med bärstänger, precis som Herren hade sagt till Mose.

¹⁶ Kung David gav också leviternas ledare order att utse sångare och sjunga lovsång till musik av lyra, harpa och cymbal.

¹⁷ Leviterna valde Heman, Joels son, Asaf, Berekjas son, och Etan, Kusajas son från Meraris släkt till ledare för musikerna.

¹⁸ Till deras medhjälpare valdes:Sakarja, Ben, Jaasiel, Semiramot, Jehiel, Unni, Eliab, Benaja, Maaseja, Mattitja, Elifalehu, Mikneja, Obed-Edom och dörrvaktarna Jegiel och Asasja.

¹⁹ Heman, Asaf och Etan utsågs att spela på kopparcymbalerna.

²⁰ Sakarja, Asiel, Semiramot, Jehiel, Unni, Eliab, Maaseja och Benaja spelade lyra.

²¹ Mattitja, Elifalehu, Mikneja, Obed-Edom, Jegiel och Asasja spelade harpa.

²² Kenanja, en av leviternas ledare och en begåvad sångare, ledde sången.

²³ Berekja och Elkana skulle vara dörrvaktare vid arken.

²⁴ Sebanja, Josafat, Netanel, Amasai, Sakarja, Benaja och Elieser, som alla var präster, skulle blåsa trumpet och gå i processionen framför Guds ark. Slutligen skulle Obed-Edom och Jehia också vara dörrvaktare för arken.

²⁵ Sedan begav sig David och de äldste i Israel tillsammans med de högre officerarna under stor glädje hem till Obed-Edom för att föra arken till Jerusalem.

²⁶ I tacksamhet över att Herren inte dödade leviterna som bar arken offrade de sju tjurar och sju baggar.

²⁷ David och leviterna som bar arken, sångarna och Kenanja, som ledde sången i processionen, var alla klädda i mantlar av fint linne. David bar även en linne-efod.

²⁸ Ledarna i Israel hämtade arken till Jerusalem under stort jubel, och man blåste i trumpeter och horn, slog på cymbaler och spelade på lyror och harpor.

²⁹ Men när arken kom fram till Jerusalem skämdes Mikal, Davids hustru och Sauls dotter, för David, och hon föraktade honom där hon stod vid sitt fönster och såg honom hoppa och dansa av glädje.

David prisar Herren

16 Guds ark fördes in i tältet som David hade rest, och Israels ledare bar fram brännoffer och tackoffer till Gud.

² När offren burits fram välsignade David folket i Herrens namn,

³ och sedan gav han var och en av de närvarande, både män och kvinnor, en kaka bröd, en dadelkaka och en russinkaka.

⁴ Han utsåg några leviter att tjänstgöra framför Guds ark med bön, tacksägelse och lovprisning till Herren.

⁵ Asaf blev ledare, Sakarja hans närmaste medhjälpare, och sedan följde Jegiel, Semiramot, Jehiel, Mattitja, Eliab, Benaja, Obed-Edom och Jegiel. De spelade lyra och harpa, Asaf slog på cymbalerna

⁶ och prästerna Benaja och Jahasiel spelade regelbundet på sina trumpeter framför arken.

⁷ Det var under denna dag som David för första gången gav Asaf och hans medhjälpare denna tacksägelsesång till Herren:

⁸ Tacka Herren, och bed i hans namn!Berätta för hela världen om vad han har gjort!

⁹ Sjung till hans ära! Prisa honom med sång och berätta om hans härlighet och makt!

¹⁰ Äran tillhör hans heliga namn.Alla som söker Herren kan glädja sig.

¹¹ Sök Herren, ja, fråga efter hans makt, och sök honom utan att tröttna.

^12-13 Ni ättlingar till hans tjänare Abraham, ni utvalda Jakobs söner, kom ihåg hans mäktiga under och den dom han har uttalat!

¹⁴ Han är Herren, vår Gud!Hans makt är synlig över hela jorden.

¹⁵ Han kommer för alltid ihåg sitt förbund, de ord han har talat till tusen generationer,

¹⁶ förbundet med Abraham och löftet till Isak,

¹⁷ som han bekräftade för Jakob - ett evigt löftesord till Israel:

¹⁸ 'Jag ska ge dig Kanaans land som arv.'

¹⁹ När Israel var få till antalet, ja, väldigt få, och främlingar i löfteslandet,

²⁰ när de vandrade från land till land, från det ena kungariket till det andra,

²¹ lät inte Gud något ont drabba dem.Till och med kungar, som sökte skada dem, dödades.

²² 'Rör inte mina smorda kungar och skada inte mina profeter

²³ Sjung till Herrens ära, hela jorden, förkunna hans frälsning varje dag!

²⁴ Uppenbara hans härlighet för folken! Berätta för alla om hans under!

²⁵ För Herren är stor och väldig och värdig att prisas. Honom ska man frukta över andra gudar.

²⁶ Andra nationers gudar är ingenting, men Herren har gjort himlarna.

²⁷ Majestät och ära går före honom, kraft och glädje följer honom.

²⁸ Tillskriv hans namn all makt och ära, ni alla jordens folk!

²⁹ Ja, ge Herren den ära som tillkommer hans namn!Bär fram offer inför honom! Tillbe Herren i hans helighets glans!

³⁰ Bäva för honom, hela jorden! Hans skapelse står fast och kan ej rubbas!

³¹ Låt himlen vara glad och jorden fröjda sig, låt alla folk säga: 'Det är Herren som är kung.'

³² Låt haven brusa med allt som finns i dem, låt marken glädjas och allt som finns på den!

