马可福音 12
Chinese Contemporary Bible (Simplified)
凶狠的佃户
12 耶稣用比喻对他们说:“有人开辟了一个葡萄园,在四周筑起篱笆,又在园中挖了一个榨酒池,建了一座瞭望台,然后把葡萄园租给佃户,就出远门了。
2 “到葡萄成熟时,园主派一个奴仆去收取他该得的一份。 3 那些佃户却捉住那个奴仆,打了他一顿,使他空手而归。
4 “园主又差另一个奴仆去。这一次,佃户不但侮辱他,还把他打得头破血流。 5 园主再派一个奴仆前往,他们却把他杀掉了。园主后来派去的人不是挨打,就是被杀。 6 最后只剩下园主的爱子,园主就派他去,以为那些佃户会尊重他的儿子。 7 这班佃户却彼此商量说,‘这个就是园主的继承人。来吧!我们杀掉他,产业就归我们了。’
8 “于是他们抓住他,杀了他,把他抛到葡萄园外。 9 那么,园主会采取什么行动呢?他必定会来杀掉这些佃户,把葡萄园转给别人。 10 圣经上说,
“‘工匠丢弃的石头已成了房角石。
11 这是主的作为,
在我们看来奇妙莫测。’
你们没有读过这经文吗?”
12 他们听出这比喻是针对他们说的,就想逮捕耶稣,但又害怕百姓,只好先离开了。
纳税给凯撒的问题
13 后来,他们派了几个法利赛人和希律党人到耶稣那里,企图利用祂所说的话设计陷害祂。
14 他们上前对耶稣说:“老师,我们知道你诚实无伪,不看人的情面,因为你不以貌取人,而是按真理传上帝的道。那么,向凯撒纳税对不对呢? 15 我们该不该纳呢?”耶稣看破他们的阴谋,就说:“你们为什么试探我呢?拿一个银币来给我看。”
16 他们就拿来一个银币,耶稣问他们:“上面刻的是谁的像和名号?”
他们说:“凯撒的。”
17 耶稣说:“属于凯撒的东西应该给凯撒,属于上帝的东西应该给上帝。”
他们听了这话,都很惊奇。
论复活
18 撒都该人向来不相信有复活的事,他们来问耶稣: 19 “老师,摩西为我们写下律例,如果一个人死了,遗下妻子,又没有儿女,他的兄弟就当娶嫂嫂,替哥哥传宗接代。 20 有弟兄七人,老大结了婚,没有孩子就死了。 21 二弟把大嫂娶过来,也没有生孩子就死了,三弟也是一样, 22 七个人都没有留下孩子。最后,那女人也死了。 23 那么,到复活的时候,她将是谁的妻子呢?因为七个人都娶过她。”
24 耶稣说:“你们弄错了,因为你们不明白圣经,也不知道上帝的能力。 25 死人复活之后,将不娶也不嫁,就像天上的天使一样。 26 关于死人复活的事,你们没有读过摩西书有关火中荆棘的记载吗?上帝对摩西说,‘我是亚伯拉罕的上帝,以撒的上帝,雅各的上帝。’ 27 上帝不是死人的上帝,而是活人的上帝。你们大错了!”
最大的诫命
28 有一位律法教师听到他们的辩论,觉得耶稣的回答很精彩,就走过去问道:“诫命中哪一条最重要呢?”
29 耶稣回答道:“最重要的诫命是,‘听啊,以色列!主——我们的上帝是独一的主。 30 你要全心、全情、全意、全力爱主——你的上帝’; 31 其次就是‘要爱邻如己’。再也没有任何诫命比这两条更重要了。”
32 那位律法教师说:“老师,你说的对,上帝只有一位,除祂以外,别无他神。 33 我们要全心、全意、全力爱祂,又要爱邻如己。这样做比献什么祭都好。”
34 耶稣见他答得很有智慧,就告诉他:“你离上帝的国不远了。”此后,没人再敢问耶稣问题了。
基督的身份
35 耶稣在圣殿里教导的时候,问道:“律法教师为什么说基督是大卫的后裔呢? 36 大卫自己曾经受圣灵的感动,说,
“‘主对我主说,
你坐在我的右边,
等我使你的仇敌伏在你脚下。’
37 既然大卫自己称基督为主,基督又怎能是大卫的后裔呢?”百姓听得津津有味。 38 耶稣又教导他们,说:“你们要提防律法教师,他们爱穿着长袍招摇过市,喜欢人们在大街上问候他们, 39 又喜欢会堂里的上座和宴席中的首位。 40 他们侵吞寡妇的财产,还假意做冗长的祷告。这种人必受到更严厉的惩罚。”
穷寡妇的奉献
41 然后,耶稣走到圣殿的奉献箱对面坐下,看大家怎样奉献。很多财主奉献了大量的钱。 42 后来一个穷寡妇来了,投进了相当于一文钱的两个小铜钱。 43 耶稣叫门徒来,说:“我实在告诉你们,这位穷寡妇比其他人奉献的都多, 44 因为他们不过奉献了自己剩余的,但这穷寡妇却奉献了她赖以为生的。”
Mark 12
King James Version
12 And he began to speak unto them by parables. A certain man planted a vineyard, and set an hedge about it, and digged a place for the winefat, and built a tower, and let it out to husbandmen, and went into a far country.
2 And at the season he sent to the husbandmen a servant, that he might receive from the husbandmen of the fruit of the vineyard.
3 And they caught him, and beat him, and sent him away empty.
4 And again he sent unto them another servant; and at him they cast stones, and wounded him in the head, and sent him away shamefully handled.
5 And again he sent another; and him they killed, and many others; beating some, and killing some.
6 Having yet therefore one son, his wellbeloved, he sent him also last unto them, saying, They will reverence my son.
7 But those husbandmen said among themselves, This is the heir; come, let us kill him, and the inheritance shall be ours.'
8 And they took him, and killed him, and cast him out of the vineyard.
9 What shall therefore the lord of the vineyard do? he will come and destroy the husbandmen, and will give the vineyard unto others.
10 And have ye not read this scripture; The stone which the builders rejected is become the head of the corner:
11 This was the Lord's doing, and it is marvellous in our eyes?
12 And they sought to lay hold on him, but feared the people: for they knew that he had spoken the parable against them: and they left him, and went their way.
13 And they send unto him certain of the Pharisees and of the Herodians, to catch him in his words.
14 And when they were come, they say unto him, Master, we know that thou art true, and carest for no man: for thou regardest not the person of men, but teachest the way of God in truth: Is it lawful to give tribute to Caesar, or not?
15 Shall we give, or shall we not give? But he, knowing their hypocrisy, said unto them, Why tempt ye me? bring me a penny, that I may see it.
16 And they brought it. And he saith unto them, Whose is this image and superscription? And they said unto him, Caesar's.
17 And Jesus answering said unto them, Render to Caesar the things that are Caesar's, and to God the things that are God's. And they marvelled at him.
18 Then come unto him the Sadducees, which say there is no resurrection; and they asked him, saying,
19 Master, Moses wrote unto us, If a man's brother die, and leave his wife behind him, and leave no children, that his brother should take his wife, and raise up seed unto his brother.
20 Now there were seven brethren: and the first took a wife, and dying left no seed.
21 And the second took her, and died, neither left he any seed: and the third likewise.
22 And the seven had her, and left no seed: last of all the woman died also.
23 In the resurrection therefore, when they shall rise, whose wife shall she be of them? for the seven had her to wife.
24 And Jesus answering said unto them, Do ye not therefore err, because ye know not the scriptures, neither the power of God?
25 For when they shall rise from the dead, they neither marry, nor are given in marriage; but are as the angels which are in heaven.
26 And as touching the dead, that they rise: have ye not read in the book of Moses, how in the bush God spake unto him, saying, I am the God of Abraham, and the God of Isaac, and the God of Jacob?
27 He is not the God of the dead, but the God of the living: ye therefore do greatly err.
28 And one of the scribes came, and having heard them reasoning together, and perceiving that he had answered them well, asked him, Which is the first commandment of all?
29 And Jesus answered him, The first of all the commandments is, Hear, O Israel; The Lord our God is one Lord:
30 And thou shalt love the Lord thy God with all thy heart, and with all thy soul, and with all thy mind, and with all thy strength: this is the first commandment.
31 And the second is like, namely this, Thou shalt love thy neighbour as thyself. There is none other commandment greater than these.
32 And the scribe said unto him, Well, Master, thou hast said the truth: for there is one God; and there is none other but he:
33 And to love him with all the heart, and with all the understanding, and with all the soul, and with all the strength, and to love his neighbour as himself, is more than all whole burnt offerings and sacrifices.
34 And when Jesus saw that he answered discreetly, he said unto him, Thou art not far from the kingdom of God. And no man after that durst ask him any question.
35 And Jesus answered and said, while he taught in the temple, How say the scribes that Christ is the son of David?
36 For David himself said by the Holy Ghost, The Lord said to my Lord, Sit thou on my right hand, till I make thine enemies thy footstool.
37 David therefore himself calleth him Lord; and whence is he then his son? And the common people heard him gladly.
38 And he said unto them in his doctrine, Beware of the scribes, which love to go in long clothing, and love salutations in the marketplaces,
39 And the chief seats in the synagogues, and the uppermost rooms at feasts:
40 Which devour widows' houses, and for a pretence make long prayers: these shall receive greater damnation.
41 And Jesus sat over against the treasury, and beheld how the people cast money into the treasury: and many that were rich cast in much.
42 And there came a certain poor widow, and she threw in two mites, which make a farthing.
43 And he called unto him his disciples, and saith unto them, Verily I say unto you, That this poor widow hath cast more in, than all they which have cast into the treasury:
44 For all they did cast in of their abundance; but she of her want did cast in all that she had, even all her living.
Marcus 12
Ne Bibliaj Tik Nawat
Ne talchiwanimet tik ne shukumekamil
12 Wan pejki kinhilwia cajcasoj. Inak:
—Se takat kitukak se shukumekamil, wan kiyawaluj iwan se kulal, wan kikuyun ne shaput kan mupachua ne itakil ne shukumekat pal muishtia ne iayu pal muchiwa kushushaj, wan kiketzki se tepekal pal tapachiwiat, wan kwak tamik kichiwa muchi kiajkaw ne mil tik inmejmey talchiwanimet wan yajki wejka. 2 Wan kwak ajsik ne horaj, kituktij ka né se tekitini pal ne talchiwanimet kimakat ne itakil ne shukumekamil, 3 wan kitzkijket wan kiwitekket wan kishtijket ka né, wan te kimakaket tatka. 4 Wan kituktij senpa ka né ukse tekitini, wan kitzunchalujket wan kitzuntekket. 5 Wan kituktij ukseuk wan yaja nusan kimiktijket, wan muchi ká kintuktia kichiwat katka kenha: kiwitekit sejse wan kimiktiat sejseuk. 6 Ne takat kipiatuya se itelpuch ká sujsul kitasujta, wan pal tami kituktij yajuni ika ina katka:
"Yawit kitakamatit ne nutelpuch."
7 Wan uni talchiwanimet muilwijket:
"Kwak miki ne tutekuyu muchi yawi ipal yajini. Tikmiktikan wan muchi yawi tupal!"
8 Wan kitzkijket wan kimiktijket wan kishtijket tik ne shukumekamil. 9 Tay yawi kichiwa ne itekuyu ipal ne mil? Yawi witz wan yawi kinwilewa ne talchiwanimet wan yawi kinmaka ne mil sejseuk. 10 Te ankimatit nian ini tay ijkwilujtuk?
"Ne tet ne kitejtenewket ne kalketzanimet
mukwepki ne itzinteu kal!
11 Tutajwan yajasan kichijki,
wan titachiat wan tishpuyawit."
12 Tatejtemuat katka pal kitzkiat. Melka uni, majmawit katka ika muchi kimatit ka yaja inak uni casoj inpanpa yejemet. Wan kinhajkaw wan yajki.
Shikmakakan ne taltikpaktuktiani tay ipal ne taltikpaktuktiani
13 Wan kintuktiat sejse pal ne Parishayujmet wan ne itepewa pal Herodes pal kitat su welit kipewiat ma ina se pal kitzkiat, 14 wan ajsiket wan kilwiat:
—Tamachtiani, tikmatit ka taja tina tay tejkia wan te tikishtemua aka ika muchi kenhat mupal wan semaya titamachtia ne ujti yek ipal ne Teut. Tiknekit timetztajtaniliat su nemi yek ma tiktashtawakan tumin ne taltikpaktuktiani ipal Roma. Tiawit titamakat o te tiawit titamakat?
15 Yaja kimatiaya ka kinekituyat kishijshikuat wan kinhilwij:
—Taika annechejekuat? Shalwikakan se tumin ma nikita.
16 Kalwikaket wan yaja kinhilwia:
—Ká ipal ne itachialis wan ne itukay tik ini pesoj?
Inaket:
—Ipal ne taltikpaktuktiani.
17 Yeshu kinhilwij:
—Shikmakakan ne taltikpaktuktiani tay ipal ne taltikpaktuktiani wan shikmakakan ne Teut tay ipal ne Teut.
Wan ishpuyawket.
Ne miktiwit yawit walmukwepat?
18 Wan walajsit Tzadukayujmet, yejemet ká inat katka ka te tiawit timuyulkwepat kwak timikit, wan kitajtaniliat:
19 —Tamachtiani, Moshe techilwij ijtik iamaw: "Asu miki ne imanuj se wan naka ne isiwaw wan te kiajkaw se ikunew, ne iikaw nemi pal kikwi ipal ne isiwaw ne miktuk pal kiketza ne ishinach ne imanuj." 20 Nemiket chikume takat ká muchi tekniwan wan ne achtu munamiktij wan mikik wan te kiajkaw ishinach, 21 wan ne iikaw kikwij ne siwat wan mikik wan nusan te kiajkaw ishinach, wan ne yey kenha, 22 wan ijkiuni hasta ne chikume kenhaya wan nian se pal ne chijchikume kiajkaw ishinach; wan ne siwat nusan mikik. 23 Kwak yawit muyulkwepat muchi, katiawel ne ishulejyu uni siwat? Ika ne chijchikume munamiktijtiwit iwan!
24 Ne Yeshu kinhilwij:
—Nina ka anmushijshikuat ika inte ankimatit tay nemi tajkwilujtuk, nian tay weli ne Teut. 25 Kwak yawit muyulkwepat, ne takamet wan siwatket inte yawit munamiktiat, muchiwat ken tanawatianimet tik ne ilwikak. 26 Inte ankimatit tay ne metzinhilwij ne Teut ijtik ne kwawit mimilaka (tik iamaw Moshe) ipanpa kwak muyulkwepat ne miktiwit? Ina:
"Naja ne Teut ipal Abraham wan ne Teut ipal Itzak wan ne Teut ipal Yakob."
27 Yaja inte ne Teut ipal ne miktiwit asunte ipal ne yujyultuk. Anmushijshikuat sujsul!
Katiawel ne mas wey tay nemi tuktijtuk?
28 Wan ajsik se pal ne tajkwiluanimet. Yaja takakik ken kitajtaniliat wan kitak ka yaja nankilij yek, wan kitajtan:
—Katiawel ne achtu ipal muchi tay nemi tuktijtuk?
29 Ne Yeshu inak ka ini ne achtu:
"Shitakaki Israel, Tutajwan ne Teut, Tutajwan sesan. 30 Wan tiktasujtas ne muteku ne Teut iwan muchi muyulu, muchi mualmaj, muchi mutamatilis wan muchi mutajpal."
31 Ini ne ukseuk:
"Tiktasujtas ne muiknew ken tajasan timutasujta."
Yejemet ne wejwey tay techtuktijtuk; inte kanaj nian tatka mas wey.
32 Wan ne tajkwiluani kilwij:
—Yek, tamachtiani, tinak tay tejkia, ka yaja sesan wan te nemi ukseuk, semaya yajasan, 33 wan su tiktasujtat iwan muchi tuyulu wan muchi tutamatilis wan muchi tutajpal wan su tiktasujtat tuiknew ken tejemetsan timutasujtat, mas wey ipatiw uni que muchi ne tay weliskiat tiktatiat ipal ne Teut wan tiktakuliat ne Teut.
34 Wan ne Yeshu kwak kitak ka taketzki iwan tamatilis kilwij:
—Te tinemi wejka ne itatekimakalis ne Teut.
Wan tea su aka kitajtanilia tatka ika majmawit.
Ká ne Mawaltijtuk?
35 Wan ne Yeshu taketzki kwak tamachtia nemi itech ne teupan, ina:
—Ken ka inat ne tajkwiluanimet ka ne Mawaltijtuk itelpuch Dawid? 36 Dawid yajasan inak itech ne Ijiutzin:
"Ne Nuteku kilwij ne nutajtzin:
Shimutali ka nuyekkan hasta ma niktali ká ne kinekit metzijtakuat ken se kuijpal ka itan mujmukshi."
37 Asu Dawid yajasan kilwia "nutajtzin", ken weli ma ikunew?
Wan miak pakit kikakit.
Maka shimuchiwakan ken ne Parishayujmet
38 Wan tik ne itamachtilis ina katka:
—Cuidadoj iwan ne tajkwiluanimet ne kinekit pashaluat tik wijwipil weyak wan ma muchi kintajpalukan tik ne tiankis, 39 wan kinekit ne ajachtu mutalijka tik ne kalsennemit, wan kinekit nemit itzalan ne weymet tik yujyualu. 40 Yejemet kalakit inchan lajlamajtzitzinmet kikwat muchi, wan taketzat wey pal kinutzat ne Teut semaya pal muitat. Yejemetsan yawit muchiwat juzgar!
Ne tetakulis ipal ne inte kipia tatka
41 Wan nemik muetztuk imelawka ne cajaj ipal ne teupan kan musentepewa tumin wan nemik tachia wan kita katka ken muchi kiajkawat itumin tik ne cajaj. Wan miak ká kipiatuyat wey kitakuliat katka wey. 42 Wan walaj se lamajtzin te kipiatuya tatka wan kitamutilij ume centavojchin (kineki ina chiupichin tumin), 43 wan Yeshu kinnutzki wan kinhilwij ne mumachtianimet:
—Kia nimetzinhilwia: uni lamajtzin ne inte kipia tatka kitakulij mas que muchi ne kitalijket tumin tik ne cajaj, 44 ika muchi kishtijtiwit ijtik tay kipiat wan tepewi ne intumin; yaja inte, yaja tamakak muchi tay kipia pal mutekipanua.
Markus 12
Svenska Folkbibeln
Liknelsen om de onda vingårdsarbetarna
12 Sedan började Jesus tala till dem i liknelser: "En man planterade en vingård. Han satte stängsel kring den, högg ut en vinpress[a] och byggde ett vakttorn. Därefter arrenderade han ut den till vingårdsarbetare och reste bort. 2 När tiden var inne, skickade han en tjänare till vingårdsarbetarna för att få sin del av vingårdens avkastning. 3 Men de tog fast honom, slog honom och skickade i väg honom tomhänt. 4 Då skickade han en annan tjänare till dem. Honom slog de i huvudet och hånade. 5 Sedan skickade han ännu en och honom dödade de. Han skickade också många andra. En del slog de, andra dödade de.
6 Ännu en hade han, en älskad son. Honom sände han till slut till dem. Han tänkte: De kommer att ha respekt för min son. 7 Men vingårdsarbetarna sade till varandra: Här har vi arvtagaren! Kom, låt oss döda honom, så blir arvet vårt. 8 Och de tog fast honom, dödade honom och kastade ut honom ur vingården. 9 Vad skall nu vingårdens herre göra? Han skall komma och döda vingårdsarbetarna och lämna vingården till andra.
10 Har ni inte läst det här stället i Skriften: Den sten som byggnadsarbetarna kastade bort har blivit en hörnsten. [b] 11 Herren har gjort detta, och underbar är den i våra ögon." 12 De hade nu velat gripa honom men vågade inte för folket. De förstod att det var med tanke på dem som han hade berättat liknelsen. Och de lämnade honom och gick sin väg.
Skatt till kejsaren
13 Sedan sände de till honom några fariseer och herodianer för att snärja honom genom något ord. 14 De kom till honom och sade: "Mästare, vi vet att du är trovärdig och inte tar parti för någon utan behandlar alla lika. Du ger en rätt undervisning om Guds väg.[c] Är det tillåtet att betala skatt till kejsaren eller är det inte tillåtet? Skall vi betala eller inte?" 15 Men Jesus förstod att de hycklade och sade till dem: "Varför försöker ni snärja mig? Ge mig ett mynt[d] och låt mig se på det." 16 De räckte fram ett, och han frågade dem: "Vems bild och inskrift är detta?" De svarade: "Kejsarens." 17 Då sade Jesus till dem: "Ge då kejsaren vad som tillhör kejsaren, och Gud vad som tillhör Gud." Och de förundrade sig över honom.
De dödas uppståndelse
18 Till Jesus kom också sadduceer - dessa påstår att det inte finns någon uppståndelse - och de frågade honom: 19 "Mästare, Mose har gett oss denna föreskrift: Om någon har en bror som dör och efterlämnar hustru men inga barn, då skall hans bror gifta sig med henne och skaffa barn åt sin bror. [e] 20 Nu fanns där sju bröder. Den förste gifte sig. Han dog utan att ha lämnat efter sig några barn. 21 Den andre gifte sig med henne, men också han dog barnlös. På samma sätt gick det med den tredje. 22 Ingen av de sju lämnade barn efter sig. Sist av alla dog kvinnan. 23 Vid uppståndelsen, när de uppstår, vem av dessa skall hon då vara hustru till? Alla sju var ju gifta med henne."
24 Jesus sade till dem: "Tar ni inte fel, just därför att ni inte förstår Skrifterna och inte heller Guds makt? 25 När de döda uppstår gifter de sig inte och blir inte bortgifta, utan de är som änglarna i himlen. 26 Men när det gäller de dödas uppståndelse, har ni då inte i Moses bok läst stället om törnbusken, hur Gud sade till Mose: Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud? [f] 27 Han är inte de dödas utan de levandes Gud. Ni misstar er fullständigt."
Det viktigaste budet
28 En av de skriftlärda som hörde dem diskutera fann att Jesus hade gett dem ett bra svar. Han kom fram till honom och frågade: "Vilket är det största av alla buden?" 29 Jesus svarade: "Det största är detta: Hör Israel! Herren, vår Gud, Herren är en,[g] 30 och du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft. 31 Sedan kommer detta: Du skall älska din nästa som dig själv. [h] Inget annat bud är större än dessa." 32 Den skriftlärde sade: "Du har rätt, Mästare, det är sant som du säger. Han är en, och det finns ingen annan än han. 33 Och att älska honom av hela sitt hjärta och av hela sitt förstånd och av hela sin kraft och att älska sin nästa som sig själv, det är mer än alla brännoffer och andra offer." 34 När Jesus hörde att mannen hade svarat förståndigt, sade han till honom: "Du är inte långt från Guds rike." Sedan vågade ingen fråga honom längre.
Är Messias Davids son?
35 Då Jesus undervisade i templet frågade han: "Hur kan de skriftlärda säga att Messias är Davids son? 36 David har själv sagt genom den helige Ande: Herren sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida, tills jag har lagt dina fiender under dina fötter. [i] 37 David kallar honom Herre. Hur kan Messias då vara Davids son?"[j] Den stora folkskaran lyssnade gärna på honom.
Jesus varnar för de skriftlärda
38 När Jesus undervisade sade han också: "Akta er för de skriftlärda, som tycker om att gå omkring i långa mantlar och bli hälsade på torgen 39 och sitta på de främsta platserna i synagogorna och få hedersplatserna vid festmåltiderna. 40 De äter änkorna ur husen och ursäktar sig med sina långa böner. De skall få en så mycket strängare dom."
Änkans offergåva
41 Jesus satte sig mitt emot offerkistan och såg hur folket lade pengar i den. Många rika gav mycket. 42 Där kom också en fattig änka och lade ner två små kopparmynt, några ören. 43 Då kallade han till sig sina lärjungar och sade till dem: "Amen säger jag er: Denna fattiga änka lade dit mer än alla de andra som lade något i offerkistan. 44 Ty alla gav de av sitt överflöd, men hon gav av sin fattigdom, allt vad hon hade att leva på."
Footnotes
- Markus 12:1 vinpress Se not till Matt 21:33.
- Markus 12:10 Ps 118:22f.
- Markus 12:14 Guds väg Se not till Matt 22:16.
- Markus 12:15 mynt Grek. "denar". Se Sakupplysning.
- Markus 12:19 5 Mos 25:5f.
- Markus 12:26 2 Mos 3:6.
- Markus 12:29 5 Mos 6:4f.
- Markus 12:31 3 Mos 19:18.
- Markus 12:36 Ps 110:1.
- Markus 12:37 Davids son Se not till Matt 22:45.
Chinese Contemporary Bible Copyright © 1979, 2005, 2007, 2011 by Biblica® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Ne Bibliaj Tik Nawat · © 2008, 2012 Jan Morrow
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln