路加福音 24
Chinese Contemporary Bible (Traditional)
耶穌死裡復活
24 週日黎明時分,幾位婦女帶著預備好的香料來到墳前, 2 發現墓口的大石頭已經滾到旁邊, 3 便進去,卻沒有看見主耶穌的遺體。 4 正在猜疑之間,突然有兩個衣服發光的人站在旁邊, 5 她們嚇得俯伏在地。那兩個人對她們說:「你們為什麼在死人中找活人呢? 6 祂不在這裡,已經復活了!記住祂在加利利對你們說的話, 7 『人子必須被交在罪人的手中,被釘在十字架上,在第三天復活。』」
8 她們想起耶穌的話來, 9 便離開墓地回去把事情的經過告訴十一個使徒和其他人。 10 這些婦女就是抹大拉的瑪麗亞、約亞娜、雅各的母親瑪麗亞及其他人。
11 大家聽了都不相信,認為是無稽之談。 12 彼得卻起身跑到墓地,屈身往墓裡張望,只見細麻布在那裡,他便離開了,對發生的事大惑不解。
耶穌的顯現
13 同一天,有兩個門徒前往離耶路撒冷十一公里的以馬忤斯村, 14 一路談論著最近發生的一切事。 15 正談論的時候,耶穌走過來和他們同行。 16 可是,他們認不出耶穌。
17 耶穌問他們:「你們一路上在談論什麼?」
他們停下腳步,滿面愁容, 18 其中一個叫革流巴的說:「難道在耶路撒冷作客的人中,只有你不知道近日發生的大事嗎?」
19 耶穌問:「什麼事?」
他們說:「就是拿撒勒人耶穌的事。祂本來是個先知,在上帝和百姓面前言談舉止充滿力量。 20 我們的祭司長和官長卻把祂押去判了死刑,釘在十字架上。
21 「我們一直希望祂就是要拯救以色列的那位。還有,今天是事發後的第三天, 22 我們當中有幾位婦女一早到耶穌的墳墓, 23 發現耶穌的遺體不見了,回來說天使曾向她們顯現並告訴她們耶穌已經復活了。
24 「後來我們有幾個人親自去墳墓察看,果然像她們所說的,耶穌的遺體不見了。」
25 耶穌對他們說:「無知的人啊!為什麼遲遲不肯相信先知的話呢? 26 基督豈不是要先這樣受害,然後進入祂的榮耀嗎?」
27 耶穌接著從摩西和眾先知的記載開始,把有關自己的經文都向他們講解明白。
28 快到以馬忤斯村時,耶穌好像還要繼續前行。 29 他們極力挽留祂,說:「天快黑了,時候不早了,跟我們一同住宿吧。」耶穌就和他們一起進村住下。
30 吃飯的時候,耶穌拿起餅來,祝謝後,掰開遞給他們。 31 忽然他們眼睛明亮了,認出是耶穌。耶穌很快從他們眼前消失了。
32 二人彼此議論說:「一路上祂和我們說話、為我們解釋聖經的時候,我們心裡不是很火熱嗎?」 33 二人馬上趕回耶路撒冷,看到十一位使徒及其同伴正聚在一起談論: 34 「主真的復活了,祂向西門顯現了。」
35 二人也把路上發生的事以及掰餅時認出主的經過述說了一遍。
36 正說的時候,耶穌出現在他們中間,說:「願你們平安!」 37 他們又驚又怕,以為是看見了鬼魂。
38 耶穌說:「你們為什麼憂心忡忡?為什麼心存疑惑呢? 39 你們看我的手和腳,就知道真的是我。來摸摸看,鬼魂沒有骨和肉,你們看!我有。」 40 說完,便伸出手和腳給他們看。
41 門徒又驚又喜,半信半疑。耶穌問:「你們這裡有吃的嗎?」 42 他們便給祂一片烤魚, 43 祂接過魚來在他們面前吃了。
44 耶穌對他們說:「我跟你們在一起的時候曾經說過,摩西的律法書、先知的書以及詩篇裡有關我的記載都要應驗。」 45 於是,耶穌開啟了他們的心竅,使他們明白這些經文, 46 又對他們說:「聖經上說,基督必受害,然後在第三天從死裡復活, 47 人們要奉祂的名傳揚悔改、赦罪的福音,從耶路撒冷一直傳遍萬國。
48 「你們是這些事的見證人, 49 我要把我父所應許的賜給你們。不過,你們要留在城裡,直到你們得到天上來的能力。」
耶穌升天
50 耶穌帶著門徒來到伯大尼附近,舉起雙手為他們祝福。 51 正祝福的時候,祂就離開了他們,被接到天上去了。 52 門徒都敬拜祂,然後歡歡喜喜地回到耶路撒冷。 53 他們常在聖殿裡讚美上帝。
Lucas 24
Ang Bagong Tipan: Filipino Standard Version
Nabuhay Muli si Jesus(A)
24 Maagang-maaga pa ng unang araw ng sanlinggo, pumunta na ang mga babae sa libingan dala ang mga pabango na kanilang inihanda. 2 Natagpuan nilang naigulong na ang bato mula sa libingan. 3 Pagpasok nila ay hindi nila nakita ang bangkay ng Panginoong Jesus. 4 Habang sila ay takang-taka dahil dito, biglang lumitaw sa tabi nila ang dalawang lalaking nagniningning ang kasuotan. 5 Sa kanilang takot ay dumapa sila sa lupa. Sinabi ng mga lalaki sa kanila, “Bakit ninyo hinahanap ang buhay sa piling ng mga patay? 6 Wala siya rito. Siya'y muling binuhay! Natatandaan ba ninyo ang sinabi niya sa inyo nang nasa Galilea pa siya? 7 ‘Ang Anak ng Tao ay kailangang ibigay sa mga kamay ng makasalanan, at ipako sa krus, ngunit sa ikatlong araw ay muling mabubuhay.’ ” 8 Kaya't naalala nila ang sinabi ni Jesus. 9 Pagbalik nila mula sa libingan, ibinalita nila ang lahat ng iyon sa labing-isa at sa iba pa nilang kasamahan. 10 Ang nagbalita ng mga ito sa mga apostol ay sina Maria Magdalena, Juana, Maria na ina ni Santiago, at iba pang mga babaing kasama nila. 11 Ngunit inakala ng mga apostol na walang kabuluhan ang mga iyon kaya't hindi nila pinaniwalaan ang mga babae. 12 Ngunit tumakbo si Pedro patungo sa libingan at nang yumukod ay nakita na lamang niya ang mga telang lino. Kaya't umuwi siyang nagtataka sa nangyari.