³³ Låt träden i skogen sjunga av glädje inför Herren, för han kommer för att döma jorden!

³⁴ Tacka Herren, för han är god, hans kärlek varar i evighet.

³⁵ Ropa till honom: 'Rädda oss, Gud, vår frälsning! Samla oss igen och befria oss från andra länder! Då ska vi prisa ditt heliga namn och segra med dig.'

³⁶ Lovad vare Herren, Israels Gud, från evighet till evighet!Och allt folket ropade: Amen, prisa Herren.

³⁷ David lät leviten Asaf och hans bröder alltid vara i tjänst i tabernaklet för de dagliga sysslorna.

³⁸ Obed-Edom och hans sextioåtta medhjälpare lät han också finnas tillhands. Obed-Edom, Jedutuns son, var dörrvaktare tillsammans med Hosa.

³⁹ Under den tiden var Herrens gamla tabernakel i bruk på Gibeons höjd. David lät Sadok och hans prästkolleger stanna kvar där för att tjänstgöra inför Herren.

⁴⁰ De bar fram brännoffer inför Herren varje morgon och kväll och lade det på det altare som var avsett för just detta, alldeles som Herren hade befallt Israel.

⁴¹ David utsåg också Heman, Jedutun och åtskilliga andra namngivna personer till att tacka Herren för hans ständiga nåd och barmhärtighet.

⁴² Heman och Jedutun var ansvariga för musiken med trumpet och cymbal och andra instrument till sången. Jedutuns söner utsågs till dörrvaktare.

⁴³ När högtiden var över återvände folket hem, och David gick för att välsigna folket i sitt eget hus.

Gud lovar att välsigna David

17 När David hade bott en tid i sitt nya palats, kallade han en dag till sig profeten Natan och sa: Här bor jag i ett hus med väggar av cederträ medan Herrens ark får stå i ett tält!

² Gör vad du har i sinnet, svarade Natan. Herren är med dig!

³ Men samma natt talade Gud till Natan:

⁴ Gå och säg till min tjänare David: 'Så säger Herren! Du är inte den som ska bygga mig ett tempel.

⁵ Jag har inte bott i hus sedan jag förde Israel ut ur Egypten.

⁶ Under hela denna tid har jag aldrig föreslagit någon av Israels ledare, de som jag utsåg till herdar för mitt folk, att bygga mig ett hus av cederträ.'

⁷ Säg så här till min tjänare David: 'Herren den Allsmäktige säger: Jag tog dig från ängarna och fåren när du var en herde och har gjort dig till kung för mitt folk.

⁸ Jag har varit med dig vart du än gått. Jag har utrotat dina fiender framför dig. Ditt namn ska tillhöra de största på hela jorden.

⁹ Jag ska plantera mitt folk Israel i ett land där de kan få ett hem utan att bli störda. Ogudaktiga folk ska inte längre kunna hota dem som de gjorde på den tiden

¹⁰ när domarna regerade över det. Ja, jag ska kuva alla dina fiender. Jag vill i stället 'bygga ett hus' åt dig.

¹¹ När dina dagar här på jorden är till ända och du har gått till dina fäder, ska jag sätta en av dina söner på din tron, och jag ska göra hans kungarike mäktigt.

¹² Han är den som ska bygga templet åt mig, och jag ska befästa hans rike för evigt.

¹³ Jag ska vara hans far, och han ska vara min son, och jag ska aldrig låta min kärlek och barmhärtighet vika från honom, som jag lät dem vika från din företrädare Saul.

¹⁴ Jag ska sätta honom över mitt folk och över mitt rike för evigt, och hans tron ska bestå i evighet.'

¹⁵ Natan berättade allt det som Herren hade sagt för kung David.

David böjer sig för Herrens vilja

¹⁶ Då gick David in och satte sig inför Herrens ansikte och sa:Min Herre och Gud, vem är jag och vad är min familj, eftersom du har gett mig allt detta?

¹⁷ Skulle inte det du redan har gjort vara nog? Nu har du också talat om framtiden, och du har beskrivit mig som den mest upphöjde bland människor.

¹⁸ Vad ska jag säga inför denna ära? Du känner mig, och ändå har du bestämt dig för att hedra mig!

¹⁹ Herre, för min skull och enligt din vilja har du bestämt detta och låtit mig få kännedom om alla dessa löften.

²⁰ Herre, det finns ingen som du och det finns ingen annan Gud! Så har vi lärt känna dig!

²¹ Och vilket annat folk på hela jorden är som Israel, den enda nation på jorden med en Gud som har vunnit tillbaka oss som ett folk åt sig själv, för att göra sig känd genom oss och för att göra stora och mäktiga under genom att fördriva andra folk för oss, ditt eget folk, som du också har räddat ut ur Egypten?

²² Du har gjort ditt folk Israel till ditt eget för evigt, och du har blivit vår Gud.

²³ Jag tar nu emot ditt löfte, Herre, att jag och mina barn alltid ska regera över detta folk.

²⁴ Gör som du har sagt, och ditt namn kommer att bli ärat i evighet, när alla kan se att du håller vad du lovat. Människor kommer att utbrista: 'Den Allsmäktige är verkligen Israels Gud!' Och Israel ska i all framtid regeras av mina barn och deras efterkommande.

²⁵ Nu har jag frimodighet att be till dig, eftersom du uppenbarat det här för mig.

²⁶ Det är ju du själv Gud, som lovat mig allt detta underbara!

²⁷ Din välsignelse ska vila över mina barn för alltid, för när du, Herre, ger välsignelse, så är det en evig välsignelse!