ROMANOS 5
Jacalteco, Oriental
Xacon̈oc cˈulal yul sat Comam Dios
5 Tinan̈ xin xacon̈oc cˈulal yul sat Comam Dios yu jaco janma yin̈ Comam, yuxin ayon̈xaco yin̈ akˈancˈulal yeb Comam Dios yu Comam Jesucristo Jahawil. 2 Yu Comam Jesucristo yuxin xacochah iscˈulchˈanil iscˈul Comam Dios, yu jaco janma yin̈ Comam. Caw xin lin̈anon̈ yin̈ iscˈulal Comam tuˈ, yeb caw chon̈tzalahi yuto ayco yipo janma tato chakˈ Comam Dios iscˈulal jet, hacaˈ iscˈulchˈanil Comam.
3 Maẍn̈etaj yin̈ tuˈ chon̈tzalahi, to caw chon̈tzalapaxo yin̈ ej isyaˈtajil chihul jiban̈, yuto caw johtaj tato hayet chul isyaˈtajil tuˈ caw ecˈbalto chicolin̈ba coba yin̈ Comam. 4 Yet chicolin̈ban coba yin̈ Comam tuˈ xin, caw ecˈbalto chitzala Comam jin̈, haˈ huneˈ tuˈ chioc yipo janma. 5 Huneˈ ayco yipo janma tuˈ mach chon̈yaco yin̈ txˈixwilal, yuto xayakˈ Comam iscˈulchˈanil iscˈul jet yet yakˈni Comam Comam Espíritu Santo yul janma.
6 Yet yalan̈to, machi hunujon̈ con̈kˈoji cocolni coba, yajaˈ apni istiempohal bay halbilcano yu Comam Dios, yul Comam Jesucristo, yakˈni camo isba Comam yin̈ ismul anma. 7 Caw mach subuta yakˈni camo isba hunu anma yin̈ hunuxa maca, waxan̈ca caw cˈul huneˈ mac tuˈ, cachann̈e tato chipalcˈon iscˈulchˈanil iscˈul hunu maca, wal tuˈ aymi hunu mac chishin isba iscam seleloj. 8 Yajaˈ wal Comam Dios, caw isyelo Comam iscˈulchˈanil iscˈul jet, waxan̈ca caw mulumon̈, yajaˈ yakˈ camo isba Comam Jesucristo jin̈. 9 Tinan̈ xin cˈulon̈xa yul sat Comam Dios yu iscamical Comam Jesucristo, yuxin yin̈ sunil janma chijala tato haˈ Comam chon̈colni yin̈ isyaˈtajil chul yin̈ islahobal tzˈayic. 10 Yet yalan̈to ayco cohowal yin̈ Comam Dios yu comul, yajaˈ xin con̈alaxico cˈulal yu iscamical Comam Jesucristo, Iscˈahol Comam Dios. Tinan̈ xin caw johtaj tato tˈin̈anxa cocolcha yu iskˈinal Comam Jesucristo, yuto ayon̈xaco yin̈ akˈancˈulal yeb Comam Dios.
11 Maẍn̈etaj tuˈ, walxinto caw chon̈tzala yin̈ Comam Dios yu Comam Jesucristo, yuto yu Comam Jesucristo yuxin ayon̈xaco yin̈ akˈancˈulal yeb Comam Dios.
Naj Adán initi camical wal Comam Jesucristo haˈ chiakˈni kˈinale
12 Wal xin yu huneˈ naj winaj, haˈ ton naj Adán, yuxin hul mule yul sat yiban̈kˈinal tiˈ; yu mule tuˈ yuxin hul camical. Haˈ camical tuˈ xin, yiban̈ sunil anma titcanoj yuto sunil anma yaco ismul. 13 Yet yalan̈tocanoj yet maẍto chiakˈlax isley naj Moisés ayxaticˈa mule yul sat yiban̈kˈinal tiˈ, yajaˈ bay machi ley mach ixtan̈o mule. 14 Anma yin̈ istiempohal naj Adán masanta yin̈ istiempohal yet yakˈlax ley tet naj Moisés, hul camical yiban̈ anma yuto yaco ismul, waxan̈ca xin mach lahano ismul anma tuˈ hacaˈ ismul naj Adán, yuto isman̈cˈo naj huneˈ chejbanile yakˈ Comam Dios. Naj Adán tuˈ yechel huneˈ mac hul yin̈ tzujanilxa ye naj, yajaˈ xin mach lahano tzet yakˈcano hunun ebnaj jet.
15 Ismul naj Adán mach lahano yeb iscˈulchˈanil iscˈul Comam xayakˈ jet, yuto yu ismul naj yuxin hul camical jiban̈ cosunil; yajaˈ xin yu huneˈxa mac, haˈ ton Comam Jesucristo, yuxin xacochah iscˈulchˈanil iscˈul Comam Dios matanil. Huneˈ iscˈulchˈanil iscˈul Comam tuˈ caw niman yelapnoj, yeb chakˈ iscˈulal tet txˈiˈal anma. 16 Yu ismul naj Adán tuˈ yuxin titcano isyaˈtajil yiban̈ anma sunil, yajaˈ wal iscˈulchˈanil iscˈul Comam Dios mach haco tuˈ, walxinto chakˈ nimancˈulal yin̈ ismul anma, waxan̈ca caw txˈiˈal. 17 Hac tuˈ xin johtaj ta yu ismul huneˈ naj winaj yuxin occano anma yul iskˈab camical, yajaˈ xin yu Comam Jesucristo yuxin chon̈oc cˈulal yul sat Comam Dios, yu iscˈulchˈanil iscˈul Comam chakˈ comatanoj. Yu Comam Jesucristo yuxin chicochah huneˈ acˈ kˈinale yin̈ sunilbal tiempo.
18 Yuto yu ismul naj Adán, yuxin cancano sunil anma yalan̈ isyaˈtajil, yajaˈ yu istoholal iswatxˈe Comam Jesucristo, yuxin chon̈colcha yalan̈ isyaˈtajil cat cochahni cokˈinal. 19 Yu isman̈cˈomal huneˈ naj yuxin mulum jucanico yul sat Comam Dios cosunil, yajaˈ xin yu isyijemal Comam Jesucristo yuxin con̈can cˈulal yul sat Comam Dios.
20 Hayet yakˈlax isley naj Moisés caw isyecanocan̈ isba ismul anma, hayet yahcan̈ mule tuˈ caw ecˈbalto isyecanilo Comam iscˈulchˈanil iscˈul. 21 Hacaˈticˈa yu isyenilo isba yip mule yiniti camical jiban̈ cosunil, hacpax tuˈ yu isyenilo isba iscˈulchˈanil iscˈul Comam Dios. Yu Comam Jesucristo yuxin con̈oc cˈulal yul sat Comam Dios, yakˈnicano Comam cokˈinal mach istan̈bal.
Romerne 5
En Levende Bok
Frelst ved troen på Jesus Kristus
5 Når vi nå har blitt skyldfri innfor Gud ved å tro, har vi fred med Gud gjennom det vår Herre Jesus Kristus har gjort for oss. 2 På grunn av troen har Gud i sin godhet tilgitt oss. Ja, vi bygger nå vårt liv på Guds tilgivelse, og kan med stolthet og glede se fram til den dagen da vi får ta del i Guds herlighet.
3 Vi gleder oss ikke bare over dette, men også over de lidelsene vi må gå gjennom. Vi vet at lidelsene gjør oss utholdende. 4 Utholdigheten gjør oss faste i troen, slik at vi konstant klamrer oss til håpet om at vi til slutt blir frelst for evig. 5 Dette håpet om frelse kommer ikke til å gå over i skuffelse, for vi vet hvor sterkt Gud elsker oss. Han har gitt oss sin Hellige Ånd som fyller våre hjerter med kjærlighet.
6 Mens vi ennå var hjelpeløse og svake, da kom Kristus. Han innfant seg på det tidspunktet som var i tråd med Guds plan, og døde for alle oss som ikke brydde oss om Gud. 7 Snaut nok er det vel noen som ville ofre livet sitt selv for et menneske som lever rett? Muligens ville noen ta på seg å dø for en som var god tvers i gjennom. 8 Men Gud beviste hvor sterkt han elsket oss, ved at Kristus døde for oss, ennå mens vi, var syndere. 9 Da vi nå har blitt skyldfri innfor Gud ved at Jesus ofret sitt blod for oss, kan vi være helt trygge på at han også vil frelse oss fra å bli dømt av Gud. 10 Vi var Guds fiender, men ble forsonet med ham gjennom det at Sønnen tok straffen vår da han døde. Derfor kan vi, nå når vi er Guds venner, også være trygge på at Sønnen vil frelse oss fra evig straff, etter som han sto opp fra de døde.
11 Ikke nok med det, vi gleder oss over det fellesskap vi har med Gud allerede nå, et fellesskap som ble mulig gjennom at vår Herre Jesus forsonet oss med Gud og gjorde oss til vennene hans.
Adam og Kristus
12 Gjennom det ene mennesket, som var Adam, kom synden inn i hele menneskeslekten. Straffen for synden var at Adam måtte dø. Etter den dagen dør alle mennesker, etter som alle har syndet. 13 Ja, menneskene syndet lenge før jødene hadde fått Moseloven[a]. Til tross for at det ikke var noen lov å bryte, 14 døde alle menneskene som levde i tidsperioden mellom Adam og Moses. De døde selv om de ikke hadde vært direkte ulydige mot Guds befaling, slik som Adam hadde vært.
Adam hadde en viss likhet med Jesus, han som skulle komme seinere, og likevel var det en skarp kontrast mellom de to. 15 For det er en enorm forskjell mellom et menneske som synder, og Gud, som i sin godhet tilgir. Likheten består i at det var et menneske alene som gjennom sin synd gjorde det slik at alle måtte dø. Og at det var et menneske alene, Jesus Kristus, som gjorde det slik at Gud ga alle den tilgivelsen vi ikke fortjener. Denne frie gaven, som Gud i sin godhet ga oss, er uendelig mye større.
16 Det er også stor forskjell mellom konsekvensene av den ene mannen sin synd og Guds fri gave, tilgivelsen. Synden til den ene mannen førte til at alle menneskene ble dømt til å dø, mens synden hos alle mennesker førte til at Gud viste oss nåde og tilga oss. 17 Det er sant at det ene menneske sin synd gjorde at døden fikk makt over alle mennesker. Men det er like så sant at det ene menneske, Jesus Kristus, har gjort det slik at livet dominerer i alle som tar imot Guds frie gave. Gud lar oss i sin grenseløse godhet bli skyldfri innfor ham, dersom vi tar imot tilgivelsen hans. 18 Ja, den ene syndige handlingen av Adam gjorde det slik at alle mennesker ble dømt til å dø, mens den ene rette handlingen av Kristus gjorde det slik at alle kan bli tilgitt av Gud og få leve. 19 Gjennom det at det ene menneske var ulydig mot Gud, ble vi alle syndere. På samme måten skal vi, ved at det ene menneske var lydig mot Gud, bli skyldfri innfor ham.
20 Gud ga oss Moseloven for klart å vise at menneskene ikke følger hans vilje. Men da det sto klart at menneskene stadig bryter Guds lov, viste det seg også at hans godhet er uendelig stor, etter som han tilgir. 21 Før hersket jo synden over alle mennesker og førte døden inn i verden. Nå overtar i stedet Guds kjærlighet og tilgivelse makten, ved at Jesus Kristus, vår Herre, og gjør oss skyldfri innfor Gud og gir oss evig liv.
Footnotes
- 5:13 Moseloven, eller den jødiske loven, finnes skrevet ned i Første til Femte Mosebok.
Copyright © 1996 by Wycliffe Bible Translators International
En Levende Bok: Det Nye Testamentet Copyright © 1978, 1988 by Biblica, Inc.®
Used by permission. All rights reserved worldwide.