Ang Paglalakad Patungong Emaus(B)
13 Nang araw ding iyon, dalawa sa mga alagad ang naglalakbay patungo sa nayong kung tawagin ay Emaus na may labindalawang kilometro[a] ang layo sa Jerusalem. 14 Pinag-uusapan nila ang tungkol sa lahat ng mga nangyaring ito. 15 Habang sila ay nag-uusap at nagpapaliwanagan, mismong si Jesus ay lumapit at nakisabay sa kanila. 16 Subalit tila tinakpan ang kanilang mga mata upang siya ay hindi nila makilala. 17 Nagtanong si Jesus sa kanila, “Ano ba ang pinag-uusapan ninyo habang kayo'y naglalakad?” At tumigil silang bakas ang kalungkutan sa mukha. 18 Sumagot ang isa sa kanila, na ang pangalan ay Cleopas, “Ikaw lang ba ang dayuhan sa Jerusalem na hindi nakaaalam sa mga bagay na nangyari doon sa mga araw na ito?” 19 Sinabi niya sa kanila, “Anong mga bagay?” Sumagot sila, “Ang mga tungkol kay Jesus na taga-Nazareth, isang propetang makapangyarihan sa gawa at sa salita sa harap ng Diyos at ng buong sambayanan. 20 Ibinigay siya ng aming mga punong pari at ng mga pinuno upang hatulan ng kamatayan at ipako sa krus. 21 Subalit umasa sana kaming siya ang tutubos sa Israel. Bukod pa sa lahat ng mga ito, ngayon ang ikatlong araw mula nang nangyari ang mga ito. 22 Binigla pa kami ng ilan sa mga babaing kasamahan namin. Maagang-maaga pa lang, nagpunta sila sa libingan, 23 ngunit hindi nila natagpuan doon ang kanyang bangkay, kaya bumalik sila at sinabi sa amin na nagkaroon sila ng isang pangitain ng mga anghel na nagsasabing buháy si Jesus. 24 Pumunta sa libingan ang ilan sa amin at natagpuan nga nila gaya ng sinabi ng mga babae ngunit siya ay hindi nila nakita.” 25 Sinabi niya sa kanila, “Mga hangal! Kay bagal naman ng inyong pang-unawa at hindi pinaniwalaan ang lahat ng sinabi ng mga propeta! 26 Hindi ba't ang Cristo ay kailangang magdusa ng lahat ng ito bago siya pumasok sa kanyang kaluwalhatian?” 27 Ipinaliwanag niya sa kanila ang sinasabi ng lahat ng Kasulatan tungkol sa kanya, mula kay Moises at sa lahat ng mga propeta. 28 Nang malapit na sila sa nayong kanilang pupuntahan, lumalakad siya na parang magpapatuloy pa, 29 ngunit siya'y kanilang pinakiusapan ng ganito: “Tumuloy muna kayo sa amin sapagkat gumagabi na at lumulubog na ang araw.” Kaya't pumasok siya upang tumuloy sa kanila. 30 Nang nakaupo siya sa hapag kasalo nila, kumuha siya ng tinapay at ito'y binasbasan. Pinagputul-putol niya ito at ibinigay sa kanila. 31 Nabuksan ang kanilang mga mata at nakilala nila si Jesus, ngunit bigla na lang siyang naglaho sa kanilang paningin. 32 At sinabi nila sa isa't isa, “Hindi ba nag-aalab ang ating mga puso habang kinakausap niya tayo sa daan, habang ipinapaliwanag niya sa atin ang Kasulatan?” 33 Nang oras ding iyon ay bumalik sila sa Jerusalem; natagpuan nila na nagtitipon doon ang labing-isa at ang iba pa nilang kasamahan. 34 Sabi nila, “Totoo ngang nabuhay muli ang Panginoon at nagpakita kay Simon!” 35 Kaya't isinalaysay nila ang nangyari sa daan at kung paano nila nakilala si Jesus nang siya'y magpuputul-putol ng tinapay.
Nagpakita si Jesus sa Kanyang mga Alagad(C)
36 Habang pinag-uusapan nila ito, tumayo si Jesus sa gitna nila at nagsabi, “Sumainyo ang kapayapaan!” 37 Subalit kinilabutan sila at natakot at inakala nilang espiritu ang kanilang nakikita. 38 Kaya't sinabi niya sa kanila, “Bakit kayo natatakot at bakit may pag-aalinlangan sa inyong puso? 39 Tingnan ninyo ang aking mga kamay at aking mga paa. Ako ito. Hipuin ninyo ako at masdan; sapagkat ang espiritu ay walang buto at laman, at nakikita ninyong mayroon ako ng mga ito.” 40 At pagkasabi niya nito ay ipinakita niya sa kanila ang kanyang mga kamay at mga paa. 41 Bagama't hindi pa sila lubusang makapaniwala dahil sa tuwa at pagkamangha, sinabi sa kanila ni Jesus, “Mayroon ba kayo ritong makakain?” 42 Kaya't siya ay binigyan nila ng isang piraso ng inihaw na isda. 43 At pagkatanggap nito, kumain siya sa harapan nila. 44 Sinabi niya sa kanila, “Ito ang sinabi ko sa inyo noong kasama ko pa kayo. Kailangang matupad ang lahat ng naisulat tungkol sa akin sa Kautusan ni Moises, sa mga Propeta, at sa mga Awit.” 45 At binuksan niya ang kanilang isipan upang maunawaan nila ang mga kasulatan. 46 Sinabi niya sa kanila, “Ito nga ang nasusulat: magdurusa ang Cristo ngunit babangong muli sa ikatlong araw mula sa kamatayan, 47 at sa kanyang pangalan, ang pagsisisi at kapatawaran ng kasalanan ay ipapangaral sa lahat ng mga bansa, mula sa Jerusalem. 48 Mga saksi kayo sa lahat ng mga ito. 49 Tandaan ninyo; ako mismo ang magpapadala sa inyo ng ipinangako sa inyo ng aking Ama; ngunit manatili kayo sa lungsod hanggang sa mabihisan kayo ng kapangyarihan mula sa kaitaasan.”
Dinalang Paitaas sa Langit si Jesus(D)
50 Isinama ni Jesus sa labas ng lungsod ang mga alagad hanggang sa Betania; itinaas niya ang kanyang mga kamay at binasbasan sila. 51 Habang sila'y binabasbasan, siya'y papalayo sa kanila. At dinala siyang paitaas sa langit. 52 At siya'y sinamba nila, pagkatapos ay bumalik sila sa Jerusalem, taglay ang malaking kagalakan. 53 Palagi sila sa templo at doo'y nagpupuri sa Diyos.
Footnotes
- Lucas 24:13 labindalawang kilometro: Sa Griyego, animnapung estadia.
Luke 24
New King James Version
He Is Risen(A)
24 Now (B)on the first day of the week, very early in the morning, they, [a]and certain other women with them, came to the tomb (C)bringing the spices which they had prepared. 2 (D)But they found the stone rolled away from the tomb. 3 (E)Then they went in and did not find the body of the Lord Jesus. 4 And it happened, as they were [b]greatly perplexed about this, that (F)behold, two men stood by them in shining garments. 5 Then, as they were afraid and bowed their faces to the earth, they said to them, “Why do you seek the living among the dead? 6 He is not here, but is risen! (G)Remember how He spoke to you when He was still in Galilee, 7 saying, ‘The Son of Man must be (H)delivered into the hands of sinful men, and be crucified, and the third day rise again.’ ”
8 And (I)they remembered His words. 9 (J)Then they returned from the tomb and told all these things to the eleven and to all the rest. 10 It was Mary Magdalene, (K)Joanna, Mary the mother of James, and the other women with them, who told these things to the apostles. 11 (L)And their words seemed to them like [c]idle tales, and they did not believe them. 12 (M)But Peter arose and ran to the tomb; and stooping down, he saw the linen cloths [d]lying by themselves; and he departed, marveling to himself at what had happened.
The Road to Emmaus(N)
13 (O)Now behold, two of them were traveling that same day to a village called Emmaus, which was [e]seven miles from Jerusalem. 14 And they talked together of all these things which had happened. 15 So it was, while they conversed and reasoned, that (P)Jesus Himself drew near and went with them. 16 But (Q)their eyes were restrained, so that they did not know Him.
17 And He said to them, “What kind of conversation is this that you have with one another as you [f]walk and are sad?”
18 Then the one (R)whose name was Cleopas answered and said to Him, “Are You the only stranger in Jerusalem, and have You not known the things which happened there in these days?”
19 And He said to them, “What things?”
So they said to Him, “The things concerning Jesus of Nazareth, (S)who was a Prophet (T)mighty in deed and word before God and all the people, 20 (U)and how the chief priests and our rulers delivered Him to be condemned to death, and crucified Him. 21 But we were hoping (V)that it was He who was going to redeem Israel. Indeed, besides all this, today is the third day since these things happened. 22 Yes, and (W)certain women of our company, who arrived at the tomb early, astonished us. 23 When they did not find His body, they came saying that they had also seen a vision of angels who said He was alive. 24 And (X)certain of those who were with us went to the tomb and found it just as the women had said; but Him they did not see.”
25 Then He said to them, “O foolish ones, and slow of heart to believe in all that the prophets have spoken! 26 (Y)Ought not the Christ to have suffered these things and to enter into His (Z)glory?” 27 And beginning at (AA)Moses and (AB)all the Prophets, He [g]expounded to them in all the Scriptures the things concerning Himself.
The Disciples’ Eyes Opened
28 Then they drew near to the village where they were going, and (AC)He [h]indicated that He would have gone farther. 29 But (AD)they constrained Him, saying, (AE)“Abide with us, for it is toward evening, and the day is far spent.” And He went in to stay with them.
30 Now it came to pass, as (AF)He sat at the table with them, that He took bread, blessed and broke it, and gave it to them. 31 Then their eyes were opened and they knew Him; and He vanished from their sight.
32 And they said to one another, “Did not our heart burn within us while He talked with us on the road, and while He opened the Scriptures to us?” 33 So they rose up that very hour and returned to Jerusalem, and found the eleven and those who were with them gathered together, 34 saying, “The Lord is risen indeed, and (AG)has appeared to Simon!” 35 And they told about the things that had happened on the road, and how He was [i]known to them in the breaking of bread.
Jesus Appears to His Disciples(AH)
36 (AI)Now as they said these things, Jesus Himself stood in the midst of them, and said to them, “Peace to you.” 37 But they were terrified and frightened, and supposed they had seen (AJ)a spirit. 38 And He said to them, “Why are you troubled? And why do doubts arise in your hearts? 39 Behold My hands and My feet, that it is I Myself. (AK)Handle Me and see, for a (AL)spirit does not have flesh and bones as you see I have.”
40 [j]When He had said this, He showed them His hands and His feet. 41 But while they still did not believe (AM)for joy, and marveled, He said to them, (AN)“Have you any food here?” 42 So they gave Him a piece of a broiled fish [k]and some honeycomb. 43 (AO)And He took it and ate in their presence.
The Scriptures Opened
44 Then He said to them, (AP)“These are the words which I spoke to you while I was still with you, that all things must be fulfilled which were written in the Law of Moses and the Prophets and the Psalms concerning Me.” 45 And (AQ)He opened their understanding, that they might comprehend the Scriptures.
46 Then He said to them, (AR)“Thus it is written, [l]and thus it was necessary for the Christ to suffer and to rise from the dead the third day, 47 and that repentance and (AS)remission of sins should be preached in His name (AT)to all nations, beginning at Jerusalem. 48 And (AU)you are witnesses of these things. 49 (AV)Behold, I send the Promise of My Father upon you; but tarry in the city [m]of Jerusalem until you are endued with power from on high.”
The Ascension(AW)
50 And He led them out (AX)as far as Bethany, and He lifted up His hands and blessed them. 51 (AY)Now it came to pass, while He blessed them, that He was parted from them and carried up into heaven. 52 (AZ)And they worshiped Him, and returned to Jerusalem with great joy, 53 and were continually (BA)in the temple [n]praising and blessing God. [o]Amen.
Footnotes
- Luke 24:1 NU omits and certain other women with them
- Luke 24:4 NU omits greatly
- Luke 24:11 nonsense
- Luke 24:12 NU omits lying
- Luke 24:13 Lit. 60 stadia
- Luke 24:17 NU walk? And they stood still, looking sad.
- Luke 24:27 explained
- Luke 24:28 acted as if
- Luke 24:35 recognized
- Luke 24:40 Some printed New Testaments omit v. 40. It is found in nearly all Gr. mss.
- Luke 24:42 NU omits and some honeycomb
- Luke 24:46 NU that the Christ should suffer and rise
- Luke 24:49 NU omits of Jerusalem
- Luke 24:53 NU omits praising and
- Luke 24:53 NU omits Amen.
Lukas 24
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Jesus uppstår från de döda
(Matt 28:1-8; Mark 16:1-8; Joh 20:1-18)
24 Mycket tidigt på morgonen efter sabbaten, i gryningen, gick kvinnorna till graven med oljorna som de hade gjort i ordning. 2 Där fick de se att stenen var bortrullad från gravöppningen, 3 och när de gick in i graven kunde de inte hitta Herren Jesus kropp.
4 De visste inte vad de skulle tro. Då stod där plötsligt två män i skinande vita kläder. 5 Kvinnorna blev förskräckta och bugade sig djupt, men männen frågade dem: ”Varför letar ni efter den levande bland de döda? 6 Han är inte här. Han har uppstått. Kommer ni inte ihåg vad han sa till er då han fortfarande var i Galileen: 7 att Människosonen måste överlämnas till syndiga människor och korsfästas och uppstå på den tredje dagen?”
8 Då kom de ihåg att Jesus hade sagt detta, 9 och när de kom tillbaka från graven berättade de allt detta för de elva och för alla de andra. 10 Det var Maria från Magdala, och Johanna och Maria, Jakobs mor, och flera andra, som tillsammans berättade detta för apostlarna. 11 Men de tyckte att det lät som tomt prat och trodde inte på det.
12 Men Petrus sprang iväg till graven, och när han böjde sig ner och tittade in såg han linnesvepningen ligga där. Han gick därifrån förundrad över det som hade hänt.
Två lärjungar på väg till Emmaus
13 Samma dag var två lärjungar på väg till en by som heter Emmaus och som ligger drygt en mil från Jerusalem. 14 De gick och samtalade med varandra om allt som hade hänt. 15 Och plötsligt, medan de pratade och diskuterade, kom Jesus själv och började gå bredvid dem. 16 Men fast de såg honom var det något som hindrade dem från att känna igen honom.
17 ”Vad är det ni går här och diskuterar med varandra?” undrade han.
Då stannade de, och med sorg i blicken 18 svarade en av dem, som hette Kleopas: ”Är du bara en besökare som har varit i Jerusalem och inte vet vad som hänt där de senaste dagarna?”
19 ”Vad är det som har hänt?” frågade han.
”Det här med Jesus från Nasaret”, sa de. ”Han var en profet, som var mäktig i ord och gärning inför både Gud och människor. 20 Men översteprästerna och medlemmarna i rådet överlämnade honom till att dömas till döden och korsfästas. 21 Och vi som hoppades att han var den som skulle befria Israel!
Idag är det dessutom tredje dagen sedan allt detta hände, 22 och nu har några kvinnor bland oss gjort oss helt uppskakade. De gick nämligen ut till graven tidigt i morse 23 men fann inte hans kropp. När de kom tillbaka berättade de att de i en syn hade sett änglar, som sa att han lever. 24 Några av de våra gick därför till graven, och de fann att det stämde som kvinnorna hade sagt. Men honom såg de inte.”
25 Då sa Jesus till dem: ”Tänk vad lite ni förstår! Och hur svårt era hjärtan har för att tro på det som profeterna har sagt! 26 Skulle inte Messias lida detta och efter det gå in i sin härlighet?” 27 Sedan förklarade han för dem, med början hos Mose och alla profeterna, vad som stod om honom i alla Skrifterna.
28 Vid det laget var de nästan framme i byn dit de var på väg, och det såg ut som om Jesus tänkte gå vidare. 29 Men de hejdade honom och bad ivrigt: ”Stanna här hos oss. Det börjar ju redan bli kväll, och dagen har gått.” Jesus följde då med dem in och stannade. 30 När de sedan slagit sig ner för att äta, tog han brödet och tackade Gud för det, bröt det och räckte det till dem. 31 Då öppnades deras ögon och de kände igen honom. Men då var han försvunnen ur deras åsyn.
32 De sa till varandra: ”Visst kändes det som en eld som brann i våra hjärtan när han talade med oss på vägen och förklarade Skriften för oss?” 33 Och utan att förlora någon tid skyndade de tillbaka till Jerusalem, där de fann de elva och de andra församlade. 34 Dessa tog emot dem med orden: ”Herren har verkligen uppstått! Han har visat sig för Simon!”
35 Då berättade de två vad som hade hänt på vägen, och hur de hade känt igen honom då han bröt brödet.
Jesus visar sig för sina lärjungar
(Joh 20:19-23)
36 Medan de fortfarande höll på att berätta stod Jesus plötsligt där mitt ibland dem och sa till dem: ”Frid åt er alla!” 37 Men de blev fruktansvärt rädda allihop, och trodde att det var en ande.
38 ”Varför är ni rädda?” frågade Jesus. ”Varför stiger det upp tvivel i era hjärtan? 39 Se på mina händer och mina fötter! Det är jag själv. Känn på mig och se! En ande har inte kött och ben, som ni kan se att jag har.” 40 När han sagt det visade han dem sina händer och fötter. 41 Men fortfarande kunde de inte tro, så fyllda av både glädje och förvåning var de. Då frågade han dem: ”Har ni något att äta?” 42 Och de gav honom en bit stekt fisk, 43 som han åt medan de såg på.
44 Sedan sa han till dem: ”Det här är vad jag sa till er medan jag fortfarande var hos er, att allt som står skrivet om mig i Moses lag, hos profeterna och i psalmerna, måste gå i uppfyllelse.” 45 Sedan öppnade han deras sinnen så att de förstod Skrifterna. 46 Han sa till dem: ”Detta är vad som står skrivet, att Messias ska lida och uppstå igen på den tredje dagen. 47 Och omvändelse och syndernas förlåtelse ska förkunnas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem. 48 Ni ska vittna om allt detta. 49 Och jag ska sända er vad min Fader har lovat. Men stanna här i staden tills ni utrustas med kraft från höjden.”
Jesus far upp till himlen
50 Sedan tog Jesus dem med sig ut ur staden och bort mot Betania, och där lyfte han sina händer och välsignade dem. 51 Medan han välsignade dem, lämnade han dem och togs upp till himlen. 52 De föll då ner och tillbad honom och återvände sedan till Jerusalem fyllda av en stor glädje. 53 Och de var ständigt i templet och hyllade Gud.
Ang Bagong Tipan: Filipino Standard Version, Copyright © Philippine Bible Society 2009.
Scripture taken from the New King James Version®. Copyright © 1982 by Thomas Nelson. Used by permission. All rights reserved.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

