Font Size
馬太福音 23
Chinese Contemporary Bible (Traditional)
馬太福音 23
Chinese Contemporary Bible (Traditional)
譴責律法教師和法利賽人
23 隨後，耶穌對百姓和門徒說： 2 「律法教師和法利賽人坐在摩西的位子上講授律法。 3 你們要遵行他們的教導，但不要效法他們的行為，因為他們言行不一。 4 他們捆好重擔放在別人肩上，而自己連一根指頭也不肯動！
5 「他們的所作所為是為了給人看的，他們把額上佩戴的經文盒子加寬了，又將衣裳的穗邊加長了。 6 他們喜歡宴席中的上座和會堂裡的首位。 7 他們喜歡別人在街市上問候他們，稱呼他們為老師[a]。 8 但你們不要讓別人稱呼你們為老師，因為你們只有一位老師，你們彼此都是弟兄。 9 不要稱呼地上的人為父親，因為你們只有一位父親，祂在天上。 10 不要讓人稱你們為導師，因為你們只有一位導師——基督。 11 你們當中誰最偉大，誰就要作你們的僕人。 12 自高的人必遭貶抑，謙卑的人必得尊榮。
13 「虛偽的律法教師和法利賽人啊，你們有禍了！因為你們當著人們的面關閉天國之門，自己不進去，也不讓別人進去。
14 「虛偽的律法教師和法利賽人啊，你們有禍了！因為你們侵吞寡婦的財產，還假意做冗長的禱告。因此，你們會受到更嚴厲的刑罰。[b]
15 「虛偽的律法教師和法利賽人啊，你們有禍了！因為你們走遍海洋和陸地去引人入教，等人入了教，卻使他淪為地獄之子，比你們還壞兩倍。
16 「瞎眼的嚮導啊，你們有禍了！你們說，『指著聖殿發誓，不算數；但是指著聖殿裡的金子發誓，就要遵守誓言。』 17 無知的瞎子啊！金子重要呢？還是使金子神聖的聖殿重要呢？ 18 你們又說，『指著祭壇發誓不算數，但是指著壇上的供物發誓，就要遵守誓言。』 19 瞎眼的人啊！供物重要呢？還是使供物神聖的祭壇重要呢？ 20 其實指著祭壇發誓，就是指著祭壇和壇上的一切東西發誓。 21 指著聖殿發誓，就是指著聖殿和住在裡面的上帝發誓。 22 指著天發誓，就是指著上帝的寶座和坐在寶座上的那位發誓。
23 「虛偽的律法教師和法利賽人啊，你們有禍了！你們把薄荷、茴香、芹菜獻上十分之一，卻忽略了律法中更重要的事——公正、憐憫、信實。後者是你們本該做的，前者也不可忽略。 24 瞎眼的嚮導啊！你們濾出蚊蟲，卻吞下駱駝。
25 「虛偽的律法教師和法利賽人啊，你們有禍了！你們洗淨杯盤的外面，裡頭卻盛滿了貪婪和放縱。 26 瞎眼的法利賽人啊！要先洗淨杯盤的裡面，好讓外面也乾淨。[c]
27 「虛偽的律法教師和法利賽人啊，你們有禍了！你們好像粉飾的墳墓，外表好看，裡面卻裝滿了死人的骨頭和各樣污穢之物。 28 你們虛有公義的外表，內心卻充滿了各種的虛偽和罪惡。
29 「虛偽的律法教師和法利賽人啊，你們有禍了！你們為先知建墓，為義人修碑，並且說， 30 『如果我們活在我們祖先的時代，絕不會和他們一起去殺害先知。』 31 這樣，你們自己證明自己是殺害先知之人的後代。 32 去填滿你們祖先的罪惡吧！ 33 你們這些蛇，這些毒蛇的後代啊，你們怎能逃脫地獄的刑罰呢？
34 「看啊，我派先知、智者和律法教師到你們當中，有的會遭到你們的殺害，被你們釘在十字架上；有的會在會堂裡被你們鞭打，被你們從這城追到那城。 35 因此，所有義人在地上所流的血，就是從義人亞伯的血，直到你們在聖所和祭壇之間所殺的巴拉加的兒子撒加利亞的血，都要歸到你們身上。 36 我實在告訴你們，這一切的罪責都要歸到這個世代。
為耶路撒冷哀歎
37 「耶路撒冷啊！耶路撒冷啊！你常殺害先知，又用石頭打死派到你那裡的使者。我多次想要招聚你的兒女，像母雞將小雞聚集在翅膀底下，可是你們卻不肯。 38 看啊！你們的家園將一片荒涼。 39 我告訴你們，從現在起，直到你們說『奉主名來的當受稱頌』那天之前，你們再也見不到我了。」
Matteus 23
Svenska Folkbibeln
Matteus 23
Svenska Folkbibeln
Jesus varnar för fariseerna och de skriftlärda
23 Sedan sade Jesus till folket och till sina lärjungar: 2 "På Moses stol[a] sitter de skriftlärda och fariseerna. 3 Allt vad de lär er skall ni därför göra och hålla, men efter deras gärningar skall ni inte handla. Ty de talar men handlar inte. 4 De binder ihop tunga bördor och lägger dem på människornas axlar, men själva vill de inte ens med sitt finger flytta på dem. 5 Och alla sina gärningar gör de för att människor skall se dem. De gör sina böneremmar[b] breda och sina hörntofsar[c] stora. 6 De älskar hedersplatsen vid festmåltiderna och de främsta platserna i synagogorna, 7 och de vill gärna att folk hälsar på dem på torgen och kallar dem rabbi.[d]
