约翰福音 13
Chinese Contemporary Bible (Simplified)
耶稣为门徒洗脚
13 逾越节之前，耶稣知道自己快要离开世界回到父那里了。祂一直爱世上属自己的人，并且爱他们到底。 2 吃晚饭的时候，魔鬼已经把出卖耶稣的念头放在加略人西门的儿子犹大的心里。 3 耶稣知道父将一切交给了祂，也知道自己从上帝那里来、要回到上帝那里， 4 就离席站起来，脱了外衣，把毛巾束在腰间， 5 然后倒了一盆水为门徒洗脚，用束在腰间的毛巾擦干。 6 轮到西门·彼得的时候，他说：“主啊！你要洗我的脚吗？”
7 耶稣回答说：“我这样做，你现在虽然不明白，将来一定会明白。”
8 彼得说：“你绝对不可以洗我的脚。”
耶稣说：“如果我不洗你的脚，你就和我没有关系了。”
9 西门·彼得说：“主啊，不只我的脚，连我的手和头也帮我洗吧。”
10 耶稣说：“洗过澡的人全身是干净的，只要洗洗脚就好了。你们是干净的，但不是每一个都干净。”
11 因为耶稣知道谁要出卖祂，所以说：“你们不是每一个都干净。”
12 耶稣给门徒洗完了脚，便穿上外衣再次坐下来，然后问道：“我为你们做的，你们明白吗？ 13 你们称呼我‘老师’，也称呼我‘主’，你们称呼得对，因为我是。 14 我是你们的老师又是你们的主，尚且给你们洗脚，你们更应当彼此洗脚。 15 我给你们立了一个榜样，好让你们效法我。
16 “我实实在在地告诉你们，奴仆不能大过主人，受差遣的也不能大过差遣他的人。 17 既然你们明白这个道理，如果去实践，就有福了。 18 我这话不是对你们每一个人说的，我知道我拣选了谁，但这是为了要应验圣经上的话，‘吃我饭的人用脚踢我。’[a] 19 我在事情还没有发生之前，预先告诉你们，等事情发生以后，你们就会相信我是基督。 20 我实实在在地告诉你们，人若接待我所差遣的，就是接待我；接待我，就是接待差我来的那位。”
预言犹大卖主
21 说完这番话，耶稣心里忧伤，便宣布说：“我实实在在地告诉你们，你们中间有一个人要出卖我。” 22 门徒面面相觑，不知道耶稣指的是谁。 23-24 西门·彼得向耶稣所爱的那个门徒点头示意，让他问耶稣到底是谁要出卖祂。那门徒坐在耶稣旁边， 25 便顺势靠过去问耶稣：“主啊，是谁呢？”
26 耶稣回答说：“我蘸一点饼给谁，就是谁。”耶稣就蘸了一点饼，递给加略人西门的儿子犹大。 27 犹大吃了以后，撒旦就进了他的心。耶稣对他说：“你要做的事，赶快去做吧！” 28 同桌吃饭的人没有人明白耶稣这话的意思。 29 因为犹大是管钱的，有人以为耶稣是叫他去买过节的用品，或者去周济穷人。 30 犹大吃过那块饼后，立刻出去了。那时候是晚上。
新命令
31 犹大出去以后，耶稣就说：“现在人子得到荣耀了，上帝在人子身上也得了荣耀。 32 上帝既然在人子身上得了荣耀，也要让人子在祂身上得荣耀，并且马上要使人子得荣耀。 33 孩子们，我与你们同在的时间不多了，以后你们要找我，但我去的地方，你们不能去。这句话我以前对犹太人说过，现在也照样告诉你们。 34 我赐给你们一条新命令——你们要彼此相爱。我怎样爱你们，你们也要怎样彼此相爱。 35 你们如果彼此相爱，世人就会认出你们是我的门徒。”
预言彼得不认主
36 西门·彼得问耶稣：“主啊，你要到哪里去？”
耶稣回答说：“我要去的地方，你现在不能跟我去，但将来必定跟我去。”
37 彼得说：“主啊！为什么我现在不能跟你去呢？就是为你死，我也愿意！”
38 耶稣说：“你真的愿意为我死吗？我实实在在地告诉你，鸡叫以前，你会三次不认我。”
John 13
New Catholic Bible
The Testament of the Lord[a]
Chapter 13
Jesus Washes the Feet of the Disciples.[b] 1 As the feast of Passover drew near, Jesus was aware that his hour had come to depart from this world and to go to the Father. He had loved his own who were in the world, and he loved them to the end.
2 The devil had already put it into the mind of Judas, son of Simon Iscariot, to betray Jesus. During supper, 3 Jesus, fully aware that the Father had entrusted all things into his hands, and that he had come from God and was returning to God, 4 got up from the table, removed his outer garments, and took a towel that he tied around his waist. 5 Then he poured water into a basin and began to wash the disciples’ feet and to wipe them with the towel wrapped around his waist.
6 He came to Simon Peter, who said to him, “Lord, are you going to wash my feet?” 7 Jesus answered, “You do not understand now what I am doing, but later you will understand.” 8 Peter said to him, “You shall never wash my feet.” Jesus replied, “Unless I wash you, you will have no share with me.” 9 Simon Peter said to him, “Lord, then wash not only my feet, but also my hands and my head.”
10 Jesus then said, “Anyone who has bathed has no need to wash further, except for his feet, for he is clean all over. You also are clean, although not every one of you is clean.” 11 He knew the one who was going to betray him. That is why he added the words, “Not every one of you is clean.”
12 After he had finished washing their feet and had once again put on his outer garments, he reclined at table and said to them,
“Do you understand
what I have done for you?
13 You call me ‘Teacher’ and ‘Lord,’
and rightly so,
for that is what I am.
14 So if I, your Lord and Teacher,
have washed your feet,
you also should wash one another’s feet.
15 “I have given you an example.
What I have done for you,
you should also do.
16 Amen, amen, I say to you,
a servant is not greater than his master,
nor is a messenger greater
than the one who sent him.
17 “Now that you know these things,
you will be blessed
if you do them.
Jesus Predicts His Betrayal[c]
18 “I am not speaking about all of you.
I know those whom I have chosen.
However, what the Scripture says
must be fulfilled,
‘The one who ate bread with me
has raised his heel against me.’
19 “I tell you this now,
before it occurs,
so that when it does occur,
you may believe that I am.[d]
20 Amen, amen, I say to you,
whoever receives the one I send
receives me,
and whoever receives me
receives the one who sent me.”
21 After saying this, Jesus was deeply distressed, and he declared,
“Amen, amen, I say to you,
one of you will betray me.”
22 The disciples looked at one another, puzzled as to which one of them he meant. 23 One of them, the disciple whom Jesus loved, was reclining at Jesus’ side. 24 Simon Peter signaled to him to ask Jesus which one he meant.
25 Therefore, leaning back toward Jesus, he asked, “Lord, who is it?” 26 Jesus answered, “It is the one to whom I give this piece of bread after I have dipped it into the dish.” And when he had dipped the piece of bread, he gave it to Judas, son of Simon Iscariot.
27 As soon as Judas had received the piece of bread, Satan entered into him. Jesus then said to him, “Do quickly what you are going to do.” 28 Now no one at the table knew why he had said this to him. 29 Some thought that since Judas was in charge of the money bag, Jesus was telling him to purchase what was needed for the feast, or to give something to the poor. 30 As soon as Judas had received the piece of bread, he immediately departed. It was night.
31 After Judas had departed, Jesus said,
“Now is the Son of Man glorified,
and God is glorified in him.
32 If God is glorified in him,
God will also glorify him in himself,
and he will glorify him at once.
A New Commandment[e]
33 “My children,
I will be with you
only a short time longer.
You will look for me,
and, as I told the Jews,
so I now say to you,
‘Where I am going, you cannot come.’
34 “I give you a new commandment:
love one another.
Just as I have loved you,
so you should also love one another.
35 This is how everyone will know
that you are my disciples:
if you love one another.”
36 Jesus Predicts Peter’s Denial.[f] Simon Peter said to him, “Lord, where are you going?” Jesus answered,
“Where I am going,
you cannot follow me now,
but you will follow me later on.”
37 Peter said, “Lord, why can I not follow you now? I will lay down my life for you.” 38 Jesus answered, “Will you really lay down your life for me? Amen, amen, I say to you, before the cock crows, you will have denied me three times.
Footnotes
- John 13:1 This is the first of three parts that can clearly be distinguished in Jn 13:1—17:26. These pages constitute the best known section of the fourth Gospel, which at this point becomes the great book of meditation for Christians. The author develops a lengthy farewell address in the setting of the final meal. On the eve of his death, Christ lets his disciples know the deepest secrets of his love for God.
The other two parts in this lengthy piece are: the community of the witnesses to Christ (15:1—16:33) and the priestly prayer of Jesus (17:1-26). Scholars believe that the three parts probably reflect three redactional stages. - John 13:1 The story of the Last Supper is not told in John, and we shall never know exactly why, but the farewell meal here is described in the same spirit. By washing the feet of his disciples, Jesus performs the action of a slave; love has indeed made him the servant of his friends.
- John 13:18 The announcement of the betrayal of Jesus comes in the discourse that follows the washing of the feet. Jesus brings the crisis to a head. The traitor can no longer remain in the intimacy of the Lord, sharing his table and his confidences. The darkness must one day be separated from the light (see v. 30).
Now the drama of the Passion begins; Jesus considers it the hour of his glory. He acts with a knowledge of the events that is the knowledge of God. Jesus is the Lord, as indicated by his title “I AM.” This attestation serves to make the faith of the disciples stronger.
For the first time we meet “the disciple whom Jesus loved”; we shall find this unusual “name” three more times: once beneath the cross (Jn 19:26f), and the other two times in connection, once again, with Peter (Jn 20:2-10; 21:20-22). The tradition has always identified this disciple with John. - John 13:19 See note on Jn 4:26.
- John 13:33 Jesus is not the first to recommend friendship, mutual service, and brotherly affection. But to love as he loved goes so much further as to become an absolute. It is no doubt for the purpose of underlining this that the fourth Gospel puts the commandment to love in the context of farewells; it likewise makes evident that this law of life is the most original sign of the community’s faithfulness to Christ.
To love, to serve to the point of taking the last place and giving one’s life, goes beyond human strength. Perhaps the dialogue with Peter is there to say that good feelings are not enough and that it takes the grace given by the death of Christ to have such strength. - John 13:36 Peter’s denial is predicted in all four Gospels (Mt 26:33-35; Mk 14:29-31; Lk 22:31-34 and here).
Johannesevangeliet 13
Svenska Folkbibeln 2015
Jesus tvättar lärjungarnas fötter
13 Det var strax före påskhögtiden. Jesus visste att hans stund hade kommit, att han skulle lämna denna värld och gå till Fadern. Han hade älskat sina egna här i världen, och han älskade dem in i det sista.
2 (A) De åt kvällsmåltiden, och djävulen hade redan ingett Judas, Simon Iskariots son, tanken att förråda honom. 3 (B) Jesus visste att Fadern hade gett allt i hans händer, att han utgått från Gud och skulle gå till Gud. 4 Han reste sig från bordet, lade av sig manteln och tog en linnehandduk som han knöt om sig. 5 Sedan hällde han vatten i ett tvättfat och började tvätta lärjungarnas fötter[a] och torka dem med handduken som han hade runt midjan.
6 När han kom till Simon Petrus, sade denne till honom: "Herre, ska du tvätta mina fötter?" 7 Jesus svarade: "Vad jag gör förstår du inte nu, men längre fram kommer du att förstå det." 8 Petrus sade: "Aldrig någonsin ska du tvätta mina fötter!" Jesus svarade: "Om jag inte får tvätta dig har du ingen del i mig." 9 Simon Petrus sade: "Herre – inte bara mina fötter, utan också händerna och huvudet!" 10 (C) Jesus svarade: "Den som har badat behöver sedan bara tvätta fötterna. Han är helt och hållet ren. Och ni är rena, fast inte alla." 11 (D) Han visste vem som skulle förråda honom. Därför sade han att inte alla var rena.
