Passage Resources Hebrew/Greek Your Content
Previous Next
Add parallel Print Page Options
Close NUB

1 Moseboken 24
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)

Isak gifter sig med Rebecka

24 Abraham var nu en mycket gammal man och Gud hade välsignat honom på alla sätt. 2 Abraham sa till sin förvaltare och äldste tjänare: ”Lägg din hand under min höft och 3 svär[a] vid Herren, himlens och jordens Gud, att du inte tar en hustru åt min son av de kanaaneiska flickorna på orten där jag nu bor! 4 Gå i stället till mitt hemland, till mina släktingar, och ta en hustru åt min son Isak där!”

5 ”Men om jag inte kan hitta en flicka som vill följa med mig till det här landet?” frågade tjänaren, ”ska jag då ta med din son dit, tillbaka till det land som du kommer ifrån?” 6 ”Nej, det får du inte göra vad som än händer”, svarade Abraham. 7 ”Herren, himlens Gud, förde mig bort från mitt hem, mina fäders land, och svor under ed att ge mig och mina ättlingar detta land. Han ska skicka sin ängel framför dig, och du ska finna en flicka därifrån som kan bli min sons hustru. 8 Om hon inte vill följa med dig är du fri från denna ed, men under inga omständigheter får du ta med dig min son dit.”

9 Tjänaren lade då handen under sin herre Abrahams höft och svor en ed att göra så. 10 Han tog med sig tio av sin husbondes kameler, lastade med gåvor av allt det bästa hans husbonde ägde, och reste till den stad där Nachor bodde, i Aram Naharajim[b]. 11 Där lät han kamelerna lägga sig ner bredvid en källa utanför staden. Det var kväll och byns kvinnor kom ut för att hämta vatten.

12 ”Herre, min husbonde Abrahams Gud”, bad han, ”visa att du är god mot min husbonde Abraham och hjälp mig att lyckas. 13 Här står jag nu bredvid denna källa och byns flickor kommer ut för att hämta vatten. 14 Om jag ber en av dem: ’Låna mig din kruka så att jag får dricka’ och hon då säger: ’Javisst, och jag ska ge vatten åt dina kameler också’, så låt det då vara den som du har utsett till din tjänare Isak. Då vet jag att du har visat godhet mot min husbonde.”

15 Innan han knappt hunnit be färdigt, kom Rebecka, dotter till Betuel, son till Milka, Abrahams bror Nachors hustru, med en vattenkruka på sin axel. 16 Hon var mycket vacker och orörd, ingen man hade haft henne. Hon gick ner till källan, fyllde sin kruka och kom upp igen. 17 Tjänaren skyndade fram till henne och bad om vatten att dricka.

18 ”Javisst, min herre”, sa hon och böjde snabbt ner krukan åt honom så att han kunde dricka. 19 Sedan sa hon: ”Jag ska hämta vatten åt dina kameler också, så att de kan dricka sig otörstiga.”

20 Hon tömde krukan i vattenhon och sprang ner till källan igen och fortsatte att bära vatten åt kamelerna, tills de slutligen hade fått nog. 21 Tjänaren betraktade henne tyst för att se om Herren låtit hans färd lyckas eller inte. 22 När kamelerna hade slutat dricka, tog han fram en näsring av guld som vägde en halv sikel[c], och två guldarmband som vägde tio siklar.

23 ”Säg mig, vems dotter är du?” frågade han. ”Kan det vara så att din far har någon plats, där han kan ta emot oss över natten?” 24 ”Min far heter Betuel, son till Milka och hennes man Nachor”, svarade hon, 25 och fortsatte: ”Vi har gott om halm och mat åt kamelerna, och gästrum har vi också.”

26 Då föll mannen ner på marken och tillbad Herren 27 och sa: ”Lovad vare Herren, min herre Abrahams Gud, som inte har upphört med att visa sin godhet och trofasthet gentemot min herre! Och mig har Herren lett till en familj som är släkt med min husbonde.”

28 Flickan sprang hem för att berätta för sin mor och sina närmaste vad som hänt. 29 Rebeckas bror Laban skyndade sig ut till mannen vid källan. 30 Laban hade sett näsringen och ringarna på sin systers armar och hört henne berätta vad mannen sagt till henne. Då kom han nu till mannen som fortfarande stod med sina kameler vid källan. 31 Laban sa till honom: ”Kom, du Herrens välsignade! Varför står du här ute? Vi har redan gjort i ordning ett rum åt dig. Och plats finns också för dina kameler.”

32 Då följde mannen med till huset. Man lastade av kamelerna och gav dem halm och foder. Sedan gav han vatten åt Abrahams tjänare och hans medresenärer, så att de kunde tvätta sina fötter. 33 När maten serverades sa mannen: ”Jag tänker inte äta förrän jag har berättat för er varför jag är här!” Laban sa: ”Ja, naturligtvis. Berätta ditt ärende!”

