1 Kungaboken 20
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Herren låter Israel besegra Aram
20 Ben-Hadad, kungen i Aram, mobiliserade hela sin armé, och tillsammans med trettiotvå andra kungar och deras hästar och vagnar belägrade han den israelitiska huvudstaden Samaria.
2-3 Han sände ett meddelande till kung Ahab inne i staden: Ditt silver och guld är mitt, liksom dina skönaste hustrur och vackraste barn!
4 Ja, min kung, allt jag har är ditt! svarade Ahab.
5-6 Snart kom Ben-Hadads sändebud tillbaka med ett nytt meddelande som löd: Du ska inte bara ge mig ditt silver och guld och dina hustrur och barn, utan så här dags i morgon skickar jag mina män för att leta igenom ditt palats och dina tjänstemäns hus, och de kommer att ta allt det som ni sätter värde på!
7 Då sammankallade Ahab sina rådgivare. Hör här vad den här mannen gör, klagade han inför dem. Han ställer till bråk, trots att jag redan har lovat honom att få mina hustrur och barn och mitt silver och guld, ja, allt det som han först bad om.
8 Lyssna inte mer på honom, var deras svar.
9 Ahab lät alltså meddela Ben-Hadad genom sändebuden: Jag ska ge dig allt det du begärde första gången, men dina män får inte söka igenom palatset och husen här i staden.
10 Sändebuden återvände snart med ett nytt meddelande till Ahab: Måtte gudarna straffa mig, om jag inte förvandlar Samaria till en grushög!
11 Man ska inte ropa hej förrän man är över bäcken! svarade då Israels kung.
12 Detta svar nådde Ben-Hadad och de andra kungarna, när de satt och drack i sina tält.Gör er redo för anfall! befallde Ben-Hadad sina officerare, och de skyndade sig att lyda honom.
13 Då kom en profet och sökte upp kung Ahab och gav honom följande budskap från Herren: Ser du alla dessa fientliga trupper? Jag ska låta dig besegra dem i dag. Då kanske du äntligen kan förstå att jag är Herren.
14 Men hur ska det gå till? frågade Ahab.Herren säger: 'Genom de unga officerarna i provinserna' , svarade profeten.Vem ska börja anfallet? frågade Ahab.Det ska du göra, svarade profeten.
15 Ahab mönstrade de unga officerarna från provinserna, 232 stycken. Armén bestod av 7.000 man.
16 Mitt på dagen, medan Ben-Hadad och hans trettiotvå allierade höll på att dricka sig berusade i sina tält, marscherade de unga officerarna ut först av alla.
17 Ben-Hadads spejare fick bråttom att meddela kungen att trupper var i antågande.
18 Ta dem levande, vare sig de kommer för att begära fred eller för att strida, befallde Ben-Hadad.
19 Men nu hade hela Ahabs armé gått till anfall,
20 och alla lyckades vinna i striderna man mot man mot arameerna. Plötsligt greps hela den arameiska armén av panik och flydde. Israeliterna förföljde dem, men kung Ben-Hadad och några andra lyckades komma undan till häst.
21 Men den stora mängden hästar och vagnar tog man som byte, och många arameer fick sätta livet till i striden.
22 Efter slaget gick profeten fram till kung Ahab och uppmanade honom att till våren förstärka sina positioner och förbereda sig för ett nytt anfall från Aram.
23 Efter nederlaget kom nämligen Ben-Hadads officerare fram till honom och sa: Israels Gud är en bergsgud, och det är anledningen till att de vann. Men vi kan mycket lätt besegra dem nere på slätten.
24 Ersätt kungarna med officerare nästa gång,
25 och skaffa dig en ny armé lika stor som den du har förlorat. Låt oss få samma antal hästar, vagnar och soldater, och sedan ska vi strida mot dem på slätten! Det finns inte minsta tvivel om att vi då ska besegra dem.Kung Ben-Hadad gjorde precis som de föreslagit.
26 Året därpå mobiliserade han sin armé och marscherade ut mot Israel igen, den här gången vid Afek.
27 Israel mönstrade också sin armé, ordnade med underhållsförband och var beredda. Men den israelitiska armén såg ut som ett par små gethjordar i jämförelse med den stora arameiska armén, som täckte hela landskapet.
28 Då kom profeten till kungen i Israel med ett budskap från Herren: Arameerna påstår att Herren är en bergsgud och inte en gud över slätten. Därför ska jag hjälpa dig att besegra den här stora armén också, och du ska då förstå att jag verkligen är Herren.
29 De två arméerna låg i ställning mitt emot varandra i sju dagar, men på den sjunde dagen började striden. Israeliterna dödade 100.000 arameiska fotsoldater första dagen.
30 De övriga flydde till staden Afek och tog betäckning bakom dess stadsmur, men murarna föll över dem och dödade ytterligare 27.000 man. Ben-Hadad flydde in i staden och gömde sig i det inre rummet i ett av husen.
31 Ers Majestät! sa hans officerare till honom. Vi har hört att Israels kungar är mycket barmhärtiga. Om vi klär oss i säcktyg och binder rep runt våra huvuden och sedan går ut till kung Ahab, så kanske han låter dig leva.
32 De gick så till Israels kung och sa: Din tjänare Ben-Hadad ber dig: 'Låt mig få leva!' Jaså, lever min bror fortfarande? sa Israels kung.
33 Männen var snabba att ta fasta på de orden och skyndade sig att tillägga: Ja, din bror Ben-Hadad!Gå och hämta honom! sa kungen till dem. De gjorde så, och när Ben-Hadad kom bjöd Ahab honom att sitta upp i vagnen.
34 Jag ska lämna tillbaka de städer som min far tog från din far, sa Ben-Hadad till Ahab, och du kan upprätta handelskvarter i Damaskus, precis som min far gjorde i Samaria.I utbyte mot detta avtal är du fri, sa Ahab. De avslutade förhandlingarna och Ben-Hadad fick gå.
En profet fördömer kung Ahab
35 Under tiden uppmanade Herren en av profeterna att säga till en av männen: Såra mig med ditt svärd! Men mannen vägrade göra det.
36 Därför att du har vägrat att lyda Herrens röst, ska ett lejon döda dig så fort du lämnar mig, sa profeten till honom. Och mycket riktigt: när han vände sig för att gå därifrån, rusade ett lejon fram och dödade honom.
37 Då vände sig profeten till en annan soldat och bad honom: Såra mig med ditt svärd. Mannen lydde och sårade honom.
38 Profeten väntade sedan på kungen vid sidan av vägen, men han hade sin huvudbindel långt ner i pannan för att dölja vem han var.
39 När kungen passerade, ropade profeten till honom: Ers Majestät, jag har varit med i striden. En man kom till mig med en fånge och sa: 'Vakta den här mannen. Om han flyr så måste du dö,
40 eller betala mig en talent i silver.' Men när jag hade uppmärksamheten riktad åt ett annat håll flydde fången!Det är ditt eget fel, svarade kungen. Du får väl betala.
41 Då slet profeten bort bindeln från sina ögon, och kungen kände igen honom som en av profeterna.
42 Herren säger: 'Därför att du har räddat en man som jag har dömt att dö, så måste du dö i hans ställe, och ditt folk ska utrotas i stället för hans' , sa profeten till honom.
43 Kungen for då hem, och han var både arg och sur när han kom till Samaria.
1 Hari 20
Ang Pulong Sang Dios
Ginsalakay ni Ben Hadad ang Samaria
20 Karon, gintipon ni Haring Ben Hadad sang Aram[a] ang tanan niya nga soldado agod magpakig-away. Nag-upod sa ila ang 32 ka hari nga kadampig ni Ben Hadad, nga may mga kabayo kag mga karwahe. Kag naglakat sila sa pagsalakay sa Samaria. 2 Nagpadala si Ben Hadad sang mga mensahero sa Samaria sa pagsugid sang sini nga mensahi kay Haring Ahab sang Israel: “Amo ini ang ginsiling ni Ben Hadad: 3 ‘Ang imo mga pilak kag mga bulawan akon, kag ang imo mga asawa kag maayo nga mga kabataan akon man.’ ” 4 Nagpadala sang sabat si Haring Ahab nga nagasiling, “Suno sa ginsiling mo, Mahal nga Hari, imo ako kag ang tanan nga akon.”
5 Nagbalik liwat ang mga mensahero kay Ahab kag nagsiling, “Amo ini ang ginsiling ni Ben Hadad: ‘Nagsiling na ako sa imo nga ihatag mo sa akon ang imo mga pilak, mga bulawan, mga asawa, kag mga kabataan. 6 Pero buwas sa amo sini nga oras, pakadtuon ko dira ang akon mga opisyal sa pag-usisa sang imo palasyo kag sang mga balay sang imo mga opisyal. Kuhaon nila ang tanan nga ginakabig mo nga malahalon.’ ”
7 Ginpatawag sang hari sang Israel ang tanan nga manugdumala sang Israel kag ginsilingan, “Nagapangita gid sang paagi si Ben Hadad nga halitan kita. Nagsugot na gani ako sang ginpangayo niya ang akon mga asawa, mga kabataan, mga pilak, kag mga bulawan.” 8 Nagsabat ang mga manugdumala kag ang katawhan, “Indi ka na magpasugot sa iya mga ginapangayo.” 9 Gani ginsilingan niya ang mga mensahero ni Ben Hadad, “Silinga ninyo ang mahal nga hari nga ihatag ko ang iya una nga ginpangayo, pero ining ikaduha indi ko na mahatag.” Nagpauli ang mga mensahero kag ginsugid nila kay Ben Hadad ang sabat ni Ahab.
10 Nagpadala liwat si Ben Hadad sang mensahi kay Ahab, “Kabay pa nga silutan ako sang mga dios sing puwerte gid kon indi ko malaglag sing bug-os ang Samaria. Siguraduhon ko nga bisan yab-ok wala sing mabilin nga sarang mahakop sang akon mga soldado.” 11 Nagsabat ang hari sang Israel, “Silinga ninyo siya nga ang soldado nga nagapreparar pa lang sa pagpakig-away indi dapat magpabugal pareho sa soldado nga nakatapos na sa pagpakig-away.” 12 Nabaton ni Ben Hadad ang sabat ni Ahab samtang nagainom siya kag ang kaupod niya nga mga hari didto sa ila mga tolda.[b] Dayon ginmanduan niya ang iya mga tinawo nga magpreparar sa pagsalakay sa Samaria. Kag gintuman nila ini.
Ginpierdi ni Ahab si Ben Hadad
13 Sa pihak nga bahin, may nag-abot nga isa ka propeta kay Ahab kag nagsiling, “Amo ini ang ginasiling sang Ginoo: Nakita mo nga puwerte kadamo ang mga soldado ni Ben Hadad. Pero ipapierdi ko sila sa imo subong nga adlaw, kag dayon mahibaluan mo nga ako amo ang Ginoo.” 14 Nagpamangkot si Ahab, “Pero sin-o ang magapierdi sa ila?” Nagsabat ang propeta, “Amo ini ang ginasiling sang Ginoo: ‘Ang bataon nga mga soldado, nga sa idalom sang awtoridad sang mga gobernador sang mga probinsya, amo ang magapierdi sa ila.’ ” Nagpamangkot si Ahab, “Sin-o ang una nga magsalakay?” Nagsabat ang propeta, “Kamo.”[c]
15 Gani ginpatawag ni Ahab ang bataon nga mga soldado, nga sa idalom sang awtoridad sang mga gobernador sang mga probinsya— 232 sila tanan. Kag gintipon man niya ang iban pa nga mga Israelinhon— 7,000 sila tanan. 16 Udto sila nagsalakay, samtang si Ben Hadad kag ang 32 ka hari nga iya kadampig nagapahubog sa ila mga tolda. 17 Una nga nagsalakay atong bataon nga mga soldado.
Karon, ang mga ginpadala ni Ben Hadad sa pagpanilag sa Samaria nagsugid sa iya, “May mga soldado nga nagapakadto diri halin sa Samaria.” 18 Nagsiling si Ben Hadad, “Dakpa ninyo sila kon magkadto sila diri sa pagpakig-away ukon bisan sa pagpakighusay.”
19 Ang bataon nga mga soldado amo ang nagpanguna sa mga soldado sang Israel, 20 kag ginpatay sang kada isa sa ila ang ila kaaway. Gani nagpalagyo ang iban nga mga soldado sang Aram, kag ginlagas sila sang mga Israelinhon. Pero si Ben Hadad kag ang iban niya nga mga kaupod nakapalagyo nga nagasakay sa kabayo.
21 Amo ato ang pagsalakay nila ni Haring Ahab sang Israel. Madamo gid nga mga Arameanhon ang ila ginpamatay, kag ginpanguha nila ang mga kabayo kag mga karwahe sang mga Arameanhon. 22 Pagkatapos sadto, nagpalapit ang propeta sa hari sang Israel kag nagsiling, “Magpreparar ka kag magplano sing maayo, kay magasalakay liwat ang hari sang Aram sa sunod nga tuig.”
23 Sa pihak nga bahin, ang mga opisyal sang hari sang Aram nagsiling sa iya, “Ang dios sang mga Israelinhon dios sang mga bukid; amo ina nga nagdaog sila. Pero kon magpakig-away kita sa ila sa kapatagan, sigurado gid nga mapierdi naton sila. 24 Kag kinahanglan nga himuon mo ini: Ang mga kumander na ang padumalahon mo sa mga soldado kag indi ang 32 ka hari. 25 Dayon magtipon ka sang mga soldado, mga kabayo, kag mga karwahe nga pareho kadamo sadtong mga nagkalawala. Magpakig-away dayon kita sa mga Israelinhon sa kapatagan, kag sigurado gid nga mapierdi naton sila.” Nagsugot si Ben Hadad, kag ginhimo niya ini.
26 Pagkasunod nga tuig, gintipon ni Ben Hadad ang mga Arameanhon, kag nagkadto dayon sila sa banwa sang Afek sa pagpakig-away sa mga Israelinhon. 27 Nagtipon man ang mga Israelinhon kag nagpreparar sang ila mga kinahanglanon, kag dayon naglakat sila sa pagpakig-away sa mga Arameanhon. Nagkampo sila nga nagaatubang sa kampo sang mga Arameanhon. Pero pareho lang sila sa duha ka magagmay nga panong sang mga kanding kon ikomparar sa mga Arameanhon nga nagalikop sa kapatagan. 28 Nagkadto ang alagad sang Dios sa hari sang Israel kag nagsiling, “Amo ini ang ginasiling sang Ginoo: Nagahunahuna ang mga Arameanhon nga dios ako sang mga bukid kag indi dios sang mga kapatagan. Gani ipapierdi ko sa imo ang ila mga soldado nga puwerte kadamo agod mahibaluan ninyo nga ako amo ang Ginoo.”
29 Nagkampo ang mga Israelinhon kag ang mga Arameanhon nga nagaatubangay sa sulod sang pito ka adlaw. Kag sang ikapito nga adlaw nag-away sila. Sa isa lang ka adlaw nakapatay ang mga Israelinhon sing 100,000 ka soldado nga mga Arameanhon. 30 Ang mga nabilin nga mga Arameanhon nagpalagyo sa banwa sang Afek, nga sa diin ang 27,000 sa ila narumpagan sang pader sang banwa. Nagpalagyo man didto si Ben Hadad, kag nagpanago sa pinakasulod nga kuwarto sang balay. 31 Nagsiling ang iya mga opisyal sa iya, “Nabatian namon nga maluluy-on kuno ang mga hari sang Israel. Gani makadto kami sa hari sang Israel kag magpaubos paagi sa pagtampi sang sako kag pagburambod sang lubid sa amon mga ulo. Basi pa lang indi ka niya pagpatyon.”
32 Gani nagtampi sila sang sako kag ginburambudan nila sang lubid ang ila mga ulo. Dayon nagkadto sila sa hari sang Israel kag nagsiling, “Si Ben Hadad nga nagatahod sa imo nagapakitluoy nga kon mahimo indi mo lang siya pagpatyon.” Nagsabat ang hari, “Buhi pa gali siya? Daw pareho lang nga utod ko siya.” 33 Ginkabig sang mga opisyal ang sabat sang hari nga isa ka palatandaan nga may paglaom sila, gani dayon man nila siling, “Huo, si Ben Hadad daw pareho lang nga utod mo.” Nagsiling ang hari, “Dal-a ninyo siya sa akon.”
Pag-abot ni Ben Hadad, ginpasakay siya ni Ahab sa iya karwahe. 34 Nagsiling si Ben Hadad kay Ahab, “Iuli ko sa imo ang mga banwa nga gin-agaw sang akon amay sa imo amay. Kag puwede ka magpatindog sang mga balaligyaan sa Damascus, pareho sa ginhimo sang akon amay sa Samaria.” Nagsiling si Ahab, “Sa sining gintanyag mo, buy-an ko ikaw.” Gani naghimo sila sang kasugtanan, kag ginpalakat siya ni Ahab.
35 Karon, ginsugo sang Ginoo ang isa ka tawo, nga miyembro sang mga propeta, sa pagsiling sa iya nga kaupod, “Abi, sakita ako.” Pero nagbalibad ang tawo. 36 Gani nagsiling siya sa tawo, “Tungod kay wala mo pagtumana ang Ginoo, pagapatyon ka sang leon paghalin mo gid diri.” Paghalin sang tawo, nakita siya sang leon kag ginpatay siya.
37 May nakita naman ang propeta nga isa ka tawo kag nagsiling siya, “Abi, sakita ako.” Gani ginsakit siya kag napilasan siya. 38 Dayon naglakat ang propeta kag nagtindog sa dalan nga nagahulat sa hari sang Israel nga mag-agi. Nagpakuno-kuno siya paagi sa pagbutang sang bendahi sa iya mga mata agod indi siya makilal-an. 39 Pag-agi sang hari, nagsinggit ang propeta sa iya, “Sir, nag-upod ako sa inaway, kag didto may tawo nga nagdala sa akon sang bihag kag nagsiling, ‘Bantayi ini nga tawo. Kon makapalagyo siya, patyon ikaw ukon pabayaron sing 35 ka kilo nga pilak.’ 40 Pero sang masako ako, sir, sa iban nga mga buluhaton, nakapalagyo ang bihag.”
Nagsiling ang hari, “Dapat ka silutan suno sa imo ginsiling.” 41 Ginkuha gilayon sang propeta ang bendahi sa iya mga mata, kag nakilal-an siya sang hari sang Israel nga isa siya sa mga propeta. 42 Nagsiling siya sa hari, “Amo ini ang ginasiling sang Ginoo: Tungod nga ginbuy-an mo ang tawo nga ginsiling ko nga dapat patyon, patyon ka sa baylo niya, kag patyon man ang imo katawhan sa baylo sang iya katawhan.” 43 Nagpauli ang hari sang Israel sa iya palasyo sa Samaria nga masinulub-on kag akig.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Hiligaynon Bible (Ang Pulong Sang Dios) Copyright © 1996, 2006 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.