Add parallel Print Page Options

抚今追昔自叹苦难难当

黄金怎么竟然失去光泽,纯金怎么竟然变色?

圣殿的石头都被拋弃在各街头上。

锡安尊贵的众民,本来和精金一样贵重;

现在怎么竟被看为瓦器,好象陶匠手中所作的呢?

野狗尚且用乳房哺养牠们的幼儿;

但我的众民变得多么残忍,像旷野的鸵鸟一样。

婴儿的舌头因干渴而紧贴上膛;

孩童求饼,却没有人分给他们。

那些从前吃美食的,现今都在街上孤单凄凉;

那些从前在豪奢生活中长大的,现今却在垃圾堆中打滚。

我众民(“我众民”原文作“我子民的女子”)的罪孽比所多玛的罪恶更大;

所多玛在转眼之间倾覆了,尽管无人攻击它。

锡安的贵族素来比雪更明亮,比奶更洁白;

他们的身体比红宝石更红润,他们的样貌像蓝宝石一样美丽。

现在他们的面貌比煤炭还黑,在街上再没有人认得他们;

他们皮包骨头,枯瘦如柴。

那些死于刀下的比饿死的还好;

饿死的因缺乏田间的出产,就日渐消瘦而死亡。

10 慈心的妇人亲手烹煮自己所生的孩子;

在我众民(“我众民”原文作“我子民的女子”)遭毁灭的时候,孩子竟成了母亲的食物。

11 耶和华大发震怒,倾倒他的烈怒;

他在锡安放火,吞灭了锡安的根基。

12 地上的君王,以及世上所有的居民都不相信,

会有任何敌人和仇敌攻进耶路撒冷的城门。

惩罚不义的领袖

13 因为锡安先知的罪恶,和祭司的罪孽,

就是他们在城中流了义人的血,

14 所以,他们像瞎子在街上流荡,他们被血玷污,

没有人可以触摸他们的衣服。

15 有人向他们喊叫:“走开!你们不洁的人;走开!走开!不要触摸我。”

他们到处逃亡飘流的时候,列国的人就说:“他们再不能在这里寄居。”

16 耶和华亲临(“耶和华亲临”直译作“耶和华的面”)分散他们,不再看顾他们;

人不再尊重祭司,也不厚待长老。

17 我们徒然等待帮助,等到双目失去视力;

我们在瞭望台上期望一个不能拯救我们的国家来临。

18 敌人追踪我们,使我们不敢在自己的街道上行走。

我们的结局近了,我们的日子满了;

我们的结局已经到了。

19 追赶我们的比空中的鹰还快;

他们在山上追赶我们,在旷野埋伏攻击我们。

20 耶和华所膏立的,我们鼻孔的气息,在他们的陷坑中被捉住;

我们论到他曾说:“我们要在他的荫庇之下,在列国中存活。”

以东遭报

21 以东人哪,乌斯地的居民哪,欢喜快乐吧!

这杯也要传到你那里,你必喝醉以致赤身露体。

锡安得安慰

22 锡安的居民(“居民”原文作“女子”)哪!你的刑罚已经受够了,耶和华必不再使你流亡;

以东的居民哪!他必惩罚你的罪孽,揭露你的罪恶。

Chapter 4

The Punishment of the Prophet and People

How the gold has become tarnished,
    how the pure gold has lost its luster!
The sacred stones lie scattered
    at every street corner.
The precious sons of Zion
    were formerly worth their weight in gold.
Now they are reckoned as no more valuable
    than clay jars fashioned by a potter.
Even jackals bare their breasts
    and nurse their young.
But the daughters of my people have become
    as cruel as ostriches[a] in the desert.
The tongue of an infant
    sticks to the roof of its mouth in thirst.
Little children beg for bread,
    but no one offers them a crumb.
Those who once feasted on delicacies
    now lie dying in the streets.
Those who once wore purple garments
    now grovel in rubbish heaps.
The punishment inflicted on my people
    has been greater than that of Sodom,
which was overthrown in an instant
    without a hand being lifted to help her.
Her princes were once brighter than snow
    and whiter than milk.
Their bodies were more ruddy than coral,
    more precious than sapphire.
Now their faces are blacker than soot,
    and no one recognizes them in the streets.
Their skin has shriveled tightly over their bones,
    as dry as a stick.
More blessed were those who died by the sword
    than those who died of hunger,
with their limbs wasting away,
    deprived of the produce of the field.
10 With their own hands, compassionate women
    have boiled their own children;
those offspring became their food
    when my people were on the verge of extinction,
11 The Lord let his blazing anger pour forth
    and gave full vent to his wrath
as he kindled a fire in Zion
    that devoured her foundations.
12 The kings of the earth never believed,
    nor did any of the inhabitants of the world,
that any adversary or enemy
    could ever penetrate the gates of Jerusalem.
13 That occurred because of the sins of her prophets
    and the crimes of her priests
who had shed within her walls
    the blood of the righteous.[b]
14 They staggered blindly in the streets,
    so defiled with blood
that not one of the people dared
    to touch their garments.
15 “Go away! You are unclean!” the people shouted.
    “Keep away! Do not touch us!”
Wherever they fled, the people would cry out,
    “You cannot stay here any longer!”
16 The Lord himself scattered them;
    he no longer watches over them.
He showed no favor to the priests
    or kindness to the elders.
17 Continually we strained our eyes,
    looking in vain for help.
From our towers we watched endlessly
    for a nation that could not save us.
18 Men dogged our steps
    so that we were unable to walk in our streets.
Our end drew near; our days were numbered;
    our time had come.
19 Our pursuers were swifter
    than eagles in the heavens.
They hounded us over the mountains
    and lay in ambush for us in the wilderness.
20 The Lord’s anointed,[c] our breath of life,
    was caught in their traps,
he in whose shadow we thought
    that we could live in safety among the nations.
21 Rejoice and be glad, O daughter of Edom,
    you who live in the land of Uz.
But to you also the cup will be passed;
    you will become drunk and strip yourself naked.
22 O daughter of Zion, your punishment is now complete;
    he will not prolong your exile.
But, daughter of Edom, he will punish your iniquity,
    and he will lay bare your sins.

Footnotes

  1. Lamentations 4:3 Ostriches: it was thought that ostriches did not take care of their young.
  2. Lamentations 4:13 The sins of the priests and prophets were cause for great hurt and destruction for the people. This is true in our day as well, and a cause for deep repentance and renewal in the church.
  3. Lamentations 4:20 The Lord’s anointed: King Zedekiah, the Lord’s anointed, was taken prisoner (see 2 Ki 25:4-7).

Sions elände och smälek

Alef

Hur har inte guldet mist sin glans,
det ädlaste guld förvandlats!
    Heliga ädelstenar ligger utkastade
i varje gathörn.

Beth

Sions ädlaste söner,
    som liknade fint guld,
hur räknas de inte nu som lerkärl,
    verk av krukmakarhänder.

Gimel

Till och med schakalerna räcker spenarna åt sina ungar
för att ge dem di,
    men dottern mitt folk har blivit grym,
som strutsen i öknen.

Daleth

Dibarnets tunga fastnar
    av törst i gommen.
Små barn ber om bröd,
    men ingen ger dem något.

He

De som förr åt läckerheter
    tynar bort på gatorna.
De som växte upp i purpur
    måste ligga i dyn.

Waw

Missgärningen hos dottern mitt folk
är större än Sodoms synd.
    Det omstörtades på ett ögonblick,
utan att människohänder rörde vid det.

Zajin

Hennes furstar var mer glänsande än snö,
de var vitare än mjölk,
    deras hy var rödare än korall,
deras utseende var likt safirens.

Heth

Nu har deras ansikten blivit mörkare än sot,
man känner inte igen dem på gatorna.
Deras hud sitter fastklibbad vid benen,
den har blivit torr som trä.

Teth

Lyckligare var de som dödades med svärd
än de som nu dör av hunger,
    de som tynar bort under plåga
av brist på markens frukter.

Jod

10 Med egna händer har ömsinta mödrar kokat sina barn
för att ha dem till föda
    vid dottern mitt folks undergång.

Kaf

11 Herren har givit fritt utlopp åt sin förbittring,
han har utgjutit sin brinnande vrede.
I Sion har han tänt en eld
    som förtärt dess grundvalar.

Lamed

12 Ingen kung på jorden skulle ha trott det,
ingen som bor i världen,
    att någon ovän eller fiende
skulle komma in
    genom Jerusalems portar.

Mem

13 Det har skett för hennes profeters synder
och hennes prästers missgärningar,
    därför att de där inne
utgöt rättfärdigas blod.

Nun

14 Som blinda irrar de omkring på gatorna,
fläckade av blod,
    så att ingen vågar komma nära
deras kläder.

Samek

15 "Ur vägen! Oren!" ropar man till dem.
"Ur vägen! Ur vägen! Rör dem inte!"
De flyr, ja, de irrar omkring.
    Bland hednafolken säger man:
"Här kan de inte längre bo."

Pe

16 Herren själv har skingrat dem,
    han vill inte mer ta sig an dem.
Mot prästerna visas ingen aktning,
    mot de äldre inget förbarmande.

Ajin

17 Våra ögon sviker oss
    när vi förgäves söker hjälp.
Vi har spanat och spanat
    efter ett folk som ändå inte kan rädda oss.

Tsade

18 Man lurar på våra steg,
    så att vi inte vågar gå på våra gator.
Vårt slut är nära, våra dagar är ute, ja, vårt slut har kommit.

Qof

19 Våra förföljare var snabbare
    än himlens örnar.
På bergen jagade de oss,
    i öknen låg de på lur för oss.

Resh

20 Vår livsande, Herrens smorde,
    blev fångad i deras fallgropar.
Om honom sade vi:
    "I hans skugga skall vi leva bland hednafolken."

Shin

21 Fröjda dig och var glad, du dotter Edom,
du som bor i landet Us.
    Också till dig skall bägaren komma,
du skall bli drucken och ligga naken.

Taw

22 Straffet för din missgärning har nått sitt slut, du dotter Sion.
Han skall inte mer föra dig bort i fångenskap.
Men din missgärning, du dotter Edom, skall han straffa,
han skall avslöja dina synder.

'耶 利 米 哀 歌 4 ' not found for the version: Chinese New Testament: Easy-to-Read Version.