34 ”Jag är Abrahams tjänare”, förklarade han. 35 ”Herren har välsignat min husbonde mycket och gett honom en stor rikedom, får och boskapshjordar, silver och guld, slavar och slavinnor, kameler och åsnor.

36 När Sara, min husbondes hustru, var mycket gammal, födde hon en son åt honom, och min husbonde har gett honom allt han äger. 37 Nu har min husbonde fått mig att svära på att inte låta sin son gifta sig med någon av flickorna i Kanaan, det land där min husbonde bor. 38 Därför skulle jag bege mig hit till hans fars familj och hans egen släkt, för att hämta en flicka härifrån, som kan gifta sig med hans son. 39 Jag frågade då min herre: ’Men om jag inte kan hitta en flicka som vill komma med mig?’ 40 Han svarade: ’Herren, i vars gemenskap jag har levt, ska skicka sin ängel med dig och se till att ditt uppdrag kommer att lyckas, så att du får en hustru åt min son från min släkt och min fars familj. 41 Du blir löst från din ed, om mina släktingar, när du kommit till dem, inte vill ge henne åt dig.’

42 När jag i dag kom till brunnen, bad jag denna bön: ’Herre, min herre Abrahams Gud, visa mig om du vill låta mitt uppdrag lyckas. 43 Här står jag nu bredvid denna brunn. Jag tänker säga till en av flickorna som kommer hit för att hämta vatten: ”Var snäll och ge mig lite vatten att dricka” 44 och hon ska svara: ”Javisst! Och jag ska vattna dina kameler också.” Låt den flickan vara den som Herren har utvalt till att bli hustru åt min husbondes son.’

45 Innan jag hade slutat tala, kom Rebecka med sin vattenkruka på axeln, och hon gick ner till brunnen och hämtade vatten och fyllde krukan. Jag sa till henne: ’Ge mig vatten att dricka!’ 46 Snabbt lyfte hon ner krukan från axeln och sa till mig: ’Javisst, herre, och jag ska ge dina kameler vatten också!’ Så drack jag, och hon vattnade också kamelerna. 47 Då frågade jag henne: ’Vems dotter är du?’ Hon sa till mig: ’Betuels, Nachors och hans hustru Milkas son.’ Då gav jag henne näsringen och armbanden. 48 Sedan föll jag ner på marken och tillbad Herren, min herre Abrahams Gud, för att han hade lett mig rätt i mitt sökande efter en flicka från min husbondes brors familj. 49 Säg därför nu: Vill ni visa godhet och trofasthet mot min husbonde? Vill ni inte, säg mig då det, så vet jag vad nästa steg ska bli, om jag ska gå i den ena eller den andra riktningen.”

50 Då svarade Laban och Betuel: ”Detta måste komma från Herren, så vad kan vi säga? 51 Här är Rebecka. Ta henne och gå! Låt henne bli hustru till din husbondes son, precis som Herren har sagt.”

52 Vid detta svar föll Abrahams tjänare ner och tillbad inför Herren. 53 Sedan gav han Rebecka guld- och silversmycken och kläder. Han gav också många värdefulla presenter till hennes mor och bror. 54 Sedan åt och drack tjänaren och de män som var med honom och stannade där över natten. När de gick upp nästa morgon sa tjänaren: ”Låt mig resa tillbaka till min husbonde!” 55 ”Låt Rebecka stanna här hos oss åtminstone tio dagar eller så!” bad hennes mor och bror. ”Sedan kan hon resa.” 56 Men tjänaren bad: ”Hindra mig inte från att resa! Herren har sett till att mitt uppdrag lyckats. Låt mig nu återvända till min husbonde.”

57 ”Nåväl”, sa de. ”Vi ska ropa på flickan och fråga henne vad hon tycker.” 58 Då ropade de på Rebecka. ”Är du villig att resa med denne man?” frågade de henne. Hon svarade: ”Ja, det vill jag.”

59 De lät då sin syster Rebecka och hennes amma följa med Abrahams tjänare och hans män. 60 De välsignade Rebecka med denna välsignelse:

”Må du, vår syster,
    bli mor till många miljoner!
Måtte dina ättlingar
    inta sina fienders städer.”

61 Rebecka och hennes tjänarinnor steg sedan upp på kamelerna och följde med mannen. Så tog tjänaren Rebecka med sig och började resan tillbaka.

62 Under tiden hade Isak, vars hem låg i Negev, återvänt till Beer Lachaj Roi[d]. 63 När han en kväll tog en promenad över fälten försjunken i tankar[e], tittade han upp och såg kamelerna komma. 64 Rebecka lade märke till honom och steg snabbt ner. 65 ”Vem är den där mannen, som vandrar över fälten för att möta oss?” frågade hon tjänaren. Han svarade: ”Det är min husbondes son.” Då dolde hon sig i sin slöja. 66 Sedan berättade tjänaren hela historien för Isak. 67 Isak förde Rebecka till sin mor Saras tält, och hon blev hans hustru. Han älskade henne och hon blev till stor tröst för honom, eftersom han förlorat sin mor.

