Sefanja 3
Svenska Folkbibeln
Jerusalems stora avfall
3 Ve över den upproriska och orena staden,
förtryckets stad!
2 Hon lyssnar inte till någon,
hon tar inte emot tillrättavisning,
på Herren förtröstar hon inte
och sin Gud nalkas hon ej.
3 Hennes styresmän därinne är rytande lejon,
hennes domare är kvällens vargar,
som ingenting spar till morgonen.
4 Hennes profeter är skrävlare,
trolösa män.
Hennes präster vanhelgar det som är heligt
och gör våld på lagen.
5 Herren är rättfärdig därinne,
han gör inget orätt.
Morgon efter morgon låter han sin rätt gå fram i ljuset,
den uteblir aldrig.
Men den orättfärdige vet inte av någon skam.
6 Jag utrotade hednafolk,
deras murtorn förstördes,
deras gator gjorde jag öde,
och ingen gick där längre.
Deras städer skövlades,
och ingen människa, nej ingen enda bodde där.
7 Jag sade: "O, att du ville frukta mig,
och ta emot tuktan."
Då skulle stadens boning inte utplånas,
den skulle inte drabbas av allt det
som jag bestämt som straff.
Men i stället steg de tidigt upp
för att hinna med sina fördärvliga gärningar.
8 Vänta därför på mig, säger Herren,
på den dag då jag står upp för att ta byte.
Ty detta är mitt domslut: Jag skall förena folk
och samla kungariken
för att utgjuta över dem min förbittring,
hela min vredes hetta.
Ty av min nitälskans eld skall hela jorden förtäras.
Frälsning för Israels kvarleva
9 Då skall jag ge folken renade läppar,
och de skall alla åkalla Herrens namn
och tillsammans tjäna honom.
10 Från trakten bortom Nubiens floder
skall mina tillbedjare, mitt förskingrade folk,
frambära offer åt mig.
11 På den dagen skall du inte längre blygas
för alla de överträdelser
som du har begått mot mig.
Ty då skall jag avskilja från dig dem som jublar så segervisst hos dig,
och du skall inte längre
förhäva dig på mitt heliga berg.
12 Men jag skall lämna kvar i dig ett folk
som är ödmjukt och svagt,
och de skall förtrösta på Herrens namn.
13 Kvarlevan av Israel
skall inte längre göra orätt,
inte tala lögn,
och i deras mun
skall inte finnas en falsk tunga.
De skall finna föda och lägga sig ner
utan att någon förskräcker dem.
14 Jubla, du dotter Sion,
höj glädjerop, du Israel!
Var glad och fröjda dig av hela ditt hjärta,
du dotter Jerusalem!
15 Herren har tagit bort straffdomarna från dig,
han har röjt din fiende ur vägen.
Herren, Israels Konung, bor i dig.
Du skall inte längre frukta något ont.
16 På den dagen skall det sägas till Jerusalem:
"Frukta inte, Sion,
låt inte dina händer falla!
17 Herren, din Gud, bor i dig,
en hjälte som frälsar.
Han gläder sig över dig med lust,
han tiger stilla i sin kärlek,
han fröjdas över dig med jubel."
18 Jag skall samla dem
som sörjer för högtidernas skull,
dem som varit skilda från dig
och nu bär föraktets börda.
19 Se, jag skall på den tiden
ta itu med alla som plågat dig.
Jag skall frälsa de haltande
och samla de fördrivna.
Jag skall låta dem bli
till lovsång och berömmelse
på hela jorden, där de var så hånade.
20 På den tiden skall jag föra er hem,
ja, då skall jag föra er samman.
Ty jag skall låta er bli
till berömmelse och lovsång bland jordens alla folk,
när jag gör slut på er fångenskap
inför era ögon,
säger Herren."
Sefanja 3
Svenska Folkbibeln 2015
Jerusalems synder
3 Ve över den upproriska
och orena staden,
förtryckets stad!
2 (A) Hon lyssnar inte till någon,
hon tar inte emot tillrättavisning,
litar inte på Herren
och närmar sig inte sin Gud.
3 (B) Hennes styresmän därinne
är rytande lejon,
hennes domare är stäppvargar[a]
som inget spar till morgonen.
4 (C) Hennes profeter är skrävlare,
trolösa män.
Hennes präster vanhelgar
det som är heligt
och gör våld på lagen.
5 (D) Herren är rättfärdig därinne,
han gör inget orätt.
Morgon efter morgon
uppenbarar han sin dom,
den uteblir aldrig.
Men den orättfärdige
vet inte av någon skam.
6 Jag utrotade hednafolk,
deras murtorn förstördes.
Jag lade deras gator öde,
ingen gick där längre.
Deras städer skövlades,
tömda på folk och invånare.
7 Jag sade: ”Du ska frukta mig
och ta emot tuktan.”
Då skulle hennes boning
inte utplånas eller drabbas
av allt som jag bestämt
som straff.
Men i stället var de ivriga
att[b] göra sina fördärvliga
gärningar.
8 (E) Vänta därför på mig, säger Herren,
på dagen då jag reser mig
för att ta byte[c],
för detta är mitt domslut:
Jag ska samla folk
och hämta riken
för att ösa min vrede över dem,
hela min glödande harm,
för hela jorden ska förtäras
av min lidelses eld.
Frälsning för en rest av Israel
9 (F) Då ska jag ge folken renade läppar,
och de ska alla
åkalla Herrens namn
och tjäna honom tillsammans[d].
10 (G) Från landet bortom Nubiens floder[e]
ska mina tillbedjare,
mitt förskingrade folk,
frambära offer åt mig.
11 (H) På den dagen
ska du inte behöva skämmas
för alla överträdelser
du begått mot mig,
för då ska jag rensa bort ur dig
dem som stoltserar
i högmod hos dig,
och du ska inte längre
förhäva dig på mitt heliga berg.
12 (I) Men jag ska lämna kvar i dig
ett folk som är ödmjukt och svagt
och har sin tillflykt
i Herrens namn.
13 (J) De som är kvar av Israel
ska inte göra orätt eller tala lögn,
och ingen falsk tunga
ska finnas i deras mun.
De ska få beta och lägga sig ner
utan att någon skrämmer dem.
14 (K) Jubla, dotter Sion,
ropa av glädje, Israel!
Var glad och fröjda dig
av hela ditt hjärta,
dotter Jerusalem!
15 (L) Herren har tagit bort
straffdomarna från dig
och röjt bort din fiende.
Herren, Israels Kung, bor i dig.
Du ska aldrig mer
frukta något ont.
16 På den dagen ska det sägas
till Jerusalem:
”Var inte rädd, Sion,
låt inte dina händer sjunka!
17 (M) Herren din Gud bor i dig,
en hjälte som frälser.
Han gläder sig över dig med lust,
han tiger stilla[f] i sin kärlek,
han fröjdas över dig med jubel.”
18 (N) Jag ska samla dem
som sörjer över högtiderna[g],
dem som varit skilda från dig
och nu bär föraktets börda.
19 (O) Se, på den tiden ska jag
ta itu med alla som plågat dig.
Jag ska frälsa de haltande
och samla de fördrivna.
Jag ska göra dem
till lovsång och berömmelse
över hela jorden
där de varit så hånade.
20 På den tiden ska jag föra er hem,
då ska jag samla er,
för jag ska göra er
till berömmelse och lovsång
bland jordens alla folk
när jag gör slut på er fångenskap
inför era ögon, säger Herren.
Footnotes
- 3:3 stäppvargar Annan översättning: ”kvällens vargar”.
- 3:7 var de ivriga att Annan översättning: ”steg de upp tidigt för att”.
- 3:8 ta byte Annan översättning (så Septuaginta): ”vittna”.
- 3:9 tillsammans Ordagrant: ”med en enda axel”.
- 3:10 landet bortom Nubiens floder Afrika bortom Nilen, den då kända världens bortre gräns.
- 3:17 tiger stilla Andra handskrifter (Septuaginta): ”förnyar (dig)”.
- 3:18 sörjer över högtiderna Att Herrens högtider (3 Mos 23, 5 Mos 16) inte kunde firas efter templets fall och folkets fördrivning (jfr Klag 1:4).
Sophonie 3
La Bible du Semeur
Malheur à Jérusalem
3 Malheur à la rebelle, ╵à la ville souillée,
la ville tyrannique[a].
2 Elle ne m’a pas écouté
et n’a pas accepté ╵les avertissements ;
elle n’a pas mis sa confiance ╵en l’Eternel, son Dieu,
elle ne s’est pas approchée de lui.
3 Ses grands, au milieu d’elle,
sont des lions rugissants,
ses juges sont des loups du soir
qui, au matin, ╵n’ont plus rien à ronger.
4 Ses prophètes sont insoumis,
portés aux trahisons.
Ses prêtres ont souillé ╵le sanctuaire[b],
ils ont violé la Loi.
5 Cependant, l’Eternel ╵est présent dans la ville ╵et il s’y montre juste,
il ne fait rien de mal.
Matin après matin, ╵il rend ses jugements ;
dès l’aube, il ne fait pas défaut.
Cependant, l’homme inique ╵ne connaît pas la honte.
6 J’ai éliminé des nations,
démoli leurs tours fortes,
j’ai dévasté leurs rues,
et nul n’y passe plus.
Voilà leurs villes ravagées,
il n’y a plus personne, ╵plus un seul habitant.
7 Je m’étais dit alors : ╵« Ainsi tu me craindras
et tu accepteras ╵les avertissements
et, ainsi, ta demeure ╵ne sera pas détruite. »
Que de fois j’ai sévi contre elle !
Mais eux, dès le matin, ╵ils se sont empressés ╵de commettre le mal
dans tout ce qu’ils faisaient.
8 C’est pourquoi, attendez,
l’Eternel le déclare,
oui, attendez le jour ╵où je me lèverai ╵comme témoin à charge[c]
puisque j’ai rendu mon arrêt : ╵j’ai décidé ╵de réunir les peuples,
et de rassembler les royaumes
pour déverser sur eux ╵toute l’ardeur de ma colère
et mon indignation,
car je consumerai ╵le pays tout entier
par le feu de mon amour bafoué[d].
Les fruits du jugement
Sur les peuples non israélites
9 Puis je transformerai les lèvres ╵de gens d’autres peuples ╵et je les rendrai pures
pour qu’ils invoquent l’Eternel
et qu’ils le servent ╵tous d’un commun accord.
10 Et d’au-delà des fleuves ╵de l’Ethiopie,
tous mes adorateurs, ╵les hommes que j’ai dispersés, ╵viendront m’apporter des offrandes[e].
Sur le reste d’Israël
11 En ce jour-là, mon peuple,
tu ne porteras plus la honte ╵à cause des méfaits
que tu as commis contre moi.
Car alors j’ôterai ╵du milieu de tes rangs
ceux qui exultent dans l’orgueil.
Alors tu cesseras ╵de faire l’arrogante ╵sur ma montagne sainte.
12 Je laisserai ╵vivre au milieu de toi ╵un peuple pauvre, démuni[f],
qui cherchera refuge ╵en l’Eternel.
13 Les restes d’Israël ╵ne commettront plus d’injustice,
ils ne diront plus de mensonges,
on n’entendra plus dans leur bouche ╵de langage trompeur,
quand ils paîtront en paix ╵et se reposeront
sans que nul ne les trouble.
Promesses pour Sion
14 Pousse des cris de joie, ╵ô communauté de Sion !
Lance un cri de triomphe, ╵ô Israël !
Réjouis-toi, ╵exulte de tout cœur,
ô communauté de Jérusalem !
15 L’Eternel a levé ╵le verdict de condamnation ╵prononcé contre vous,
et il a refoulé ╵vos ennemis.
Le roi d’Israël, l’Eternel, ╵est au milieu de vous.
Vous ne craindrez[g] plus de malheur.
16 En ce jour-là, ╵on dira à Jérusalem :
« Sois sans crainte, Sion !
Ne baisse pas les bras,
17 car l’Eternel ton Dieu ╵est au milieu de toi ╵un guerrier qui te sauve.
Il sera transporté de joie ╵à ton sujet
et il te renouvellera[h] ╵dans son amour pour toi.
Oui, il sera dans l’allégresse ╵à ton sujet
et poussera des cris de joie
18 tout comme aux jours de fête[i]. »
Je t’enlève aujourd’hui ╵la honte que tu portes[j].
19 En ce temps-là,
j’interviendrai contre tous ceux ╵qui t’auront opprimée,
je sauverai ╵les brebis éclopées,
et je rassemblerai ╵celles qu’on a chassées,
et je rendrai mon peuple ╵glorieux et renommé
partout dans tout pays ╵où vous aurez connu la honte.
20 En ce temps-là, ╵je vous ramènerai,
oui, quand je vous rassemblerai,
je vous rendrai ╵renommés et glorieux
chez tous les peuples de la terre.
Je le ferai quand, ╵sous vos yeux, ╵moi, je changerai votre sort[k],
l’Eternel le déclare.
Footnotes
- 3.1 C’est-à-dire Jérusalem (voir Jr 22.3). Chaque mot de ce verset peut avoir deux sens différents, si bien que l’ensemble admet une autre traduction : Hélas, la ville illustre et rachetée, la ville colombe ! Le prophète joue sans doute sur le double sens.
- 3.4 Autre traduction : les objets sacrés.
- 3.8 comme témoin à charge: en adoptant une vocalisation différente de celle du texte hébreu traditionnel, selon l’ancienne version grecque et la syriaque. Texte traditionnel : pour le butin.
- 3.8 Voir 1.18.
- 3.10 tous mes adorateurs… des offrandes. Autre traduction : ils viendront m’apporter en offrande mes adorateurs : les hommes que j’ai dispersés.
- 3.12 Voir v. 19. Autre traduction : un peuple humilié et faible.
- 3.15 Selon le texte hébreu traditionnel. L’ancienne version grecque a : verrez.
- 3.17 il te renouvellera: d’après l’ancienne version grecque. Le texte hébreu traditionnel a : il restera silencieux. La différence vient de la confusion entre deux lettres hébraïques qui se ressemblent.
- 3.18 D’après l’ancienne version grecque. Le texte hébreu traditionnel a : loin des jours de fête.
- 3.18 Je t’enlève… tu portes: sens obtenu en modifiant le découpage des mots et la vocalisation du texte hébreu traditionnel.
- 3.20 Autre traduction : je ramènerai sous vos yeux ceux d’entre vous qui auront été emmenés en captivité.
Zephaniah 3
King James Version
3 Woe to her that is filthy and polluted, to the oppressing city!
2 She obeyed not the voice; she received not correction; she trusted not in the Lord; she drew not near to her God.
3 Her princes within her are roaring lions; her judges are evening wolves; they gnaw not the bones till the morrow.
4 Her prophets are light and treacherous persons: her priests have polluted the sanctuary, they have done violence to the law.
5 The just Lord is in the midst thereof; he will not do iniquity: every morning doth he bring his judgment to light, he faileth not; but the unjust knoweth no shame.
6 I have cut off the nations: their towers are desolate; I made their streets waste, that none passeth by: their cities are destroyed, so that there is no man, that there is none inhabitant.
7 I said, Surely thou wilt fear me, thou wilt receive instruction; so their dwelling should not be cut off, howsoever I punished them: but they rose early, and corrupted all their doings.
8 Therefore wait ye upon me, saith the Lord, until the day that I rise up to the prey: for my determination is to gather the nations, that I may assemble the kingdoms, to pour upon them mine indignation, even all my fierce anger: for all the earth shall be devoured with the fire of my jealousy.
9 For then will I turn to the people a pure language, that they may all call upon the name of the Lord, to serve him with one consent.
10 From beyond the rivers of Ethiopia my suppliants, even the daughter of my dispersed, shall bring mine offering.
11 In that day shalt thou not be ashamed for all thy doings, wherein thou hast transgressed against me: for then I will take away out of the midst of thee them that rejoice in thy pride, and thou shalt no more be haughty because of my holy mountain.
12 I will also leave in the midst of thee an afflicted and poor people, and they shall trust in the name of the Lord.
13 The remnant of Israel shall not do iniquity, nor speak lies; neither shall a deceitful tongue be found in their mouth: for they shall feed and lie down, and none shall make them afraid.
14 Sing, O daughter of Zion; shout, O Israel; be glad and rejoice with all the heart, O daughter of Jerusalem.
15 The Lord hath taken away thy judgments, he hath cast out thine enemy: the king of Israel, even the Lord, is in the midst of thee: thou shalt not see evil any more.
16 In that day it shall be said to Jerusalem, Fear thou not: and to Zion, Let not thine hands be slack.
17 The Lord thy God in the midst of thee is mighty; he will save, he will rejoice over thee with joy; he will rest in his love, he will joy over thee with singing.
18 I will gather them that are sorrowful for the solemn assembly, who are of thee, to whom the reproach of it was a burden.
19 Behold, at that time I will undo all that afflict thee: and I will save her that halteth, and gather her that was driven out; and I will get them praise and fame in every land where they have been put to shame.
20 At that time will I bring you again, even in the time that I gather you: for I will make you a name and a praise among all people of the earth, when I turn back your captivity before your eyes, saith the Lord.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
La Bible Du Semeur (The Bible of the Sower) Copyright © 1992, 1999 by Biblica, Inc.®
Used by permission. All rights reserved worldwide.