Joshua 22
Legacy Standard Bible
Reuben, Gad, and Manasseh
22 (A)Then Joshua summoned the Reubenites and the Gadites and the half-tribe of Manasseh, 2 and said to them, “You have kept all that Moses the servant of Yahweh commanded you (B)and have listened to my voice in all that I commanded you. 3 You have not forsaken your brothers these many days to this day, but have kept the responsibility of the commandment of Yahweh your God. 4 And now (C)Yahweh your God has given rest to your brothers, as He spoke to them; so now turn and go to your tents, to the land of your possession, which Moses the servant of Yahweh gave you beyond the Jordan. 5 Only keep yourselves very carefully to do the commandment and the law which Moses the servant of Yahweh commanded you, to (D)love Yahweh your God and walk in all His ways and keep His commandments and cling to Him and serve Him (E)with all your heart and with all your soul.” 6 Then Joshua (F)blessed them and sent them away, and they went to their tents.
7 Now (G)to the one half-tribe of Manasseh Moses had given a possession in Bashan, but (H)to the other half Joshua gave a possession among their brothers westward beyond the Jordan. So when Joshua sent them away to their tents, he blessed them, 8 and spoke to them, saying, “Return to your tents with great riches and with very much livestock, with silver, gold, bronze, iron, and with very many clothes; (I)divide the spoil of your enemies with your brothers.” 9 Then the sons of Reuben and the sons of Gad and the half-tribe of Manasseh returned home and departed from the sons of Israel at Shiloh which is in the land of Canaan, to go to the (J)land of Gilead, to the land of their possession which they had possessed, according to the [a]command of Yahweh by the hand of Moses.
An Altar Called Witness
10 And they came to the region of the Jordan which is in the land of Canaan, and the sons of Reuben and the sons of Gad and the half-tribe of Manasseh built an altar there by the Jordan, a large altar in appearance. 11 And the sons of Israel heard it [b]said, “Behold, the sons of Reuben and the sons of Gad and the half-tribe of Manasseh have (K)built an altar at the [c]entrance of the land of Canaan, in the region of the Jordan, on the side belonging to the sons of Israel.” 12 Then the sons of Israel heard of it, and the whole congregation of the sons of Israel assembled themselves at (L)Shiloh to go up against them in war.
13 Then the sons of Israel sent to the sons of Reuben and to the sons of Gad and to the half-tribe of Manasseh, into the land of Gilead, (M)Phinehas the son of Eleazar the priest, 14 and with him ten leaders, one leader for each father’s household from each of the tribes of Israel; and (N)each one of them was the head of his father’s household among the [d]thousands of Israel. 15 So they came to the sons of Reuben and to the sons of Gad and to the half-tribe of Manasseh, to the land of Gilead, and they spoke with them saying, 16 “Thus says the whole congregation of Yahweh, ‘What is this unfaithful act which you have committed against the God of Israel, turning away from following Yahweh this day, by (O)building yourselves an altar, to rebel against Yahweh this day? 17 Is (P)the iniquity of Peor too small a thing for us, from which we have not cleansed ourselves to this day, although there was a plague on the congregation of Yahweh? 18 Yet you are turning away this day from following Yahweh. Now it will be that, if you rebel against Yahweh today, (Q)He will be angry with the whole congregation of Israel tomorrow. 19 If, however, the land of your possession is unclean, then [e]cross into the land of the possession of Yahweh, where the tabernacle of Yahweh dwells, and take possession among us. But do not rebel against Yahweh, nor rebel against us by (R)building an altar for yourselves, besides the altar of Yahweh our God. 20 Did not (S)Achan the son of Zerah act unfaithfully in the things devoted to destruction, and indignation fall on all the congregation of Israel? But he was not the only man to breathe his last in his iniquity.’”
21 Then the sons of Reuben and the sons of Gad and the half-tribe of Manasseh answered and spoke to the heads of the thousands of Israel. 22 “The (T)Mighty One, God, Yahweh, the Mighty One, God, Yahweh! (U)He knows, and may Israel itself know. If it was in rebellion or if in an unfaithful act against Yahweh, do not save us this day! 23 If we have built for ourselves an altar to turn away from following Yahweh, or if to (V)perform a burnt offering or grain offering on it, or if to offer sacrifices of peace offerings on it, may Yahweh Himself require it. 24 But truly we have done this out of concern, [f]for a reason, saying, ‘In time to come your sons may say to our [g]sons, “What have you to do with Yahweh, the God of Israel? 25 And Yahweh has made the Jordan a border between us and you, you sons of Reuben and sons of Gad; you have no portion in Yahweh.” So your sons may make our sons stop fearing Yahweh.’
26 “Therefore we said, ‘Let us [h]build an altar, not for burnt offering or for sacrifice; 27 rather it shall be (W)a witness between us and you and between our generations after us, that we are to (X)perform the service of Yahweh before Him with our burnt offerings and with our sacrifices and with our peace offerings, so that your sons will not say to our sons in time to come, “You have no portion in Yahweh.”’ 28 Therefore we said, ‘It will also be that if they say this to us or to our generations in time to come, then we shall say, “See the copy of the altar of Yahweh which our fathers made, not for burnt offering or for sacrifice; rather it is a witness between us and you.”’ 29 Far be it from us to rebel against Yahweh and turn away from following Yahweh this day, by (Y)building an altar for burnt offering, for grain offering or for sacrifice, besides the altar of Yahweh our God which is before His [i]tabernacle.”
30 So Phinehas the priest and the leaders of the congregation, even the heads of the thousands of Israel who were with him, heard the words which the sons of Reuben and the sons of Gad and the sons of Manasseh spoke. And it was good in their sight. 31 And Phinehas the son of Eleazar the priest said to the sons of Reuben and to the sons of Gad and to the sons of Manasseh, “Today we know that (Z)Yahweh is in our midst because you have not committed this unfaithful act against Yahweh; so then you have delivered the sons of Israel from the hand of Yahweh.”
32 Then Phinehas the son of Eleazar the priest and the leaders returned from the sons of Reuben and from the sons of Gad, from the land of Gilead to the land of Canaan, to the sons of Israel, and brought back word to them. 33 And the word was good in the sight of the sons of Israel, and the sons of Israel (AA)blessed God; and they did not speak of going up against them in war to destroy the land in which the sons of Reuben and the sons of Gad were living. 34 And the sons of Reuben and the sons of Gad (AB)called the altar Witness; “For,” they said, “it is a witness between us that Yahweh is God.”
Footnotes
- Joshua 22:9 Lit mouth
- Joshua 22:11 Lit saying
- Joshua 22:11 Lit front
- Joshua 22:14 Or families
- Joshua 22:19 Lit cross for yourselves
- Joshua 22:24 Lit from
- Joshua 22:24 Lit sons, saying
- Joshua 22:26 Lit prepare to build for ourselves
- Joshua 22:29 Lit dwelling place
Josua 22
Svenska Folkbibeln
Altaret vid Jordan
22 Då kallade Josua till sig rubeniterna och gaditerna och ena hälften av Manasse stam 2 och sade till dem: "Ni har hållit allt vad Herrens tjänare Mose har befallt er och ni har lyssnat till mina ord, vad jag än befallt er. 3 Ni har under denna långa tid, ända till denna dag, inte övergivit era bröder, och ni har hållit vad Herren, er Gud, har befallt i sina bud. 4 Och nu har Herren, er Gud, låtit era bröder komma till ro, så som han lovade dem. Vänd därför nu om och gå hem till era tält i det land ni har fått till besittning, det som Herrens tjänare Mose har gett er på andra sidan Jordan. 5 Men var mycket noga att hålla fast vid och följa de bud och den lag som Herrens tjänare Mose har gett er, så att ni älskar Herren, er Gud. Vandra på alla hans vägar, iaktta hans bud, håll er till honom och tjäna honom av hela ert hjärta och av hela er själ." 6 Och Josua välsignade dem och sände i väg dem, och de gick hem till sina tält. 7 Åt ena hälften av Manasse stam hade Mose givit land i Basan, och åt andra hälften hade Josua givit land med deras bröder på andra sidan Jordan, på västra sidan. Då nu Josua sände i väg dem till sina boningar, välsignade han dem 8 och sade till dem: "Vänd tillbaka till era tält med de stora rikedomar ni har fått, med mycket boskap och med silver, guld, koppar och järn och kläder i stor mängd. Dela bytet från era fiender med era bröder.
9 Så vände Rubens barn och Gads barn och ena hälften av Manasse stam tillbaka och drog bort från de övriga israeliterna, bort från Silo i Kanaans land, för att bege sig till Gilead, sitt eget land, där de skulle ha sina besittningar efter Herrens befallning genom Mose.
10 När så Rubens barn, Gads barn och ena hälften av Manasse stam kom till gränstrakterna vid Jordan i Kanaans land, byggde de ett altare där vid Jordan, ett ansenligt altare. 11 När israeliterna hörde sägas: "Se, Rubens barn och Gads barn och ena hälften av Manasse stam har byggt ett altare vid Kanaans gräns, i gränstrakterna vid Jordan, på israeliternas sida," 12 då samlades hela deras menighet i Silo för att dra upp till strid mot dem.