12 När han sedan hade tvättat deras fötter och tagit på sig manteln och lagt sig till bords igen, sade han till dem: "Förstår ni vad jag har gjort med er? 13 (E) Ni kallar mig Mästare och Herre och det med rätta, för det är jag. 14 (F) Om nu jag, er Herre och Mästare, har tvättat era fötter, så är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter. 15 (G) Jag har gett er ett exempel för att ni ska göra som jag har gjort mot er. 16 (H) Jag säger er sanningen: Tjänaren är inte större än sin herre, och budbäraren[b] är inte större än den som har sänt honom. 17 När ni vet detta, saliga är ni om ni också gör det.
Jesus förutsäger Judas förräderi
18 Jag talar inte om er alla. Jag vet vilka jag har utvalt. Men Skriften ska fullbordas: Den som åt mitt bröd lyfte sin häl mot mig[c]. 19 Jag säger det till er nu innan det sker, för att ni när det skett ska tro att Jag Är. 20 (I) Jag säger er sanningen: Den som tar emot någon som jag sänder tar emot mig, och den som tar emot mig tar emot honom som har sänt mig."
21 (J) När Jesus hade sagt detta, skakades han i sin ande och vittnade: "Jag säger er sanningen: En av er ska förråda mig." 22 Lärjungarna såg på varandra och undrade osäkert vem han kunde mena. 23 (K) En av hans lärjungar, den som Jesus älskade[d], låg till bords vid Jesu sida[e]. 24 Simon Petrus gav tecken till honom att fråga vem han talade om. 25 Den lärjungen lutade sig då mot Jesu bröst och sade: "Herre, vem är det?" 26 Jesus svarade: "Det är han som får brödet som jag doppar." Han doppade sin brödbit och gav den till Judas, Simon Iskariots son.
27 (L) När Judas hade tagit brödet for Satan in i honom, och Jesus sade till honom: "Det du gör, gör det snart!" 28 Men ingen av dem som låg till bords förstod varför han sade så till honom. 29 (M) Judas hade hand om kassan, och därför trodde några att Jesus sade åt honom att köpa något som de behövde till högtiden eller ge något till de fattiga. 30 När han hade tagit brödet gick han genast ut. Det var natt.
Jesus är nu förhärligad
31 (N) När Judas hade gått sade Jesus: "Nu är Människosonen förhärligad, och Gud är förhärligad i honom. 32 Och om Gud är förhärligad i honom ska Gud också förhärliga honom i sig själv, och han ska förhärliga honom snart.
33 (O) Mina barn, ännu en kort tid är jag hos er. Ni kommer att söka mig, och som jag sade till judarna säger jag nu till er: Dit jag går kan ni inte komma. 34 (P) Ett nytt bud ger jag er: att ni ska älska varandra. Så som jag har älskat er ska också ni älska varandra. 35 Om ni har kärlek till varandra ska alla förstå att ni är mina lärjungar."
36 (Q) Simon Petrus sade till honom: "Herre, vart går du?" Jesus svarade: "Dit jag går kan du inte följa mig nu. Men längre fram ska du få följa mig." 37 (R) Petrus frågade: "Herre, varför kan jag inte följa dig nu? Jag ska ge mitt liv för dig." 38 Jesus svarade: "Ska du ge ditt liv för mig?[f] Jag säger dig sanningen: Tuppen kommer inte att gala förrän du har förnekat mig tre gånger.
Footnotes
- 13:5 tvätta lärjungarnas fötter En tjänares uppgift, jfr 1 Sam 25:41.
- 13:16 budbäraren Annan översättning: "aposteln".
- 13:18 lyfte sin häl mot mig Dvs bedrog mig (jfr 1 Mos 25:26 med not). Citat ur Ps 41:10.
- 13:23 den som Jesus älskade Troligen evangeliets författare, aposteln Johannes (jfr 21:24).
- 13:23 vid Jesu sida Annan översättning: "vid Jesu bröst" (jfr vers 25).
- 13:38 Ska du ge ditt liv för mig? Annan översättning: "Du ska ge ditt liv för mig" (jfr 21:19).
Chinese Contemporary Bible Copyright © 1979, 2005, 2007, 2011 by Biblica® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation