Font Size
1 Moseboken 18
Svenska Folkbibeln 2015
1 Moseboken 18
Svenska Folkbibeln 2015
Herren besöker Abraham
18 Herren uppenbarade sig för Abraham vid Mamres terebintlund, där han satt vid tältöppningen när dagen var som hetast. 2 (A) Han såg upp, och se, tre män stod framför honom. När han fick syn på dem, skyndade han ut från tältöppningen för att möta dem. Han bugade sig till jorden 3 och sade: ”Herre, om jag har funnit nåd för dina ögon så gå inte förbi din tjänare. 4 Låt mig hämta lite vatten så att ni kan tvätta era fötter[a] och vila er under trädet. 5 Jag ska också hämta lite bröd så att ni kan styrka er innan ni går vidare, när ni nu har vägen förbi er tjänare.” De sade: ”Ja, gör som du sagt.”
6 Abraham skyndade sig in i tältet till Sara och sade: ”Skynda dig, ta tre sea-mått fint mjöl![b] Knåda det och baka brödkakor.” 7 Själv sprang Abraham bort till boskapen och tog en späd och fin ungkalv och gav den åt sin tjänare, som skyndade sig att laga till den. 8 Sedan tog han gräddmjölk, sötmjölk och kalven han låtit laga till och satte fram det åt dem. Och han stod hos dem under trädet medan de åt.
9 Sedan frågade de honom: ”Var är din hustru Sara?” Han svarade: ”Där inne i tältet.” 10 (B) Då sade han: ”Jag kommer tillbaka till dig nästa år vid denna tid, och se, då ska din hustru Sara ha en son.” Detta hörde Sara där hon stod i tältöppningen bakom honom.[c]
11 (C) Men Abraham och Sara var gamla och hade nått hög ålder, och Sara hade inte längre det som kvinnor brukar ha. 12 (D) Sara log inom sig och tänkte: ”Ska jag få känna åtrå när jag är utsliten och min herre är gammal?” 13 Herren sade till Abraham: ”Varför log Sara och tänkte: Ska jag föda barn, jag som är så gammal? 14 (E) Skulle något vara omöjligt för Herren? Vid den bestämda tiden nästa år kommer jag tillbaka till dig, och då ska Sara ha en son.” 15 Då nekade Sara och sade: ”Jag log inte”, för hon blev rädd. Men han sade: ”Jo, du log.”
Abraham vädjar för Sodom
16 När männen bröt upp därifrån såg de ner mot Sodom, och Abraham följde dem en bit på vägen. 17 Då sade Herren: ”Kan jag dölja för Abraham vad jag tänker göra? 18 (F) Abraham ska ju bli ett stort och mäktigt folk, och i honom ska jordens alla folk bli välsignade. 19 (G) Jag har utvalt honom för att han ska befalla sina barn och efterkommande att hålla sig till Herrens väg och handla rätt och rättfärdigt, så att Herren kan uppfylla sina löften till Abraham.”
20 (H) Sedan sade Herren: ”Ropet över Sodom och Gomorra är starkt och deras synd är mycket svår. 21 Därför tänker jag gå ner och se om de har gjort så som i ropet som har nått mig. Om det inte är så, vill jag veta det.”
22 Männen vände sig därifrån och gick mot Sodom, men Abraham stod kvar inför Herren. 23 Och Abraham gick närmare och sade: ”Ska du förgöra den rättfärdige tillsammans med den ogudaktige? 24 Kanske finns det femtio rättfärdiga i staden. Ska du då utplåna den och inte skona orten för de femtio rättfärdigas skull som finns där? 25 (I) Aldrig att du skulle göra så, att låta den rättfärdige dö med den ogudaktige. Då skulle den rättfärdige få det som den ogudaktige. Aldrig! Skulle inte han som är hela jordens domare göra det som är rätt?” 26 Herren sade: ”Om jag finner femtio rättfärdiga inne i Sodom, ska jag skona hela orten för deras skull.”
27 (J) Abraham tog åter till orda och sade: ”Jag har vågat tala till Herren trots att jag är stoft och aska. 28 Kanske fattas det fem i de femtio rättfärdiga. Ska du då på grund av dessa fem förgöra hela staden?” Han svarade: ”Om jag finner fyrtiofem där, ska jag inte förgöra den.”
29 Men Abraham fortsatte att tala till honom: ”Kanske finns det fyrtio där.” Han svarade: ”För dessa fyrtios skull ska jag inte göra det.”
30 Då sade han: ”Herre, bli inte vred om jag talar en gång till. Kanske finns det trettio där.” Han svarade: ”Om jag finner trettio där, ska jag inte göra det.”
31 Men han sade: ”Jag har vågat tala till Herren. Kanske finns det tjugo där.” Han svarade: ”För dessa tjugos skull ska jag inte förgöra den.”
32 Då sade han: ”Herre, bli inte vred om jag talar bara en sista gång: Kanske finns det tio där.” Han svarade: ”För dessa tios skull ska jag inte förgöra den.”
33 När Herren hade talat färdigt med Abraham gick han därifrån, och Abraham återvände hem.
1 Mosebok 18
Svenska Folkbibeln
1 Mosebok 18
Svenska Folkbibeln
Herren besöker Abraham
18 Herren uppenbarade sig för Abraham vid Mamres te- rebintlund, där han satt vid ingången till sitt tält när dagen var som hetast. 2 Han såg upp, och se, tre män stod framför honom. Då han fick syn på dem skyndade han sig emot dem från tältöppningen och bugade sig till jorden 3 och sade: "Herre, om jag har funnit nåd för dina ögon så gå inte förbi din tjänare. 4 Låt mig hämta lite vatten, så att ni kan tvätta era fötter och vila er under trädet. 5 Jag skall också hämta ett stycke bröd, så att ni kan styrka er innan ni går vidare, när ni nu har tagit vägen förbi er tjänare." De sade: "Gör som du har sagt." 6 Abraham skyndade sig in i tältet till Sara och sade: "Skynda dig att ta tre sea-mått fint mjöl, knåda det och baka brödkakor!" 7 Själv sprang Abraham bort till boskapen och tog en späd och fin ungkalv och gav den åt sin tjänare, som skyndade sig att tillreda den. 8 Sedan tog han gräddmjölk, söt mjölk och kalven han låtit tillreda och satte fram det åt dem. Och han stod hos dem under trädet medan de åt.
9 Och de frågade honom: "Var är din hustru Sara?" Han svarade: "Där inne i tältet." 10 Då sade han: "Jag kommer tillbaka till dig nästa år vid denna tid, och se, då skall din hustru Sara ha en son." Detta hörde Sara där hon stod i tältöppningen bakom honom. 11 Men Abraham och Sara var gamla och hade nått hög ålder, och Sara hade det inte längre på kvinnors vis. 12 Sara log inom sig och tänkte: "När jag nu blivit gammal, skall jag då upptändas av åtrå? Min herre är ju också gammal." 13 Herren sade till Abraham: "Varför log Sara och tänkte: Skulle jag föda barn, jag som är så gammal? 14 Skulle något vara omöjligt för Herren? Vid den bestämda tiden nästa år skall jag komma tillbaka till dig, och då skall Sara ha en son." 15 Då nekade Sara och sade: "Jag log inte," ty hon blev förskräckt. Men han sade: "Jo, du log."
Abraham vädjar för Sodom
16 När männen steg upp därifrån såg de ner mot Sodom, och Abraham följde dem ett stycke på väg. 17 Då sade Herren: "Kan jag dölja för Abraham vad jag tänker göra? 18 Av Abraham skall det ju bli ett stort och mäktigt folk, och i honom skall alla folk på jorden bli välsignade. 19 Ty jag har utvalt honom för att han skall befalla sina barn och efterkommande att hålla sig till Herrens väg och handla rättfärdigt och rätt, så att Herren kan uppfylla sina löften till Abraham."
20 Sedan sade Herren: "Ropet över Sodom och Gomorra är starkt och deras synd är mycket svår. 21 Därför vill jag gå ner och se om de i allt har gjort efter det rop som har nått mig. Om det inte är så, vill jag veta det." 22 Männen vände sig därifrån och gick mot Sodom, men Abraham stod kvar inför Herren. 23 Och Abraham gick närmare och sade: "Vill du förgöra den rättfärdige tillsammans med den ogudaktige? 24 Kanske finns det femtio rättfärdiga i staden. Vill du då förgöra den och inte skona platsen för de femtio rättfärdigas skull som finns där? 25 Det vare dig fjärran att göra något sådant, att låta den rättfärdige dö med den ogudaktige. Det skulle då gå med den rättfärdige som med den ogudaktige. Det vare dig fjärran! Skulle inte han som är hela jordens domare göra det som är rätt?" 26 Herren sade: "Om jag finner femtio rättfärdiga inne i Sodom, skall jag skona hela platsen för deras skull." 27 Abraham tog åter till orda och sade: "Jag har vågat tala till Herren trots att jag är stoft och aska. 28 Kanske fattas det fem i de femtio rättfärdiga. Skall du då på grund av dessa fem fördärva hela staden?" Han svarade: "Om jag finner fyrtiofem där, skall jag inte fördärva den." 29 Men Abraham fortsatte att tala till honom "Kanske finns det fyrtio där." Han svarade: "För dessa fyrtios skull skall jag inte göra det." 30 Då sade han: "Herre, bli inte vred om jag talar ännu en gång. Kanske finns det trettio där." Han svarade: "Om jag finner trettio där, skall jag inte göra det." 31 Men han sade: "Jag har vågat tala till Herren. Kanske finns det tjugo där." Han svarade: "För dessa tjugos skull skall jag inte fördärva den." 32 Då sade han: "Herre, bli inte vred om jag talar bara en sista gång: Kanske finns det tio där." Han svarade: "För dessa tios skull skall jag inte fördärva den."
33 När Herren hade talat färdigt med Abraham gick han därifrån, och Abraham återvände hem.
Genesis 18
New American Bible (Revised Edition)
Genesis 18
New American Bible (Revised Edition)
Chapter 18
Abraham’s Visitors. 1 [a]The Lord appeared to Abraham by the oak of Mamre, as he sat in the entrance of his tent, while the day was growing hot. 2 Looking up, he saw three men standing near him. When he saw them, he ran from the entrance of the tent to greet them; and bowing to the ground,(A) 3 he said: “Sir,[b] if it please you, do not go on past your servant. 4 Let some water be brought, that you may bathe your feet, and then rest under the tree. 5 Now that you have come to your servant, let me bring you a little food, that you may refresh yourselves; and afterward you may go on your way.” “Very well,” they replied, “do as you have said.”
6 Abraham hurried into the tent to Sarah and said, “Quick, three measures[c] of bran flour! Knead it and make bread.” 7 He ran to the herd, picked out a tender, choice calf, and gave it to a servant, who quickly prepared it. 8 Then he got some curds[d] and milk, as well as the calf that had been prepared, and set these before them, waiting on them under the tree while they ate.
9 “Where is your wife Sarah?” they asked him. “There in the tent,” he replied. 10 One of them[e] said, “I will return to you about this time next year, and Sarah will then have a son.” Sarah was listening at the entrance of the tent, just behind him.(B) 11 Now Abraham and Sarah were old, advanced in years, and Sarah had stopped having her menstrual periods.(C) 12 So Sarah laughed[f] to herself and said, “Now that I am worn out and my husband is old, am I still to have sexual pleasure?” 13 But the Lord said to Abraham: “Why did Sarah laugh and say, ‘Will I really bear a child, old as I am?’ 14 Is anything too marvelous for the Lord to do? At the appointed time, about this time next year, I will return to you, and Sarah will have a son.”(D) 15 Sarah lied, saying, “I did not laugh,” because she was afraid. But he said, “Yes, you did.”
Abraham Intercedes for Sodom. 16 With Abraham walking with them to see them on their way, the men set out from there and looked down toward Sodom. 17 The Lord considered: Shall I hide from Abraham what I am about to do, 18 now that he is to become a great and mighty nation, and all the nations of the earth are to find blessing in him?(E) 19 Indeed, I have singled him out that he may direct his children and his household in the future to keep the way of the Lord by doing what is right and just, so that the Lord may put into effect for Abraham the promises he made about him. 20 (F)So the Lord said: The outcry against Sodom and Gomorrah is so great, and their sin so grave,[g] 21 that I must go down to see whether or not their actions are as bad as the cry against them that comes to me. I mean to find out.
22 As the men turned and walked on toward Sodom, Abraham remained standing before the Lord. 23 Then Abraham drew near and said: “Will you really sweep away the righteous with the wicked? 24 Suppose there were fifty righteous people in the city; would you really sweep away and not spare the place for the sake of the fifty righteous people within it? 25 Far be it from you to do such a thing, to kill the righteous with the wicked, so that the righteous and the wicked are treated alike! Far be it from you! Should not the judge of all the world do what is just?”(G) 26 The Lord replied: If I find fifty righteous people in the city of Sodom, I will spare the whole place for their sake. 27 Abraham spoke up again: “See how I am presuming to speak to my Lord, though I am only dust and ashes!(H) 28 What if there are five less than fifty righteous people? Will you destroy the whole city because of those five?” I will not destroy it, he answered, if I find forty-five there. 29 But Abraham persisted, saying, “What if only forty are found there?” He replied: I will refrain from doing it for the sake of the forty. 30 Then he said, “Do not let my Lord be angry if I go on. What if only thirty are found there?” He replied: I will refrain from doing it if I can find thirty there. 31 Abraham went on, “Since I have thus presumed to speak to my Lord, what if there are no more than twenty?” I will not destroy it, he answered, for the sake of the twenty. 32 But he persisted: “Please, do not let my Lord be angry if I speak up this last time. What if ten are found there?” For the sake of the ten, he replied, I will not destroy it.(I)
33 The Lord departed as soon as he had finished speaking with Abraham, and Abraham returned home.
Footnotes
- 18:1 Chapters 18 and 19 combined form a continuous narrative, concluding the story of Abraham and his nephew Lot that began in 13:2–18. The mysterious men visit Abraham in Mamre to promise him and Sarah a child the following year (18:1–15) and then visit Lot in Sodom to investigate and then to punish the corrupt city (19:1–29). Between the two visits, Abraham questions God about the justice of punishing Sodom (18:16–33). At the end of the destruction of Sodom, there is a short narrative about Lot as the ancestor of Moab and the Ammonites (19:30–38).
- 18:3 Abraham addresses the leader of the group, whom he does not yet recognize as the Lord; in the next two verses he speaks to all three men. The other two are later (Gn 19:1) identified as angels. The shifting numbers and identification of the visitors are a narrative way of expressing the mysterious presence of God.
- 18:6 Three measures: Hebrew seah; three seahs equal one ephah, about half a bushel.
- 18:8 Curds: a type of soft cheese or yogurt.
- 18:10 One of them: i.e., the Lord.
- 18:12 Sarah laughed: a play on the verb “laugh,” which prefigures the name of Isaac; see note on 17:17.
- 18:20 The immorality of the cities was already hinted at in 13:13, when Lot made his choice to live there. The “outcry” comes from the victims of the injustice and violence rampant in the city, which will shortly be illustrated in the treatment of the visitors. The outcry of the Hebrews under the harsh treatment of Pharaoh (Ex 3:7) came up to God who reacts in anger at mistreatment of the poor (cf. Ex 22:21–23; Is 5:7). Sodom and Gomorrah became types of sinful cities in biblical literature. Is 1:9–10; 3:9 sees their sin as lack of social justice, Ez 16:46–51, as disregard for the poor, and Jer 23:14, as general immorality. In the Genesis story, the sin is violation of the sacred duty of hospitality by the threatened rape of Lot’s guests.
Genesis 18
New International Version
Genesis 18
New International Version
The Three Visitors
18 The Lord appeared to Abraham(A) near the great trees of Mamre(B) while he was sitting at the entrance to his tent(C) in the heat of the day. 2 Abraham looked up(D) and saw three men(E) standing nearby. When he saw them, he hurried from the entrance of his tent to meet them and bowed low to the ground.(F)
3 He said, “If I have found favor in your eyes,(G) my lord,[a] do not pass your servant(H) by. 4 Let a little water be brought, and then you may all wash your feet(I) and rest under this tree. 5 Let me get you something to eat,(J) so you can be refreshed and then go on your way—now that you have come to your servant.”
“Very well,” they answered, “do as you say.”
6 So Abraham hurried into the tent to Sarah. “Quick,” he said, “get three seahs[b] of the finest flour and knead it and bake some bread.”(K)
7 Then he ran to the herd and selected a choice, tender calf(L) and gave it to a servant, who hurried to prepare it. 8 He then brought some curds(M) and milk(N) and the calf that had been prepared, and set these before them.(O) While they ate, he stood near them under a tree.
9 “Where is your wife Sarah?”(P) they asked him.
“There, in the tent,(Q)” he said.
10 Then one of them said, “I will surely return to you about this time next year,(R) and Sarah your wife will have a son.”(S)
Now Sarah was listening at the entrance to the tent, which was behind him. 11 Abraham and Sarah were already very old,(T) and Sarah was past the age of childbearing.(U) 12 So Sarah laughed(V) to herself as she thought, “After I am worn out and my lord(W) is old, will I now have this pleasure?”
13 Then the Lord said to Abraham, “Why did Sarah laugh and say, ‘Will I really have a child, now that I am old?’(X) 14 Is anything too hard for the Lord?(Y) I will return to you at the appointed time next year,(Z) and Sarah will have a son.”(AA)
15 Sarah was afraid, so she lied and said, “I did not laugh.”
But he said, “Yes, you did laugh.”
Abraham Pleads for Sodom
16 When the men(AB) got up to leave, they looked down toward Sodom, and Abraham walked along with them to see them on their way. 17 Then the Lord said, “Shall I hide from Abraham(AC) what I am about to do?(AD) 18 Abraham will surely become a great and powerful nation,(AE) and all nations on earth will be blessed through him.[c] 19 For I have chosen him(AF), so that he will direct his children(AG) and his household after him to keep the way of the Lord(AH) by doing what is right and just,(AI) so that the Lord will bring about for Abraham what he has promised him.”(AJ)
20 Then the Lord said, “The outcry against Sodom(AK) and Gomorrah is so great(AL) and their sin so grievous(AM) 21 that I will go down(AN) and see if what they have done is as bad as the outcry that has reached me. If not, I will know.”
22 The men(AO) turned away and went toward Sodom,(AP) but Abraham remained standing before the Lord.[d](AQ) 23 Then Abraham approached him and said: “Will you sweep away the righteous with the wicked?(AR) 24 What if there are fifty righteous people in the city? Will you really sweep it away and not spare[e] the place for the sake of the fifty righteous people in it?(AS) 25 Far be it from you to do such a thing(AT)—to kill the righteous with the wicked, treating the righteous(AU) and the wicked alike.(AV) Far be it from you! Will not the Judge(AW) of all the earth do right?”(AX)
26 The Lord said, “If I find fifty righteous people in the city of Sodom, I will spare the whole place for their sake.(AY)”
27 Then Abraham spoke up again: “Now that I have been so bold as to speak to the Lord, though I am nothing but dust and ashes,(AZ) 28 what if the number of the righteous is five less than fifty? Will you destroy the whole city for lack of five people?”
“If I find forty-five there,” he said, “I will not destroy it.”
29 Once again he spoke to him, “What if only forty are found there?”
He said, “For the sake of forty, I will not do it.”
30 Then he said, “May the Lord not be angry,(BA) but let me speak. What if only thirty can be found there?”
He answered, “I will not do it if I find thirty there.”
31 Abraham said, “Now that I have been so bold as to speak to the Lord, what if only twenty can be found there?”
He said, “For the sake of twenty, I will not destroy it.”
32 Then he said, “May the Lord not be angry, but let me speak just once more.(BB) What if only ten can be found there?”
He answered, “For the sake of ten,(BC) I will not destroy it.”
33 When the Lord had finished speaking(BD) with Abraham, he left,(BE) and Abraham returned home.(BF)
Footnotes
- Genesis 18:3 Or eyes, Lord
- Genesis 18:6 That is, probably about 36 pounds or about 16 kilograms
- Genesis 18:18 Or will use his name in blessings (see 48:20)
- Genesis 18:22 Masoretic Text; an ancient Hebrew scribal tradition but the Lord remained standing before Abraham
- Genesis 18:24 Or forgive; also in verse 26
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Svenska Folkbibeln (SFB)
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
New American Bible (Revised Edition) (NABRE)
Scripture texts, prefaces, introductions, footnotes and cross references used in this work are taken from the New American Bible, revised edition © 2010, 1991, 1986, 1970 Confraternity of Christian Doctrine, Inc., Washington, DC All Rights Reserved. No part of this work may be reproduced or transmitted in any form or by any means, electronic or mechanical, including photocopying, recording, or by any information storage and retrieval system, without permission in writing from the copyright owner.
New International Version (NIV) 
Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.