13 Till Rubens barn, Gads barn och ena hälften av Manasse stam, i Gileads land, sände Israels barn Pinehas, prästen Eleasars son, 14 och med honom tio furstar, en för var stamfamilj inom Israels alla stammar. Var och en av dem var huvudman för sin familj inom Israels ätter.
15 När de kom till Rubens barn, Gads barn och ena hälften av Manasse stam, i Gileads land, sade de till dem: 16 "Så säger Herrens hela menighet: Vad är det för otrohet som ni har begått mot Israels Gud, då ni i dag har vänt er bort från Herren genom att bygga ett altare och därigenom i dag varit upproriska mot Herren? 17 Är det inte nog med vår missgärning vid Peor? Från den har vi än i dag inte blivit renade fastän Herrens menighet drabbades av plåga? 18 Vill ni nu i dag vända er bort från Herren? Om ni i dag är upproriska mot Herren, så skall förvisso i morgon hans vrede drabba Israels hela menighet. 19 Men om det land ni har fått till besittning är orent, så kom över till det land Herren har tagit till besittning, där Herrens tabernakel har sin plats, och ha era besittningar där bland oss. Var inte upproriska mot Herren och trotsa inte oss genom att bygga er ett altare som är ett annat än Herrens, vår Guds, altare. 20 När Akan, Seras son, trolöst hade förgripit sig på det tillspillogivna, kom inte då vrede över Israels hela menighet? Och han dog inte ensam genom sin missgärning!"
21 Rubens barn, Gads barn och ena hälften av Manasse stam svarade då huvudmännen för Israels ätter: 22 "Gud den mäktige, Herren den mäktige, Herren är Gud! Han vet och Israel skall veta: Om detta har skett i uppror och otrohet mot Herren - så rädda oss inte i dag! 23 Om vi har byggt altaret åt oss därför att vi vill vända oss bort från Herren, och om det är för att vi vill offra brännoffer eller matoffer på det eller frambära gemenskapsoffer på det, då må Herren själv utkräva vedergällning för vad vi har gjort oss skyldiga till. 24 Nej, sanningen är den att vi gjorde detta av rädsla, av det skälet att vi tänkte att era barn en dag skulle säga till våra barn: 'Vad har ni med Herren, Israels Gud, att göra? 25 Herren har ju satt Jordan till gräns mellan oss och er, ni Rubens barn och Gads barn. Ni har ingen del i Herren.' Och så skulle era barn få våra barn att upphöra med att frukta Herren. 26 Därför sade vi: Låt oss nu sätta igång med att bygga detta altare, men inte till brännoffer eller till slaktoffer, 27 utan till att vara ett vittne mellan oss och er och mellan våra efterkommande, att vi vill förrätta Herrens tjänst inför hans ansikte med våra brännoffer och slaktoffer och gemenskapsoffer, så att era barn i framtiden inte kan säga till våra barn: 'Ni har ingen del i Herren.' 28 Och vi tänkte: Om det i framtiden händer att de säger så till oss och våra efterkommande, då kan vi svara: 'Se på den avbildning av Herrens altare som våra fäder har gjort, men inte till brännoffer eller till slaktoffer, utan till att vara ett vittne mellan oss och er.' 29 Det vare främmande för oss att vara upproriska mot Herren och nu vända oss bort från Herren genom att bygga ett altare till brännoffer eller matoffer eller slaktoffer, ett annat än Herrens, vår Guds, altare, som står framför hans tabernakel."
30 Då nu prästen Pinehas och menighetens furstar, huvudmännen för Israels ätter som var med honom, hörde vad Rubens barn, Gads barn och Manasse barn sade, blev de nöjda. 31 Och Pinehas, prästen Eleasars son, sade till Rubens barn, Gads barn och Manasses barn: "I dag vet vi att Herren är mitt ibland oss, eftersom ni inte har begått en sådan otrohet mot Herren. Ni har nu räddat Israels barn undan Herrens hand."
32 Därefter vände Pinehas, prästen Eleasars son, och furstarna tillbaka från Rubens barn och Gads barn i Gileads land, in i Kanaans land till de övriga israeliterna och lämnade sin rapport. 33 Den tillfredsställde Israels barn, och Israels barn lovade Gud och talade inte mer om att dra upp till strid mot dem för att fördärva det land där Rubens barn och Gads barn bodde.
34 Och Rubens barn och Gads barn gav altaret detta namn: "Ett vittne mellan oss att Herren är Gud".
Legacy Standard Bible Copyright ©2021 by The Lockman Foundation. All rights reserved. Managed in partnership with Three Sixteen Publishing Inc. LSBible.org For Permission to Quote Information visit https://www.LSBible.org.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Ang Bagong Tipan: Filipino Standard Version, Copyright © Philippine Bible Society 2009.
