3 Min son, förgät icke min undervisning, och låt ditt hjärta bevara mina bud.

² Ty långt liv och många levnadsår och frid, mer och mer, skola de bereda dig.

³ Låt godhet och sanning ej vika ifrån dig; bind dem omkring din hals, skriv dem på ditt hjärtas tavla;

⁴ så skall du finna nåd och få gott förstånd, i Guds och i människors ögon.

⁵ Förtrösta på HERREN av allt ditt hjärta, och förlita dig icke på ditt förstånd.

⁶ På alla dina vägar må du akta på honom, så skall han göra dina stigar jämna.

⁷ Håll dig icke själv för vis; frukta HERREN, och fly det onda.

⁸ Det skall vara ett hälsomedel för din kropp och en vederkvickelse för benen däri.

⁹ Ära HERREN med dina ägodelar! och med förstlingen av all din gröda,

¹⁰ så skola dina lador fyllas med ymnighet, och av vinmust skola dina pressar flöda över.

¹¹ Min son, förkasta icke HERRENS tuktan, och förargas icke, när du agas av honom.

¹² Ty den HERREN älskar, den agar han, likasom en fader sin son, som han har kär.

¹³ Säll är den människa som har funnit visheten, den människa som undfår förstånd.

¹⁴ Ty bättre är att förvärva henne än att förvärva silver, och den vinning hon giver är bättre än guld.

¹⁵ Dyrbarare är hon än pärlor; allt vad härligt du äger går ej upp emot henne.

¹⁶ Långt liv bär hon i sin högra hand, i sin vänstra rikedom och ära.

¹⁷ Hennes vägar äro ljuvliga vägar, och alla hennes stigar äro trygga.

¹⁸ Ett livets träd är hon för dem som få henne fatt, och sälla må de prisa, som hålla henne kvar.

¹⁹ Genom vishet har HERREN lagt jordens grund, himmelen har han berett med förstånd.

²⁰ Genom hans insikt bröto djupens vatten fram, och genom den låta skyarna dagg drypa ned.

²¹ Min son, låt detta icke vika ifrån dina ögon, tag klokhet och eftertänksamhet i akt;

²² så skola de lända din själ till liv bliva ett smycke för din hals.

²³ Då skall du vandra din väg fram i trygghet, och din fot skall du då icke stöta.

²⁴ När du lägger dig, skall intet förskräcka dig, och sedan du har lagt dig, skall du sova sött.

²⁵ Du behöver då ej frukta för plötslig skräck, ej för ovädret, när det kommer över de ogudaktiga.

²⁶ Ty HERREN skall då vara ditt hopp, och han skall bevara din fot för snaran.

²⁷ Neka icke den behövande din hjälp, är det står i din makt att giva den.

²⁸ Säg icke till din nästa: »Gå din väg och kom igen; i morgon vill jag giva dig», fastän du kunde strax.

²⁹ Stämpla intet ont mot din nästa, när han menar sig bo trygg i din närhet.

³⁰ Tvista icke med någon utan sak, då han icke har gjort dig något ont.

³¹ Avundas icke den orättrådige, och finn ej behag i någon av hans vägar.

³² Ty en styggelse för HERREN är den vrånge, men med de redliga har han sin umgängelse.

³³ HERRENS förbannelse vilar över den ogudaktiges hus, men de rättfärdigas boning välsignar han.

³⁴ Har han att skaffa med bespottare, så bespottar också han; men de ödmjuka giver han nåd.

³⁵ De visa få ära till arvedel, men dårarna få uppbära skam.