Footnotes

  1. 24:3 En sedvänja när man svor en ed som återkommer i Gamla testamentet. Den exakta innebörden har gått förlorad.
  2. 24:10 Aram Naharajim betyder Aram vid de två floderna. Man tror att staden låg mellan Eufrat och Tigris, i nordvästra Mesopotamien. Den grekiska översättningen av Aram Naharajim är också helt enkelt Mesopotamien.
  3. 24:22 Se not till 20:16.
  4. 24:62 Beer Lachaj Roi betyder Den Levandes brunn, han som ser mig. Se 16:14.
  5. 24:63 Grundtextens innebörd är osäker.
Listen to 1 Moseboken 24
Close SFB15

1 Moseboken 24
Svenska Folkbibeln 2015

Rebecka blir Isaks hustru

24 Abraham var nu gammal och hade nått hög ålder, och Herren hade välsignat honom i allt.

2 (A) Då sade Abraham till den äldste tjänaren[a] i sitt hus, den som hade ansvar för allt som Abraham ägde: ”Lägg din hand under min höft[b]. 3 Lova mig med ed vid Herren, himlens Gud och jordens Gud, att du inte tar en hustru åt min son från döttrarna till kananeerna som jag bor ibland, 4 utan att du går till mitt land och min släkt och där tar en hustru åt min son Isak.”

5 Tjänaren sade till honom: ”Men om kvinnan inte vill följa med mig till det här landet, ska jag då föra din son tillbaka till det land som du har kommit ifrån?” 6 Abraham svarade honom: ”Se till att du inte för min son tillbaka dit. 7 (B) Herren, himlens Gud som har tagit mig från min fars hus och från det land där jag föddes, han som har talat till mig och gett mig sin ed och sagt: ’Åt dina efterkommande ska jag ge detta land’, han ska sända sin ängel framför dig, så att du kan hämta en hustru åt min son därifrån. 8 Men om kvinnan inte vill följa med dig, är du fri från denna ed till mig. För bara inte min son tillbaka dit!” 9 Då lade tjänaren sin hand under sin herre Abrahams höft och lovade honom detta med ed.

10 (C) Tjänaren tog sedan tio av sin herres kameler[c] och gav sig i väg med alla slags dyrbara gåvor från sin herre. Han styrde sin färd mot Nahors stad i Aram-Naharajim[d]. 11 Där lät han kamelerna lägga sig ner vid en vattenbrunn utanför staden. Det var nu kväll, den tid då kvinnorna brukade komma ut och hämta vatten. 12 Och han bad: ”Herre, min herre Abrahams Gud, låt mig få framgång i dag och visa nåd mot min herre Abraham. 13 Jag står här vid vattenkällan, och stadens döttrar kommer hit för att hämta vatten. 14 Om jag ber en flicka: Räck mig din kruka så att jag får dricka, och hon svarar: Drick! Jag ger vatten åt dina kameler också, låt henne då vara den du har bestämt åt din tjänare Isak. På så sätt ska jag veta att du har visat godhet mot min herre.”

15 (D) Och det blev så att innan han hade slutat tala, se, då kom Rebecka[e] ut med sin kruka på axeln. Hon var dotter till Betuel som var son till Milka, Abrahams bror Nahors hustru. 16 Det var en mycket vacker flicka, en ung kvinna som inte haft någon man.[f] Hon gick ner till källan och fyllde sin kruka och steg sedan upp igen.

17 Då sprang tjänaren emot henne och sade: ”Låt mig få dricka lite vatten ur din kruka.” 18 ”Drick, min herre”, svarade hon, tog snabbt ner krukan i handen och gav honom att dricka. 19 När hon hade gett honom att dricka sade hon: ”Jag ska ösa upp vatten åt dina kameler också, tills de alla har fått dricka.” 20 Hon skyndade sig att tömma sin kruka i vattenhon och sprang sedan tillbaka till brunnen för att ösa upp vatten. Hon öste så upp vatten åt alla hans kameler.

21 Mannen iakttog henne under tystnad, för han ville veta om Herren hade gjort hans resa framgångsrik eller inte. 22 När alla kamelerna hade druckit tog mannen fram en näsring av guld som vägde en halv sikel och två guldarmband som vägde tio siklar,[g] 23 och han frågade: ”Vems dotter är du? Berätta. Finns det plats för oss i din fars hus över natten?” 24 Hon svarade honom: ”Jag är dotter till Betuel, Milkas son som hon födde åt Nahor.” 25 Och hon fortsatte: ”Vi har gott om halm och foder, och även plats där du kan övernatta.”

26 Då böjde mannen sig ner och tillbad Herren 27 och sade: ”Lovad är Herren, min herre Abrahams Gud, som inte har tagit sin nåd och trofasthet från min herre! Herren har lett mig på vägen hem till min herres släkt.” 28 Och flickan sprang hem och berättade alltsammans.