8 Men låt ingen kalla er rabbi, ty en är er Mästare, och ni är alla bröder. 9 Ni skall inte heller kalla någon på jorden er fader, ty en är er Fader, han som är i himlen. 10 Ni skall inte låta någon kalla er lärare, ty en är er lärare, Kristus. 11 Den som är störst bland er skall vara de andras tjänare. 12 Var och en som upphöjer sig skall bli förödmjukad, och var och en som ödmjukar sig skall bli upphöjd.
13 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni stänger himmelriket för människor. Själva kommer ni inte in, och dem som försöker komma dit hindrar ni att komma in.[e]
15 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni far omkring över land och hav för att göra någon till en proselyt,[f] och när han har blivit det, gör ni honom till ett Gehennas barn, dubbelt värre än ni själva.
16 Ve er, ni blinda ledare! Ni säger: Om någon svär vid templet, betyder det ingenting. Men om någon svär vid guldet i templet, då är han bunden vid sin ed. 17 Ni blinda dårar, vilket är förmer, guldet eller templet som helgar guldet? 18 Ni säger också: Om någon svär vid altaret, betyder det ingenting. Men om någon svär vid gåvan på altaret, då är han bunden vid sin ed. 19 Ni blinda, vilket är förmer, gåvan eller altaret som helgar gåvan? 20 Den som därför svär vid altaret, svär både vid det och vid allt som ligger på det. 21 Och den som svär vid templet svär både vid det och vid honom som bor där. 22 Och den som svär vid himlen svär både vid Guds tron och vid honom som sitter på den.
23 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni ger tionde av mynta, dill och kummin men försummar det som är viktigast i lagen: rätten, barmhärtigheten och troheten. Det ena borde ni göra utan att försumma det andra. 24 Ni blinda ledare! Ni silar mygg och sväljer kameler.
25 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni rengör utsidan av bägaren och fatet, men inuti är de fulla av rofferi och omåttlighet. 26 Du blinde farisé, gör först insidan av bägaren ren, så blir också utsidan ren.
27 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni liknar vitkalkade gravar.[g] Utanpå ser de vackra ut, men inuti är de fulla av de dödas ben och allt slags orenhet. 28 Så är det också med er. Utanpå ser ni ut att vara rättfärdiga, men inuti är ni fulla av hyckleri och ondska.
29 Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni bygger profeternas gravar och pryder de rättfärdigas minnesstenar 30 och säger: Om vi hade levt på våra fäders tid, skulle vi inte ha varit med om att utgjuta profeternas blod. 31 Därmed vittnar ni om er själva,[h] att ni är söner till dem som mördade profeterna. 32 Fyll då också ni era fäders mått![i] 33 Ni ormar, ni huggormsyngel, hur skall ni kunna undgå att dömas till Gehenna?
34 Därför sänder jag till er profeter, visa män och skriftlärda. Somliga av dem skall ni döda och korsfästa, andra skall ni gissla i era synagogor och förfölja från stad till stad. 35 Så kommer över er allt rättfärdigt blod som är utgjutet på jorden, från den rättfärdige Abels blod[j] till Sakarias, Barakias sons, blod, honom som ni mördade mellan templet och altaret. 36 Amen säger jag er: Allt detta skall komma över det här släktet.
Jesu klagan över Jerusalem
37 Jerusalem, Jerusalem, du som mördar profeterna och stenar dem som är sända till dig. Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte. 38 Se, ert hus kommer att stå öde. 39 Ty jag säger er: Härefter skall ni inte se mig, förrän ni säger: Välsignad är han som kommer i Herrens namn."
Footnotes
- Matteus 23:2 stol Lärostol.
- Matteus 23:5 böneremmar Läderremmar med små kapslar, som innehöll pergamentrullar med bibelord. En befallning att bära sådana fann man i 2 Mos 13:9, 16 och 5 Mos 11:18.
- Matteus 23:5 hörntofsar Enligt föreskrift i Mose lag (4 Mos 15:38f, 5 Mos 22:12) skulle männen i Israel bära hörntofsar i de fyra hörnen av manteln. När deras blick föll på dem, skulle de tänka på Guds bud.
- Matteus 23:7 rabbi var en äretitel, som ordagrant betyder "min mäktige" och som bars av ansedda lärare.
- Matteus 23:13 En del handskrifter tillägger (v. 14): "Ve er, skriftlärda och fariseer, ni hycklare! Ni äter änkorna ur husen och ursäktar er med era långa böner. Därför skall ni få en så mycket strängare dom." Jfr Mark 12:40 och Luk 20:47.
- Matteus 23:15 proselyt Ordet används i NT om hedningar som anslutit sig till judendomen (Apg 2:11, 6:5). Upptagandet i det judiska samfundet skedde genom omskärelse, offer och dop.
- Matteus 23:27 vitkalkade gravar Judarna brukade varje år bestryka gravarna med kalk, för att de som gick förbi skulle se dem och akta sig för att bli orena genom att vidröra dem (se 4 Mos 19:16).
- Matteus 23:31 själva Annan översättning: "mot er själva".
- Matteus 23:32 mått När människan fyllt sin missgärnings mått kommer domen.
- Matteus 23:35 Abels blod Se 1 Mos 4:10.
Matthew 23
New International Version
Matthew 23
New International Version
A Warning Against Hypocrisy(A)(B)
23 Then Jesus said to the crowds and to his disciples: 2 “The teachers of the law(C) and the Pharisees sit in Moses’ seat. 3 So you must be careful to do everything they tell you. But do not do what they do, for they do not practice what they preach. 4 They tie up heavy, cumbersome loads and put them on other people’s shoulders, but they themselves are not willing to lift a finger to move them.(D)
5 “Everything they do is done for people to see:(E) They make their phylacteries[a](F) wide and the tassels on their garments(G) long; 6 they love the place of honor at banquets and the most important seats in the synagogues;(H) 7 they love to be greeted with respect in the marketplaces and to be called ‘Rabbi’ by others.(I)
8 “But you are not to be called ‘Rabbi,’ for you have one Teacher, and you are all brothers. 9 And do not call anyone on earth ‘father,’ for you have one Father,(J) and he is in heaven. 10 Nor are you to be called instructors, for you have one Instructor, the Messiah. 11 The greatest among you will be your servant.(K) 12 For those who exalt themselves will be humbled, and those who humble themselves will be exalted.(L)
Seven Woes on the Teachers of the Law and the Pharisees
13 “Woe to you, teachers of the law and Pharisees, you hypocrites!(M) You shut the door of the kingdom of heaven in people’s faces. You yourselves do not enter, nor will you let those enter who are trying to.(N) [14] [b]
15 “Woe to you, teachers of the law and Pharisees, you hypocrites! You travel over land and sea to win a single convert,(O) and when you have succeeded, you make them twice as much a child of hell(P) as you are.
16 “Woe to you, blind guides!(Q) You say, ‘If anyone swears by the temple, it means nothing; but anyone who swears by the gold of the temple is bound by that oath.’(R) 17 You blind fools! Which is greater: the gold, or the temple that makes the gold sacred?(S) 18 You also say, ‘If anyone swears by the altar, it means nothing; but anyone who swears by the gift on the altar is bound by that oath.’ 19 You blind men! Which is greater: the gift, or the altar that makes the gift sacred?(T) 20 Therefore, anyone who swears by the altar swears by it and by everything on it. 21 And anyone who swears by the temple swears by it and by the one who dwells(U) in it. 22 And anyone who swears by heaven swears by God’s throne and by the one who sits on it.(V)
23 “Woe to you, teachers of the law and Pharisees, you hypocrites! You give a tenth(W) of your spices—mint, dill and cumin. But you have neglected the more important matters of the law—justice, mercy and faithfulness.(X) You should have practiced the latter, without neglecting the former. 24 You blind guides!(Y) You strain out a gnat but swallow a camel.
25 “Woe to you, teachers of the law and Pharisees, you hypocrites! You clean the outside of the cup and dish,(Z) but inside they are full of greed and self-indulgence.(AA) 26 Blind Pharisee! First clean the inside of the cup and dish, and then the outside also will be clean.
27 “Woe to you, teachers of the law and Pharisees, you hypocrites! You are like whitewashed tombs,(AB) which look beautiful on the outside but on the inside are full of the bones of the dead and everything unclean. 28 In the same way, on the outside you appear to people as righteous but on the inside you are full of hypocrisy and wickedness.
29 “Woe to you, teachers of the law and Pharisees, you hypocrites! You build tombs for the prophets(AC) and decorate the graves of the righteous. 30 And you say, ‘If we had lived in the days of our ancestors, we would not have taken part with them in shedding the blood of the prophets.’ 31 So you testify against yourselves that you are the descendants of those who murdered the prophets.(AD) 32 Go ahead, then, and complete(AE) what your ancestors started!(AF)
33 “You snakes! You brood of vipers!(AG) How will you escape being condemned to hell?(AH) 34 Therefore I am sending you prophets and sages and teachers. Some of them you will kill and crucify;(AI) others you will flog in your synagogues(AJ) and pursue from town to town.(AK) 35 And so upon you will come all the righteous blood that has been shed on earth, from the blood of righteous Abel(AL) to the blood of Zechariah son of Berekiah,(AM) whom you murdered between the temple and the altar.(AN) 36 Truly I tell you, all this will come on this generation.(AO)
37 “Jerusalem, Jerusalem, you who kill the prophets and stone those sent to you,(AP) how often I have longed to gather your children together, as a hen gathers her chicks under her wings,(AQ) and you were not willing. 38 Look, your house is left to you desolate.(AR) 39 For I tell you, you will not see me again until you say, ‘Blessed is he who comes in the name of the Lord.’[c]”(AS)
Footnotes
- Matthew 23:5 That is, boxes containing Scripture verses, worn on forehead and arm
- Matthew 23:14 Some manuscripts include here words similar to Mark 12:40 and Luke 20:47.
- Matthew 23:39 Psalm 118:26
SAN MATEO 23
Cakchiquel Occidental
SAN MATEO 23
Cakchiquel Occidental
Tek ri Jesús xukˈalajsaj ri achique chi mac yetajin chubanic ri aj tzˈibaˈ y ri fariseos
23 Y ri Jesús yacˈariˈ tek xchˈo quiqˈui ri winek y chukaˈ quiqˈui ri rudiscípulos y xubij cˈa: 2 Ri aj tzˈibaˈ y ri achiˈaˈ fariseos yecˈa riyeˈ ri yecˈo ca pa ruqˈuexel ri Moisés riche (rixin) chi niquicˈut ri ruchˈabel ri Dios chiwech. 3 Rumacˈariˈ riyix can tinimaj quitzij. Can ronojel cˈa ri niquibij chiwe, tibanaˈ y titakej. Xa yacˈa ri ma tiben ta achiˈel ri niquiben riyeˈ. Ruma chi riyeˈ xa ma niquiben ta ri niquibij chi tiban. 4 Riyeˈ nimaˈk tak ejkaˈn niquiyalaˈ chiquikul ri winek, ejkaˈn ri can cˈo calal y cˈayef (cuesta) quicˈuaxic. Ri ejkaˈn riˈ xaxu (xaxe) wi chiquikul ri winek niquiyaˈ wi y riyeˈ ni xa ta jun ti ruwiˈ quikˈaˈ niquisiloj riche (rixin) chi niquicˈuaj ri ejkaˈn ri niquibij ri cˈo chi niquicˈuaj ri winek. 5 Y ronojel ri niquiben xaxu (xaxe wi) riche (rixin) chi utz yetzˈet cuma ri winek y yenimex. Y rumariˈ tek nimaˈk ruwech niquibanalaˈ chare ri niquitzˈibaj wi ri ruchˈabel ri Dios ri niquicˈuaj chrij ri quikˈaˈ y ri nicˈaj tak quiwech. Y ruma chukaˈ riˈ tek nimaˈk raken niquibanalaˈ chare ri retzˈabaˈl ruchiˈ tak quitziak. 6 Can ya chukaˈ ri nabey tak chˈaquet yequicanolaˈ ri pa nimaˈk tak waˈin y ya chukaˈ riˈ ri yequichaˈ pa tak jay ri kas nicˈut wi ri ruchˈabel ri Dios, riche (rixin) chi queriˈ nibix chi riyeˈ cˈo quikˈij. 7 Can sibilaj nika chiquiwech ri niyaˈox (nyaˈ) rutzil quiwech ri pa tak cˈaybel. Y chukaˈ can sibilaj nika chiquiwech nibix Tijonel, Tijonel chique cuma ri winek, ruma cˈo quikˈij yetzˈet.
8 Yacˈa riyix ma tiwajoˈ ta chi nibix nimalaj tijonel chiwe, ruma xa can xu (xe) wi cˈa Jun ri rucˈamon (takal chrij) chi nibij Itijonel chare, y riˈ ya ri Cristo. Yacˈa chiˈiwonojel riyix, xa iwachˈalal iwiˈ. 9 Majun ri cˈo waweˈ chuwech ri ruwachˈulef ri utz nibij tataˈixel chare. Ruma xa jun ri Tataˈixel iwuche (iwixin) riyix ri cˈo chilaˈ chicaj. 10 Can ma tiwajoˈ ta cˈa chi ri winek niquibij tijonel chiwe. Ruma xa can xu (xe) wi Jun ri Tijonel cˈo y riˈ ya ri Cristo. 11 Ruma ri más nim rukˈij chiwe riyix, nicˈatzin chi nunaˈ ka riˈ chi xa majun rukˈij y tuchˈutinirisaj riˈ riche (rixin) chi yerunimaj yerilij ri nicˈaj chic. 12 Ruma chi ri niquinimirisaj quiˈ, xa xtikasex quikˈij. Y yacˈa ri niquichˈutinirisaj quiˈ, xtinimirisex quikˈij.
13 Yacˈa riyix aj tzˈibaˈ y riyix fariseos ri xa caˈiˈ ipalej, ¡can juyiˈ oc iwech! ruma xa can ikˈaton cˈa quibey ri winek riche (rixin) chi ma yeˈoc ta pa rajawaren ri caj. Y ni xa ta cˈa yixoc riyix y ni xa ta niyaˈ kˈij chique ri winek chi yeˈoc.
14 ¡Juyiˈ oc iwech riyix aj tzˈibaˈ y riyix fariseos ri xa caˈiˈ ipalej! ruma riyix niwelesalaˈ ronojel quicosas ri malcaniˈ tak ixokiˈ. Y xaxu (xaxe wi) riche (rixin) chi tinimex chi jabel ri icˈaslen, yixyaloj cˈa tek niben orar. Pero riyix can xtikˈax ruwiˈ ri rucˈayewal ri xtika pan iwiˈ, ruma chi ri imac sibilaj qˈuiy.
15 ¡Juyiˈ oc iwech riyix aj tzˈibaˈ y riyix fariseos ri xa caˈiˈ ipalej! ruma riyix can nikˈaxalaˈ mar y nikˈaxalaˈ ruwachˈulef chucanoxic chi cˈo ta jun ri ntoc tzekelbey iwuche (iwixin) y nunimaj ta achiˈel ri ninimaj riyix. Xa yacˈa tek iwilon chic ri achique xtitzekelben iwuche (iwixin), riyix xa niben chare chi ntoc más itzel winek, ruma ri nicˈut chuwech nuben chare chi nej nibe wi ca chare ri Dios. Riyix can nej cˈa yixcˈo wi, yacˈa riyaˈ caˈiˈ mul más nej nibe wi ca chare ri Dios, y xa rumariˈ tek can rucˈamon chi nibe pa kˈakˈ chukaˈ riyaˈ.
16 ¡Y chukaˈ can juyiˈ oc iwech riyix ri yixbin chi yix ucˈuey bey y xa yix moyiˈ! Riyix ri yixbin chi wi cˈo jun ri ninatan ri rachoch ri Dios riche (rixin) chi nuben jurar, astapeˈ ma nuben ta ri xubij, riˈ majun nuben. Yacˈa ri ninatan ri kˈanapuek ri cˈo pa rachoch ri Dios riche (rixin) chi nuben jurar, riˈ cˈo chi nuben, yixchaˈ riyix. 17 Riyix xa yix nacanek y yix moyiˈ. Ruma, ¿achique cˈa ri más nim rukˈij? ¿La ya cami ri kˈanapuek ri cˈo pa rachoch ri Dios o xa can ya ri rachoch ri Dios ri nibano lokˈolaj chare ri kˈanapuek ri cˈo chiriˈ? 18 Riyix chukaˈ nibij: Ri ninatan ri altar riche (rixin) chi nuben jurar, astapeˈ ma nuben ta cˈa ri xubij, riˈ majun nuben. Yacˈa ri ninatan ri ofrenda ri nicˈojeˈ pa ruwiˈ ri altar riche (rixin) chi nuben jurar, riˈ cˈo chi nuben. 19 Riyix xa yix nacanek y yix moyiˈ. Ruma, ¿achique cˈa ri más nim rukˈij? ¿La ya cami cˈa ri ofrenda o xa can ya ri altar? Can ya wi ri altar ri más nim rukˈij, ruma yariˈ ri nibano lokˈolaj chare ri ofrenda. 20 Ri ninatan cˈa ri altar riche (rixin) chi nuben jurar, can nunataj cˈa ronojel. Nunataj ri altar y nunataj chukaˈ ri ofrenda ri yaˈon pa ruwiˈ ri altar. 21 Ri can ninatan cˈa ri rachoch ri Dios riche (rixin) chi nuben jurar, can nunataj cˈa ronojel. Nunataj ri rachoch ri Dios y nunataj ri cˈo chiriˈ. 22 Y ri ninatan cˈa ri caj riche (rixin) chi nuben jurar, can nunataj wi cˈa ronojel. Nunataj cˈa ri tzˈuyul wi ri Dios y can nunataj cˈa chukaˈ ri Dios ri tzˈuyul chiriˈ.
23 ¡Xa can juyiˈ oc iwech riyix aj tzˈibaˈ y riyix fariseos ri xa caˈiˈ ipalej! ruma tek riyix niyaˈ ri idiezmo, can niyaˈ wi ri kˈayis ri jubul ruxlaˈ, ri menta rubiˈ, ri anís y ri comino. Pero xa iyaˈon ca rubanic ri ruchojmilal ri cˈaslen ri nubij chupan ri ley ri más rajawaxic chi niben, chi ticˈojeˈ joyowanic iwuqˈui y kitzij tucukeˈ icˈuˈx riqˈui ri Dios. Ya ta cˈa riˈ ri rajawaxic chi niben y rajawaxic chukaˈ chi ma niyaˈ ta ca ruyaˈic ri idiezmo. 24 Riyix cˈa ri yixbin chi yix ucˈuey bey, xa yix achiˈel moyiˈ, ruma xaxu (xaxe wi) nichayuj ca ri us y xa nibikˈ ri nimalaj chicop ri camello rubiˈ.
25 ¡Can juyiˈ oc iwech riyix aj tzˈibaˈ y riyix fariseos ri xa caˈiˈ ipalej! ruma xa yix achiˈel lek ri jabel chˈajchˈoj rij y ri rupan xa tzˈil. Riyix can nicˈut cˈa chiquiwech ri winek chi utz ri yeˈibanalaˈ, yacˈa ri pa tak iwánima xa ma que ta riˈ, ruma xa nojnek riqˈui alekˈ, y nojnek riqˈui itzel tak raynic, ruma riyix can nirayij chi ronojel ri cˈo quiqˈui ri winek iwuqˈui ta riyix cˈo wi. 26 Riyix fariseos xa yix moyiˈ. Can tibanaˈ cˈa chare ri icˈaslen achiˈel niban riqˈui ri lek, nichˈajchˈojsaj rupan y ri rij. Riyix tichˈajchˈojsaj cˈa ri iwánima nabey, riche (rixin) chi queriˈ ri icˈaslen chiquiwech ri winek can chˈajchˈoj chukaˈ nikˈalajin.
27 ¡Juyiˈ oc iwech riyix aj tzˈibaˈ y riyix fariseos ri xa caˈiˈ ipalej! ruma xa yix junan riqˈui jun panteón ri acuchi (achique) yaˈon wi jun caminek. Ri rij jabel sek y chˈajchˈoj, yacˈa ri rupan xa ma chˈajchˈoj ta, xa ruyon rubakil caminek cˈo. 28 Can quecˈariˈ ibanic riyix. Riyix nicˈut cˈa chi choj ri icˈaslen chiquiwech ri winek, yacˈa ri pan iwánima xa ma que ta riˈ. Ri iwánima xa nojnek riqˈui etzelal. Y chukaˈ xa caˈiˈ ipalej.
29 ¡Juyiˈ oc iwech riyix aj tzˈibaˈ y riyix fariseos ri xa caˈiˈ ipalej! ruma nibanalaˈ ruchojmil ri panteón acuchi (achique) ye mukun wi ri profetas ri xekˈalajsan ri ruchˈabel ri Dios ojer ca. Riyix can jabel wi niwik ri acuchi (achique) ye mukun wi ri chojmilaj tak ralcˈual ri Dios. 30 Y riyix nibij cˈa: Xa ta riyoj xojcˈojeˈ pa quitiempo ri katiˈt kamamaˈ, riyoj man ta xoj‑oc cachibil riyeˈ tek xequicamisaj ri profetas ri xekˈalajsan ri ruchˈabel ri Dios ojer ca, yixchaˈ cˈa. 31 Y riqˈui ri queriˈ nibij, xa yix cˈa riyix ri yixkˈalajsan ka chiwij chi yix quiy quimam ca ri xecamisan quiche (quixin) ri profetas ri xekˈalajsan ri ruchˈabel ri Dios ojer ca. 32 Can tiqˈuisaˈ cˈa rubanic chukaˈ riyix ri quichapon ca rubanic ri iwatiˈt imamaˈ.
33 Riyix xa yix achiˈel itzel tak cumatz. Can majun chic cˈa rubanic ri niben riche (rixin) chi yixcolotej chi man ta yixbe pa kˈakˈ chucˈulic ri rutojbalil ri yeˈibanalaˈ. Riyix xa can chiriˈ cˈa xquixapon wi. 34 Y riche (rixin) cˈa chi xtikˈalajin ri iwetzelal, riyin yareˈ yentek el chicojol, profetas ri yekˈalajsan ri ruchˈabel ri Dios, yentek cˈa achiˈaˈ ri cˈo quinaˈoj, y yentek chukaˈ aj tzˈibaˈ. Yacˈa riyix yecˈo cˈa chique riyeˈ ri xqueˈicamisaj y yecˈo ri xqueˈibajij chuwech tak cruz. Yecˈo cˈa xqueˈichˈey chiriˈ pa tak jay ri kas nicˈut wi ri ruchˈabel ri Dios; y xabachique cˈa tinamit yebe wi riyeˈ, riyix chukaˈ xquixapon chiriˈ riche (rixin) chi yeˈiwokotan. 35 Y ronojel reˈ can xtuben cˈa chiwe chi pan iwiˈ riyix xtika wi ri rutojbalil ri quicamic quinojel ri chojmilaj tak winek ri ye camisan el chuwech re ruwachˈulef. Xuchop pe riqˈui tek xcamisex ri chojmilaj achi xubiniˈaj Abel y nbeqˈuis cˈa riqˈui tek xcamisex ri achi xubiniˈaj Zacarías, ri rucˈajol ri achi xubiniˈaj Berequías. Y nbij cˈa chiwe, chi ri Zacarías can yix chukaˈ riyix ri xixcamisan riche (rixin), chiriˈ chunakajal ri altar ri cˈo chuwarachoch ri Dios. 36 Ronojel re xinbij cˈa ka chiwe, can kitzij wi chi pa quiwiˈ ri winek ri yecˈo re wacami ri xtika wi ri rutojbalil.
Tek ri Jesús xerokˈej ri winek aj Jerusalem
37 Y cˈacˈariˈ ri Jesús xubij cˈa: Riyix aj Jerusalem, aj Jerusalem, ¿achique cˈa ruma tek yeˈicamisalaˈ ri profetas ri yekˈalajsan ri ruchˈabel ri Dios? ¿Achique cˈa ruma chukaˈ tek yeˈicamisalaˈ chi abej ri yerutek pe ri Dios chicojol? Riyin can qˈuiy cˈa mul ri xinwajoˈ chi xixinmol ta wuqˈui, achiˈel nuben ri quiteˈ ecˈ chique ri tak ral, yerumol chuxeˈ ri ruxicˈ. Yacˈa riyix ma xiwajoˈ ta. 38 Wacami cˈa, ri itinamit xtimalix ca ruma ri Dios, xtiban cˈa ca chare chi xtoc achiˈel jun desierto. 39 Y queriˈ cˈa nbij chiwe ruma riyix can man cˈa xquinitzˈet ta chic. Y xquinitzˈet chic cˈa jun bey, cˈa ya tek xtibij chuwe: ¡Matiox chi petenak re jun achi reˈ! ¡Riyaˈ banon pe bendecir ruma ri Ajaf Dios! ¡Y can pa rubiˈ ri Ajaf Dios petenak wi! xquixchaˈ chuwe, xchaˈ ri Jesús.
Svenska Folkbibeln (SFB)
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
New International Version (NIV) 
Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.
Cakchiquel Occidental (CKW)
Copyright 1996 Wycliffe. This translation may be quoted in any form (written, visual, electronic or audio) up to and inclusive of five hundred (500) verses without the express written permission of the publisher, providing the verses quoted do not amount to a complete book of the Bible nor do the verses quoted account for more than 25 percent (25%) or more of the total text of the work in which they are quoted. by Wycliffe Bible Translators International