29 Rebecka hade en bror som hette Laban. Han sprang i väg till mannen vid källan. 30 Han hade nämligen sett näsringen och armbanden som hans syster bar, och när han hörde sin syster berätta vad mannen sagt till henne gick han ut till mannen som stod hos kamelerna vid källan. 31 Han sade: ”Kom in, du Herrens välsignade! Varför står du härute? Jag har gjort huset i ordning och det finns plats för kamelerna.”

32 Så kom mannen till hennes hem, och man lastade av kamelerna och tog fram halm och foder åt dem och vatten till att tvätta hans och hans följeslagares fötter. 33 Man satte fram mat åt honom, men han sade: ”Jag vill inte äta förrän jag har framfört mitt ärende.” Laban sade: ”Säg det!”

34 Då sade han: ”Jag är Abrahams tjänare. 35 Herren har välsignat min herre rikligt, och han har blivit en mäktig man. Han har gett honom får och kor, silver och guld, tjänare och tjänarinnor, kameler och åsnor. 36 Min herres hustru Sara har fött min herre en son på sin ålderdom, och honom har han gett allt han äger.

37 Nu har min herre bundit mig med ed och sagt: Du får inte ta en hustru åt min son bland döttrarna till kananeerna i landet där jag bor, 38 utan du ska gå till min fars hus och min släkt och där hämta en hustru åt min son. 39 Då sade jag till min herre: Men om kvinnan inte vill följa med mig? 40 Han svarade: Herren, som jag har vandrat inför, ska sända sin ängel med dig. Han ska göra din resa framgångsrik, så att du kan hämta en hustru åt min son från min släkt, från min fars hus. 41 Först när du kommer till min släkt blir du löst från eden. Även om de vägrar att ge henne åt dig är du fri från eden till mig.

42 Så kom jag i dag till källan, och jag sade: Herre, min herre Abrahams Gud, om du vill, låt den resa jag gör bli framgångsrik! 43 Jag står nu här vid vattenkällan. Om det kommer en ung kvinna för att hämta vatten och jag säger till henne: Låt mig få dricka lite vatten ur din kruka, 44 och hon svarar mig: Drick du, jag öser upp åt dina kameler också, låt det då vara den kvinna som Herren har utsett åt min herres son.

45 Innan jag hade slutat att säga så för mig själv, kom Rebecka ut med sin kruka på axeln och gick ner till källan för att hämta vatten. Då sade jag till henne: Låt mig få dricka! 46 Hon lyfte snabbt ner sin kruka från axeln och sade: Drick, och jag ska ge dina kameler vatten också. Då drack jag, och hon gav kamelerna vatten också. 47 Så jag frågade henne: Vems dotter är du? Hon svarade: Jag är dotter till Betuel, Nahors son, som föddes åt honom av Milka.

Då satte jag ringen i hennes näsa och armbanden på hennes armar. 48 Sedan böjde jag mig ner och tillbad Herren och lovade Herren, min herre Abrahams Gud, som hade fört mig på rätt väg för att få en dotter från min herres släkt åt hans son. 49 Om ni vill visa min herre kärlek och trofasthet så säg mig det. Om inte, så säg mig det, så att jag kan vända mig åt något annat håll, höger eller vänster.”

50 Då sade Laban och Betuel: ”Detta är från Herren. Vi kan inte säga någonting till dig, varken ont eller gott. 51 Se, där står Rebecka framför dig. Ta med henne och gå, så att hon kan bli hustru åt din herres son som Herren har sagt.” 52 När Abrahams tjänare hörde det, föll han ner på marken inför Herren. 53 Sedan tog tjänaren fram silversmycken, guldsmycken och kläder och gav till Rebecka. Han gav också hennes bror och mor dyrbara gåvor. 54 Och han och hans följeslagare åt och drack och stannade sedan över natten.

Men på morgonen när de hade stigit upp, sade han: ”Låt mig nu fara till min herre.” 55 Men både Rebeckas bror och hennes mor sade: ”Låt flickan stanna hos oss några dagar, tio eller så. Sedan kan du fara.” 56 Men han svarade dem: ”Håll mig inte kvar när Herren nu har gjort min resa framgångsrik. Låt mig gå. Jag vill resa hem till min herre.”

57 Då sade de: ”Vi kallar hit flickan och frågar henne själv.” 58 De kallade till sig Rebecka och frågade henne: ”Vill du följa med den här mannen?” Hon svarade: ”Ja.” 59 (E) Då lät de sin syster Rebecka och hennes amma resa med Abrahams tjänare och hans män. 60 (F) Och de välsignade Rebecka och sade till henne:

”Av dig, vår syster, ska komma
        tusen gånger tiotusen.
    Din avkomma ska inta
        sina fienders portar!”

61 Så bröt Rebecka upp med sina tjänsteflickor. De red på kamelerna och följde med mannen. Och tjänaren tog med sig Rebecka och reste sin väg.

62 (G) Isak hade just kommit tillbaka från Beer-Lahaj-Roi, för han bodde i Negev. 63 Mot kvällen när han gick och funderade ute på fältet, såg han upp och fick se kameler komma. 64 När Rebecka lyfte blicken fick hon se Isak. Hon steg ner från kamelen 65 och frågade tjänaren: ”Vem är den mannen som kommer emot oss på fältet?” Tjänaren svarade ”Det är min herre.” Då tog hon sin slöja[h] och dolde sig. 66 Tjänaren berättade för Isak om allt han hade gjort. 67 (H) Sedan förde Isak in henne i sin mor Saras tält, och han tog Rebecka till sig. Hon blev hans hustru och han älskade henne. Så blev Isak tröstad i sorgen efter sin mor.

Footnotes

  1. 24:2 den äldste tjänaren   Kanske Elieser (”Gud är min hjälp”), Abrahams tidigare arvinge (15:2).
  2. 24:2 under min höft   Symbolisk gest: eden gäller ättens fortlevnad.
  3. 24:10 kameler   Kamelen tämjdes i nuvarande Turkmenistan under 2000-talet f Kr och spred sig västerut. Den omnämns i flera mesopotamiska texter från ca 1700-talet f Kr.
  4. 24:10 Aram-Naharajim   Betyder ”Aram med de två floderna”, område i östra Syrien mellan Eufrat och Tigris (eller bifloden Habur). Här, nästan 100 mil från Beer-Sheba, låg Nahors stad Harran (11:27f).
  5. 24:15 Rebecka   Hebr. rivká är besläktat med ord för ”ko” eller ”gödkalv”.
  6. 24:16 hade haft någon man   Ordagrant: ”känt”.
  7. 24:22 halv sikel … tio siklar   Drygt 5 och 100 gram, över en årslön för arbetaren (Dom 17:10).
  8. 24:65 slöja   En brud bar slöja (jfr 38:14), men gifta kvinnor gick troligen obeslöjade under patriarktiden (t ex på gravmålningarna i egyptiska Beni Hasan).
Listen to 创世记 24
Close CCB

创世记 24
Chinese Contemporary Bible (Simplified)

亚伯拉罕为以撒娶妻

24 亚伯拉罕已经年迈，耶和华在一切的事上都赐福给他。 2 亚伯拉罕对他的老总管说：“请你把手放在我大腿底下， 3 我要你凭耶和华——掌管天地的上帝起誓，你不会找这迦南的女子做我儿子的妻子。 4 你要回到我的家乡，在我的亲族中为以撒物色妻子。” 5 老总管问他：“如果那女子不肯跟我到这里来，我要把你儿子带回你的家乡吗？” 6 亚伯拉罕说：“你千万不可带我的儿子回那里！ 7 因为带领我离开父家和本乡的耶和华——天上的主，曾经向我说话，起誓应许把这片土地赐给我的后代。祂必派天使在你前面引路，帮助你在那里为我儿子找到妻子。 8 如果那女子不肯跟你来，你也算履行了你向我起的誓，只是你不可带我儿子回那里。” 9 于是，老总管就把手放在他主人亚伯拉罕的大腿底下，为这事向他起誓。

10 老总管带着主人的十匹骆驼和各种上好的礼物，启程前往美索不达米亚，来到拿鹤住的城。 11 黄昏，妇女们出来打水的时候，他让骆驼跪在城外的井旁， 12 然后祷告说：“我主人亚伯拉罕的上帝耶和华啊，求你施恩给我家主人亚伯拉罕，让事情今天能够成就。 13 现在，我站在这泉水旁，城里的少女正出来打水。 14 如果我对哪个少女说‘请放下你的水罐，让我喝点水’，如果她说‘请喝，我也打水给你的骆驼喝’，愿那女子做你为自己的仆人以撒选定的妻子。这样，我可以知道你施恩给我的主人了。”

老总管井旁遇利百加

15 老总管的话还没有说完，就有一位名叫利百加的少女肩上扛着水罐走出来。她是彼土利的女儿，彼土利是亚伯拉罕的兄弟拿鹤和密迦所生的儿子。 16 利百加长得非常美丽，是个处女，没有男人亲近过她。她下到井旁，把水罐盛满了水后上来。 17 老总管跑上前去对她说：“求你给我一点水喝。” 18 她回答说：“我主，请喝！”说完，立刻放下水罐，托在手上让他喝。 19 等他喝完以后，利百加又说：“我再为你的骆驼打些水来，让它们喝个饱。” 20 于是，她马上把水罐里的水倒进水槽里，又跑到井边为所有的骆驼打水。 21 当时，老总管在一旁静静地注视着利百加，要看看耶和华是否使他此行顺利。

22 骆驼喝过水以后，老总管拿出一只约六克重的金环和一对约一百一十克重的金镯给利百加， 23 对她说：“请问你是谁的女儿？你父亲家里有地方让我们住宿吗？” 24 利百加回答说：“我是彼土利的女儿，我父亲是拿鹤和密迦的儿子。 25 我家里有充足的粮草，也有地方让你留宿。” 26 老总管听了，就俯伏敬拜耶和华， 27 说：“我主人亚伯拉罕的上帝耶和华当受称颂，因为祂一直以慈爱和信实对待我的主人，引导我一路走到我主人兄弟的家里。”

28 利百加跑回家中，把这事告诉了母亲和家人。 29 利百加有个哥哥名叫拉班。 30 他看见妹妹的金环和手上的金镯，听了她叙述老总管的话，就跑到井旁，见老总管跟骆驼仍然站在那里， 31 便对他说：“你这蒙耶和华赐福的人，请到我家。为什么站在外面呢？我已经为你预备好了房间，也为骆驼预备了地方。” 32 老总管就到了拉班的家里，拉班卸下骆驼背上的东西，给骆驼喂上草料，打水给老总管和随行的人洗脚。 33 他们备好了晚餐给他吃，老总管却说：“不，等我说明来意后再吃。”拉班说：“请说。”

34 老总管说：“我是亚伯拉罕的仆人。 35 耶和华赐给我主人极大的福气，使他非常富有。耶和华赐给他牛群、羊群、金子、银子、男女仆婢、骆驼和驴。 36 我主人的妻子撒拉在晚年生了一个儿子，主人把所有的财产都给了他。 37 主人要我起誓，他说，‘你不可以给我的儿子娶迦南女子为妻， 38 你要到我家乡的亲族中为我儿子物色妻子。’ 39 我问我的主人，‘如果那女子不愿意跟我回来怎么办？’ 40 他说，‘我一向事奉的耶和华必会派天使与你同行，使你一路顺利，为我儿子在家乡的亲族中物色妻子。 41 你去就是履行了你向我起的誓，如果我的亲族不肯把女子交给你，你也算履行了你向我起的誓。’

42 “所以，今天我来到井旁时曾祷告说，‘我主人亚伯拉罕的上帝耶和华啊，求你使我一路顺利。 43 我现在站在井旁，有女子出来打水的时候，我会向她要水喝， 44 如果她说，请喝，我也打水给你的骆驼喝，就让她做你为我家主人的儿子预备的妻子吧。’

45 “我心中的话还没有说完，就看见利百加肩上扛着水罐到井旁打水。我上前向她要水喝， 46 她就连忙放下肩上的水罐，说，‘请喝，我也打水给你的骆驼喝。’我喝了，她又打水给骆驼喝。 47 我问她是谁家的女儿，她说，‘是拿鹤和密迦的儿子彼土利的女儿。’我就替她戴上金鼻环和金手镯， 48 然后俯伏敬拜耶和华——我主人亚伯拉罕的上帝，因为祂引导我走正确的路，找到了主人兄弟的孙女儿给主人的儿子做妻子。 49 现在，你们若愿意以慈爱和信实对待我的主人，答应这门亲事，请告诉我；如果不答应，也请告诉我，好让我知道应该怎么办。”

50 拉班和彼土利回答说：“既然是耶和华的安排，我们不能再多说什么。 51 你看，利百加就在这里，你可以照耶和华的话，把她带回去给你主人的儿子做妻子。” 52 亚伯拉罕的仆人听见这话，就俯伏在地上敬拜耶和华， 53 然后拿出金银首饰和衣裳送给利百加，又把贵重的礼物送给她的哥哥和母亲。 54 老总管和随行的人用过晚饭以后，在那里住了一夜。第二天早晨，老总管说：“请让我返回我主人那里。” 55 但利百加的哥哥和母亲说：“让利百加和我们住上十来天再去吧！” 56 可是，老总管说：“既然耶和华已经使我一路顺利，请你们不要挽留我，请让我回到我主人那里。” 57 他们说：“我们问问利百加的意见吧。” 58 他们就叫来利百加，问她：“你愿意跟这个人同去吗？”利百加说：“我愿意！” 59 于是，他们让利百加和她的奶妈跟老总管及随行的人一同离去， 60 并为利百加祝福，说：

“我们的妹妹啊，
愿你成为千万人之母！
愿你的后代战胜仇敌！”

以撒与利百加成婚

61 于是，利百加和她的婢女们准备妥当，骑上骆驼，跟着老总管离去。

62 那时，以撒住在南地，他刚从庇耳·拉海·莱回来。 63 傍晚的时候，以撒来到田间默想，他抬头一看，见一队骆驼迎面而来。 64 利百加抬头看见以撒，就从骆驼上下来， 65 问老总管：“那从田间来迎接我们的是谁？”老总管说：“是我的主人！”利百加听了就蒙上面纱。 66 老总管向以撒讲述整个事情的经过。 67 以撒就带利百加进入他母亲撒拉的帐篷，娶她为妻，并且很爱她。自从母亲去世后，以撒这才得到安慰。

Listen to Genesis 24
Close NIV

Genesis 24
New International Version

Isaac and Rebekah

24 Abraham was now very old,(A) and the Lord had blessed(B) him in every way.(C) 2 He said to the senior servant(D) in his household, the one in charge of all that he had,(E) “Put your hand under my thigh.(F) 3 I want you to swear(G) by the Lord, the God of heaven(H) and the God of earth,(I) that you will not get a wife for my son(J) from the daughters of the Canaanites,(K) among whom I am living,(L) 4 but will go to my country and my own relatives(M) and get a wife for my son Isaac.(N)”

5 The servant asked him, “What if the woman is unwilling to come back with me to this land?(O) Shall I then take your son back to the country you came from?(P)”

6 “Make sure that you do not take my son back there,”(Q) Abraham said. 7 “The Lord, the God of heaven,(R) who brought me out of my father’s household and my native land(S) and who spoke to me and promised me on oath, saying, ‘To your offspring[a](T) I will give this land’(U)—he will send his angel before you(V) so that you can get a wife for my son from there. 8 If the woman is unwilling to come back with you, then you will be released from this oath(W) of mine. Only do not take my son back there.”(X) 9 So the servant put his hand under the thigh(Y) of his master(Z) Abraham and swore an oath to him concerning this matter.

10 Then the servant left, taking with him ten of his master’s camels(AA) loaded with all kinds of good things(AB) from his master. He set out for Aram Naharaim[b](AC) and made his way to the town of Nahor.(AD) 11 He had the camels kneel down near the well(AE) outside the town; it was toward evening, the time the women go out to draw water.(AF)

12 Then he prayed, “Lord, God of my master Abraham,(AG) make me successful(AH) today, and show kindness(AI) to my master Abraham. 13 See, I am standing beside this spring, and the daughters of the townspeople are coming out to draw water.(AJ) 14 May it be that when I say to a young woman, ‘Please let down your jar that I may have a drink,’ and she says, ‘Drink,(AK) and I’ll water your camels too’(AL)—let her be the one you have chosen for your servant Isaac.(AM) By this I will know(AN) that you have shown kindness to my master.”

15 Before he had finished praying,(AO) Rebekah(AP) came out with her jar on her shoulder. She was the daughter of Bethuel(AQ) son of Milkah,(AR) who was the wife of Abraham’s brother Nahor.(AS) 16 The woman was very beautiful,(AT) a virgin;(AU) no man had ever slept with her. She went down to the spring, filled her jar and came up again.

17 The servant hurried to meet her and said, “Please give me a little water from your jar.”(AV)

18 “Drink,(AW) my lord,” she said, and quickly lowered the jar to her hands and gave him a drink.

19 After she had given him a drink, she said, “I’ll draw water for your camels(AX) too,(AY) until they have had enough to drink.” 20 So she quickly emptied her jar into the trough, ran back to the well to draw more water, and drew enough for all his camels.(AZ) 21 Without saying a word, the man watched her closely to learn whether or not the Lord had made his journey successful.(BA)

22 When the camels had finished drinking, the man took out a gold nose ring(BB) weighing a beka[c] and two gold bracelets(BC) weighing ten shekels.[d] 23 Then he asked, “Whose daughter are you?(BD) Please tell me, is there room in your father’s house for us to spend the night?(BE)”

24 She answered him, “I am the daughter of Bethuel, the son that Milkah bore to Nahor.(BF)” 25 And she added, “We have plenty of straw and fodder,(BG) as well as room for you to spend the night.”

26 Then the man bowed down and worshiped the Lord,(BH) 27 saying, “Praise be to the Lord,(BI) the God of my master Abraham,(BJ) who has not abandoned his kindness and faithfulness(BK) to my master. As for me, the Lord has led me on the journey(BL) to the house of my master’s relatives.”(BM)

28 The young woman ran and told her mother’s household about these things.(BN) 29 Now Rebekah had a brother named Laban,(BO) and he hurried out to the man at the spring. 30 As soon as he had seen the nose ring, and the bracelets on his sister’s arms,(BP) and had heard Rebekah tell what the man said to her, he went out to the man and found him standing by the camels near the spring. 31 “Come, you who are blessed by the Lord,”(BQ) he said. “Why are you standing out here? I have prepared the house and a place for the camels.”

32 So the man went to the house, and the camels were unloaded. Straw and fodder(BR) were brought for the camels, and water for him and his men to wash their feet.(BS) 33 Then food was set before him, but he said, “I will not eat until I have told you what I have to say.”

“Then tell us,” Laban said.

34 So he said, “I am Abraham’s servant.(BT) 35 The Lord has blessed(BU) my master abundantly,(BV) and he has become wealthy.(BW) He has given him sheep and cattle, silver and gold, male and female servants, and camels and donkeys.(BX) 36 My master’s wife Sarah has borne him a son in her old age,(BY) and he has given him everything he owns.(BZ) 37 And my master made me swear an oath,(CA) and said, ‘You must not get a wife for my son from the daughters of the Canaanites, in whose land I live,(CB) 38 but go to my father’s family and to my own clan, and get a wife for my son.’(CC)

39 “Then I asked my master, ‘What if the woman will not come back with me?’(CD)

40 “He replied, ‘The Lord, before whom I have walked faithfully,(CE) will send his angel with you(CF) and make your journey a success,(CG) so that you can get a wife for my son from my own clan and from my father’s family.(CH) 41 You will be released from my oath if, when you go to my clan, they refuse to give her to you—then you will be released from my oath.’(CI)

42 “When I came to the spring today, I said, ‘Lord, God of my master Abraham, if you will, please grant success(CJ) to the journey on which I have come. 43 See, I am standing beside this spring.(CK) If a young woman(CL) comes out to draw water and I say to her, “Please let me drink a little water from your jar,”(CM) 44 and if she says to me, “Drink, and I’ll draw water for your camels too,” let her be the one the Lord has chosen for my master’s son.’(CN)

45 “Before I finished praying in my heart,(CO) Rebekah came out, with her jar on her shoulder.(CP) She went down to the spring and drew water, and I said to her, ‘Please give me a drink.’(CQ)

46 “She quickly lowered her jar from her shoulder and said, ‘Drink, and I’ll water your camels too.’(CR) So I drank, and she watered the camels also.(CS)

47 “I asked her, ‘Whose daughter are you?’(CT)

“She said, ‘The daughter of Bethuel(CU) son of Nahor, whom Milkah bore to him.’(CV)

“Then I put the ring in her nose(CW) and the bracelets on her arms,(CX) 48 and I bowed down and worshiped the Lord.(CY) I praised the Lord, the God of my master Abraham,(CZ) who had led me on the right road to get the granddaughter of my master’s brother for his son.(DA) 49 Now if you will show kindness and faithfulness(DB) to my master, tell me; and if not, tell me, so I may know which way to turn.”

50 Laban and Bethuel(DC) answered, “This is from the Lord;(DD) we can say nothing to you one way or the other.(DE) 51 Here is Rebekah; take her and go, and let her become the wife of your master’s son, as the Lord has directed.(DF)”

52 When Abraham’s servant heard what they said, he bowed down to the ground before the Lord.(DG) 53 Then the servant brought out gold and silver jewelry and articles of clothing(DH) and gave them to Rebekah; he also gave costly gifts(DI) to her brother and to her mother. 54 Then he and the men who were with him ate and drank and spent the night there.

When they got up the next morning, he said, “Send me on my way(DJ) to my master.”

55 But her brother and her mother replied, “Let the young woman remain with us ten days or so;(DK) then you[e] may go.”

56 But he said to them, “Do not detain me, now that the Lord has granted success(DL) to my journey. Send me on my way(DM) so I may go to my master.”

57 Then they said, “Let’s call the young woman and ask her about it.”(DN) 58 So they called Rebekah and asked her, “Will you go with this man?”

“I will go,”(DO) she said.

59 So they sent their sister Rebekah on her way,(DP) along with her nurse(DQ) and Abraham’s servant and his men. 60 And they blessed(DR) Rebekah and said to her,

“Our sister, may you increase
    to thousands upon thousands;(DS)
may your offspring possess
    the cities of their enemies.”(DT)

61 Then Rebekah and her attendants(DU) got ready and mounted the camels and went back with the man. So the servant took Rebekah and left.

62 Now Isaac had come from Beer Lahai Roi,(DV) for he was living in the Negev.(DW) 63 He went out to the field one evening to meditate,[f](DX) and as he looked up,(DY) he saw camels approaching. 64 Rebekah also looked up and saw Isaac. She got down from her camel(DZ) 65 and asked the servant, “Who is that man in the field coming to meet us?”

“He is my master,” the servant answered. So she took her veil(EA) and covered herself.

66 Then the servant told Isaac all he had done. 67 Isaac brought her into the tent(EB) of his mother Sarah,(EC) and he married Rebekah.(ED) So she became his wife, and he loved her;(EE) and Isaac was comforted after his mother’s death.(EF)

Footnotes

  1. Genesis 24:7 Or seed
  2. Genesis 24:10 That is, Northwest Mesopotamia
  3. Genesis 24:22 That is, about 1/5 ounce or about 5.7 grams
  4. Genesis 24:22 That is, about 4 ounces or about 115 grams
  5. Genesis 24:55 Or she
  6. Genesis 24:63 The meaning of the Hebrew for this word is uncertain.
Next
1 Moseboken 23
1 Moseboken 25
Next
dropdown
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation

Chinese Contemporary Bible (Simplified) (CCB)

Chinese Contemporary Bible Copyright © 1979, 2005, 2007, 2011 by Biblica® Used by permission. All rights reserved worldwide.

New International Version (NIV)

Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.

July Summer Surge

More on the NIV