David at Nob

21 [a]David went to Nob,(A) to Ahimelek the priest. Ahimelek trembled(B) when he met him, and asked, “Why are you alone? Why is no one with you?”

David answered Ahimelek the priest, “The king sent me on a mission and said to me, ‘No one is to know anything about the mission I am sending you on.’ As for my men, I have told them to meet me at a certain place. Now then, what do you have on hand? Give me five loaves of bread, or whatever you can find.”

But the priest answered David, “I don’t have any ordinary bread(C) on hand; however, there is some consecrated(D) bread here—provided the men have kept(E) themselves from women.”

David replied, “Indeed women have been kept from us, as usual(F) whenever[b] I set out. The men’s bodies are holy(G) even on missions that are not holy. How much more so today!” So the priest gave him the consecrated bread,(H) since there was no bread there except the bread of the Presence that had been removed from before the Lord and replaced by hot bread on the day it was taken away.

Now one of Saul’s servants was there that day, detained before the Lord; he was Doeg(I) the Edomite,(J) Saul’s chief shepherd.

David asked Ahimelek, “Don’t you have a spear or a sword here? I haven’t brought my sword or any other weapon, because the king’s mission was urgent.”

The priest replied, “The sword(K) of Goliath(L) the Philistine, whom you killed in the Valley of Elah,(M) is here; it is wrapped in a cloth behind the ephod. If you want it, take it; there is no sword here but that one.”

David said, “There is none like it; give it to me.”

David at Gath

10 That day David fled from Saul and went(N) to Achish king of Gath. 11 But the servants of Achish said to him, “Isn’t this David, the king of the land? Isn’t he the one they sing about in their dances:

“‘Saul has slain his thousands,
    and David his tens of thousands’?”(O)

12 David took these words to heart and was very much afraid of Achish king of Gath. 13 So he pretended to be insane(P) in their presence; and while he was in their hands he acted like a madman, making marks on the doors of the gate and letting saliva run down his beard.

14 Achish said to his servants, “Look at the man! He is insane! Why bring him to me? 15 Am I so short of madmen that you have to bring this fellow here to carry on like this in front of me? Must this man come into my house?”

David at Adullam and Mizpah

22 David left Gath and escaped to the cave(Q) of Adullam.(R) When his brothers and his father’s household heard about it, they went down to him there. All those who were in distress or in debt or discontented gathered(S) around him, and he became their commander. About four hundred men were with him.

From there David went to Mizpah in Moab and said to the king of Moab, “Would you let my father and mother come and stay with you until I learn what God will do for me?” So he left them with the king of Moab,(T) and they stayed with him as long as David was in the stronghold.

But the prophet Gad(U) said to David, “Do not stay in the stronghold. Go into the land of Judah.” So David left and went to the forest of Hereth.(V)

Saul Kills the Priests of Nob

Now Saul heard that David and his men had been discovered. And Saul was seated,(W) spear in hand, under the tamarisk(X) tree on the hill at Gibeah, with all his officials standing at his side. He said to them, “Listen, men of Benjamin! Will the son of Jesse give all of you fields and vineyards? Will he make all of you commanders(Y) of thousands and commanders of hundreds? Is that why you have all conspired(Z) against me? No one tells me when my son makes a covenant(AA) with the son of Jesse.(AB) None of you is concerned(AC) about me or tells me that my son has incited my servant to lie in wait for me, as he does today.”

But Doeg(AD) the Edomite, who was standing with Saul’s officials, said, “I saw the son of Jesse come to Ahimelek son of Ahitub(AE) at Nob.(AF) 10 Ahimelek inquired(AG) of the Lord for him; he also gave him provisions(AH) and the sword(AI) of Goliath the Philistine.”

11 Then the king sent for the priest Ahimelek son of Ahitub and all the men of his family, who were the priests at Nob, and they all came to the king. 12 Saul said, “Listen now, son of Ahitub.”

“Yes, my lord,” he answered.

13 Saul said to him, “Why have you conspired(AJ) against me, you and the son of Jesse, giving him bread and a sword and inquiring of God for him, so that he has rebelled against me and lies in wait for me, as he does today?”

14 Ahimelek answered the king, “Who(AK) of all your servants is as loyal as David, the king’s son-in-law, captain of your bodyguard and highly respected in your household? 15 Was that day the first time I inquired of God for him? Of course not! Let not the king accuse your servant or any of his father’s family, for your servant knows nothing at all about this whole affair.”

16 But the king said, “You will surely die, Ahimelek, you and your whole family.(AL)

17 Then the king ordered the guards at his side: “Turn and kill the priests of the Lord, because they too have sided with David. They knew he was fleeing, yet they did not tell me.”

But the king’s officials were unwilling(AM) to raise a hand to strike the priests of the Lord.

18 The king then ordered Doeg, “You turn and strike down the priests.”(AN) So Doeg the Edomite turned and struck them down. That day he killed eighty-five men who wore the linen ephod.(AO) 19 He also put to the sword(AP) Nob,(AQ) the town of the priests, with its men and women, its children and infants, and its cattle, donkeys and sheep.

20 But one son of Ahimelek son of Ahitub,(AR) named Abiathar,(AS) escaped and fled to join David.(AT) 21 He told David that Saul had killed the priests of the Lord. 22 Then David said to Abiathar, “That day, when Doeg(AU) the Edomite was there, I knew he would be sure to tell Saul. I am responsible for the death of your whole family. 23 Stay with me; don’t be afraid. The man who wants to kill you(AV) is trying to kill me too. You will be safe with me.”

David Saves Keilah

23 When David was told, “Look, the Philistines are fighting against Keilah(AW) and are looting the threshing floors,”(AX) he inquired(AY) of the Lord, saying, “Shall I go and attack these Philistines?”

The Lord answered him, “Go, attack the Philistines and save Keilah.”

But David’s men said to him, “Here in Judah we are afraid. How much more, then, if we go to Keilah against the Philistine forces!”

Once again David inquired(AZ) of the Lord, and the Lord answered him, “Go down to Keilah, for I am going to give the Philistines(BA) into your hand.(BB) So David and his men went to Keilah, fought the Philistines and carried off their livestock. He inflicted heavy losses on the Philistines and saved the people of Keilah. (Now Abiathar(BC) son of Ahimelek had brought the ephod(BD) down with him when he fled to David at Keilah.)

Saul Pursues David

Saul was told that David had gone to Keilah, and he said, “God has delivered him into my hands,(BE) for David has imprisoned himself by entering a town with gates and bars.”(BF) And Saul called up all his forces for battle, to go down to Keilah to besiege David and his men.

When David learned that Saul was plotting against him, he said to Abiathar(BG) the priest, “Bring the ephod.(BH) 10 David said, “Lord, God of Israel, your servant has heard definitely that Saul plans to come to Keilah and destroy the town on account of me. 11 Will the citizens of Keilah surrender me to him? Will Saul come down, as your servant has heard? Lord, God of Israel, tell your servant.”

And the Lord said, “He will.”

12 Again David asked, “Will the citizens of Keilah surrender(BI) me and my men to Saul?”

And the Lord said, “They will.”

13 So David and his men,(BJ) about six hundred in number, left Keilah and kept moving from place to place. When Saul was told that David had escaped from Keilah, he did not go there.

14 David stayed in the wilderness(BK) strongholds and in the hills of the Desert of Ziph.(BL) Day after day Saul searched(BM) for him, but God did not(BN) give David into his hands.

15 While David was at Horesh in the Desert of Ziph, he learned that[c] Saul had come out to take his life.(BO) 16 And Saul’s son Jonathan went to David at Horesh and helped him find strength(BP) in God. 17 “Don’t be afraid,” he said. “My father Saul will not lay a hand on you. You will be king(BQ) over Israel, and I will be second to you. Even my father Saul knows this.” 18 The two of them made a covenant(BR) before the Lord. Then Jonathan went home, but David remained at Horesh.

19 The Ziphites(BS) went up to Saul at Gibeah and said, “Is not David hiding among us(BT) in the strongholds at Horesh, on the hill of Hakilah,(BU) south of Jeshimon? 20 Now, Your Majesty, come down whenever it pleases you to do so, and we will be responsible for giving(BV) him into your hands.”

21 Saul replied, “The Lord bless(BW) you for your concern(BX) for me. 22 Go and get more information. Find out where David usually goes and who has seen him there. They tell me he is very crafty. 23 Find out about all the hiding places he uses and come back to me with definite information. Then I will go with you; if he is in the area, I will track(BY) him down among all the clans of Judah.”

24 So they set out and went to Ziph ahead of Saul. Now David and his men were in the Desert of Maon,(BZ) in the Arabah south of Jeshimon.(CA) 25 Saul and his men began the search, and when David was told about it, he went down to the rock and stayed in the Desert of Maon. When Saul heard this, he went into the Desert of Maon in pursuit of David.

26 Saul(CB) was going along one side of the mountain, and David and his men were on the other side, hurrying to get away from Saul. As Saul and his forces were closing in on David and his men to capture them, 27 a messenger came to Saul, saying, “Come quickly! The Philistines are raiding the land.” 28 Then Saul broke off his pursuit of David and went to meet the Philistines. That is why they call this place Sela Hammahlekoth.[d] 29 And David went up from there and lived in the strongholds(CC) of En Gedi.[e](CD)

Footnotes

  1. 1 Samuel 21:1 In Hebrew texts 21:1-15 is numbered 21:2-16.
  2. 1 Samuel 21:5 Or from us in the past few days since
  3. 1 Samuel 23:15 Or he was afraid because
  4. 1 Samuel 23:28 Sela Hammahlekoth means rock of parting.
  5. 1 Samuel 23:29 In Hebrew texts this verse (23:29) is numbered 24:1.

David i Nob

21 David kom till prästen Ahimelek[a] i Nob[b]. Men Ahimelek blev förskräckt när han mötte David och frågade honom: ”Varför kommer du ensam, har du ingen med dig?” David svarade prästen Ahimelek: ”Kungen har gett mig ett uppdrag och sagt till mig: Ingen får veta något om ärendet jag skickat och beordrat dig till. Mina män har jag visat till det och det stället. Vad har du till hands? Ge mig fem bröd eller det som finns.” (A) ”Något vanligt bröd har jag inte”, svarade prästen. ”Det finns bara heligt bröd – ifall dina män har avhållit sig från kvinnor.” (B) David svarade prästen: ”Jag försäkrar dig att kvinnor har varit skilda från oss sedan i förrgår. När jag drar ut är mina mäns utrustning helig[c] även när uppdraget är vanligt. Hur mycket heligare är den då inte i dag?” (C) Då gav prästen honom det heliga, för det fanns inget annat bröd än skådebröden[d]. De hade legat inför Herrens ansikte men burits undan för att ersättas av nybakat bröd samma dag.

(D) Men en av Sauls tjänare var där den dagen. Det var edomiten Doeg, den främste av Sauls herdar. Han hölls i förvar[e] inför Herren.

David frågade Ahimelek: ”Du har inget spjut eller svärd till hands här? Jag fick varken med mig mitt svärd eller mina andra vapen, eftersom kungens uppdrag var så brådskande.” (E) Prästen svarade: ”Här är svärdet som tillhörde filistén Goliat som du slog i Terebintdalen. Det är insvept i en mantel bakom efoden[f]. Vill du ha det, så ta det. Något annat har jag inte.” David svarade: ”Ge mig det! Maken till det finns inte.”

Davids flykt till Gat

10 (F) David bröt upp och flydde den dagen för Saul och kom till Akish, kungen i Gat. 11 (G) Men Akishs tjänare sade till honom: ”Är det inte David, landets kung? Är det inte om honom de sjunger vid dansen:

”Saul har slagit sina tusen,
    David sina tiotusen.”

12 David lade märke till dessa ord och blev mycket rädd för kung Akish i Gat. 13 (H) Därför ändrade han sitt beteende inför dem och spelade galen[g] när de ville hålla fast honom. Han gjorde märken[h] på dörrarna i porten och lät saliven rinna ner i skägget.

14 Då sade Akish till sina tjänare: ”Ni ser ju att mannen är galen. Varför kommer ni med honom till mig? 15 Har jag så ont om galningar att ni måste ta hit den där för att bära sig åt inför mig? Ska en sådan få komma in i mitt hus?”

Mordet på prästerna

22 (I) David begav sig därifrån och flydde bort till Adullams grotta[i]. När hans bröder och hela hans fars hus fick höra det kom de ner dit till honom. Alla som var i svårigheter, hade fordringsägare eller var missnöjda samlades hos honom, och han blev deras ledare. Omkring fyrahundra man anslöt sig till honom.

Därifrån begav sig David till Mispe i Moab[j]. Till kungen i Moab sade han: ”Låt min far och min mor få komma över hit och vara hos er tills jag får veta vad Gud vill göra med mig.” Han förde fram dem inför kungen i Moab, och de fick stanna hos honom så länge David var i borgen. (J) Men profeten Gad sade till David: ”Du ska inte stanna här i borgen. Dra bort härifrån till Juda land.” Då gav sig David i väg därifrån och kom till Heretskogen.

Saul fick höra att David och männen som var med honom hade blivit upptäckta. Saul satt då under tamarisken på höjden i Gibea med sitt spjut i handen, och alla hans tjänare stod omkring honom. (K) Då sade han till sina tjänare som stod omkring honom: ”Hör, benjaminiter! Kommer Ishais son att ge åkrar och vingårdar till er alla och göra er alla till befäl och underbefäl? (L) Ni har ju sammansvurit er mot mig allihop, och ingen har avslöjat för mig att min son har slutit förbund med Ishais son. Ingen av er har brytt sig om mig nog för att avslöja det för mig, när min son eggar upp min tjänare så att han ligger i bakhåll för mig som nu i dag.” (M) Då sade edomiten Doeg[k], som också stod där bland Sauls tjänare: ”Jag såg Ishais son komma till Ahimelek, Ahitubs son, i Nob. 10 (N) Och han frågade Herren för honom och gav honom reskost. Dessutom gav han honom filistén Goliats svärd.”

11 Då sände kungen bud och kallade till sig prästen Ahimelek, Ahitubs son, och hela hans fars hus, prästerna i Nob. De kom alla till kungen, 12 och Saul sade: ”Hör nu på, du Ahitubs son.” Han svarade: ”Här är jag, min herre.” 13 Saul sade till honom: ”Varför har ni sammansvurit er mot mig, du och Ishais son? Varför har du gett honom bröd och ett svärd och frågat Gud för honom, så att han sätter sig upp mot mig och ligger i bakhåll för mig som nu i dag?” 14 (O) Ahimelek svarade kungen: ”Vem av alla dina tjänare är så betrodd som David, han som är kungens svärson och ledare för din livvakt och högt ärad i ditt hus? 15 Var det här första gången som jag frågade Gud för honom? Verkligen inte! Därför bör kungen inte lägga skuld på sin tjänare eller på någon i min fars hus, för din tjänare visste ingenting om allt detta.”

16 Men kungen sade: ”Du måste dö, Ahimelek, du och hela din fars hus.” 17 Kungen sade till livvakterna som stod omkring honom: ”Gå fram och döda Herrens präster, för de håller också med David! De visste att han flydde men avslöjade det inte för mig.” Men kungens tjänare ville inte räcka ut sin hand och hugga ner Herrens präster. 18 (P) Då sade kungen till Doeg: ”Gå fram du och hugg ner prästerna!” Edomiten Doeg gick då fram och högg ner prästerna och dödade den dagen åttiofem män som bar linne-efod. 19 (Q) Invånarna i Nob, både män och kvinnor, barn och spädbarn, blev slagna av Saul med svärd. Kor, åsnor och får blev också slagna med svärd.

20 Endast en son till Ahimelek, Ahitubs son, kom undan. Han hette Ebjatar, och han flydde bort till David. 21 Ebjatar berättade för David att Saul hade dödat Herrens präster. 22 (R) Då sade David till Ebjatar:[l] ”Jag förstod redan då, när edomiten Doeg var där, att han skulle berätta allt för Saul. Jag är orsak till att hela din fars hus har dödats. 23 Stanna nu hos mig och var inte rädd. Den som vill ta mitt liv vill ta ditt liv också. Hos mig är du i säkerhet.”

David räddar staden Keila

23 Man berättade för David: ”Filisteerna anfaller nu Keila[m] och plundrar logarna”. (S) Då frågade David Herren: ”Ska jag dra ut och slå dessa filisteer?” Herren svarade David: ”Gå och slå filisteerna och rädda Keila.” Men Davids män sade till honom: ”Vi lever ju i fruktan redan här i Juda. Ska vi dessutom dra i väg till Keila mot filisteernas här?” David frågade Herren igen, och Herren svarade honom: ”Bryt upp och dra ner mot Keila, för jag har gett filisteerna i din hand.” Då drog David med sina män till Keila och stred mot filisteerna och förde bort deras boskap. Han tillfogade dem ett stort nederlag och räddade invånarna i Keila.

(T) När Ebjatar, Ahimeleks son, flydde till David i Keila hade han med sig en efod ner dit. Då man berättade för Saul att David hade kommit till Keila, sade Saul: ”Gud har gett honom i min hand, för han har stängt in sig genom att gå in i en stad med portar och bommar.” Därefter kallade Saul allt folket till strid för att dra ner till Keila och omringa David och hans män.

(U) Men när David fick veta att Saul hade onda planer mot honom, sade han till prästen Ebjatar: ”Hämta efoden[n]!” 10 Och David sade: ”Herre, Israels Gud, din tjänare har hört att Saul tänker komma till Keila och ödelägga staden för min skull. 11 Kommer Keilas män att utlämna mig åt honom? Kommer Saul att dra ner hit, som din tjänare har hört? Herre, Israels Gud, låt din tjänare få veta!” Herren svarade: ”Han kommer.” 12 David frågade vidare: ”Kommer Keilas män att utlämna mig och mina män åt Saul?” Herren svarade: ”De kommer att utlämna er.” 13 Då bröt David upp med sitt folk, omkring sexhundra man, och de drog ut från Keila och vandrade vart de kunde. När man berättade för Saul att David hade flytt från Keila, avstod han från att dra ut.

David i öknen

14 David stannade i öknen[o] på bergfästena och höll till bland bergen i Sifs öken. Saul sökte efter honom varje dag, men Gud gav honom inte i hans hand.

15 När David var i Horesh i Sifs öken fick han veta att Saul hade dragit ut för att försöka ta hans liv. 16 Men Jonatan, Sauls son, kom till David i Horesh och styrkte honom i Gud. 17 (V) Han sade till honom: ”Var inte rädd, för min far Sauls hand kommer inte att finna dig. Du ska bli kung över Israel, och då ska jag ha andra platsen efter dig. Det vet min far Saul också.” 18 (W) Sedan slöt de båda förbund inför Herren. David stannade kvar i Horesh medan Jonatan gick hem igen.

19 (X) Men några sifiter[p] kom upp till Saul i Gibea och sade: ”David gömmer sig nu hos oss på bergfästena i Horesh, på Hakilahöjden söder om Jeshimon.[q] 20 O konung, om du verkligen vill dra ner dit, så gör det! Det blir vår sak att utlämna honom åt kungen.” 21 Då sade Saul: ”Herren ska välsigna er för att ni haft medkänsla med mig. 22 Gå och skaffa mer upplysningar. Finn ut och se efter var han satt sin fot och vem som sett honom där, för man har sagt mig att han är mycket listig. 23 Se efter och finn ut alla gömställen där han kan gömma sig. Kom sedan tillbaka till mig, när ni vet säkert, så ska jag gå med er. Finns han i landet ska jag söka efter honom bland alla ätter i Juda.”

24 Då bröt de upp och gick till Sif före Saul. Men David och hans män var i Maons öken[r], på hedmarken söder om Jeshimon. 25 Saul gick med sina män för att söka efter David. Men David fick reda på det och drog ner till klippan och stannade i Maons öken. När Saul hörde det, förföljde han David in i Maons öken. 26 Saul gick på ena sidan av berget och David och hans män på den andra sidan. Men medan David skyndade sig för att komma undan Saul, och Saul och hans män försökte omringa David och hans män för att gripa dem, 27 kom en budbärare till Saul och sade: ”Skynda dig och kom, för filisteerna har ryckt in i landet!” 28 Då slutade Saul förfölja David och drog bort mot filisteerna. Därför fick stället namnet Sela-Hammachlekot[s].

Footnotes

  1. 21:1 Ahimelek   Ifall Ahia (14:3) är en kortform av samma namn, var Ahimelek ättling till Eli (1:9) över vars släkt ett domsord var uttalat (2:33).
  2. 21:1 Nob   Låg strax norr om Jerusalem (Jes 10:32).
  3. 21:5 utrustning helig   Annan översättning: ”kroppar heliga” (jfr not till 1 Tess 4:4). Sexuellt umgänge krävde rening efteråt (3 Mos 15:16f). Jfr 2 Sam 11:11 med not.
  4. 21:6 skådebröden   Låg som ett ständigt offer inför Gud i tabernaklet (2 Mos 25:30). Jesus hänvisar till händelsen i ett samtal med fariseerna (Matt 12:4, Mark 2:6, Luk 6:4).
  5. 21:7 hölls i förvar   Kunde ske vid misstanke om allvarliga brott (jfr 3 Mos 24:12, 4 Mos 15:34). Annan översättning: ”var kvar” (jfr Dom 13:15).
  6. 21:9 efoden   Färggrann prästdräkt (2 Mos 28:6f, 39:2f).
  7. 21:13 spelade galen   Galenskap förknippades ibland med profetisk extas (Hos 9:7). Som ”helig dåre” hoppas David på immunitet. Efter detta tillfälle skrev David Ps 34 och 56, enligt deras överskrift.
  8. 21:13 gjorde märken   Genom att rista, eller genom att banka (enligt Septuaginta).
  9. 22:1 Adullams grotta   Låg i Juda bergsbygd, i ett ingenmansland mellan Juda och filisteernas land. Här (eller efter grottan i 24:2) skrev David Ps 57 och 142, enligt deras överskrift.
  10. 22:3 Moab   David och hans far Ishai var ättlingar till moabitiskan Rut (Rut 4:22).
  11. 22:9 Doeg   Betyder ”oroar sig”. Efter hans massaker skrev David Ps 52, enligt dess överskrift.
  12. 22:22 Ebjatar   Betyder ”fadern är rik”. Blev Davids präst men avsattes av Salomo (1 Kung 2:26).
  13. 23:1 Keila   Låg på sluttningarna mot västgränsen till filisteernas land, en mil väster om Hebron.
  14. 23:9 Hämta efoden   Till prästdräkten hörde orakelstenarna urim och tummim (2 Mos 28:30) genom vilka man sökte svar (ja eller nej) från Gud.
  15. 23:14 i öknen   Någon gång under denna tid skrev David Ps 63, enligt dess överskrift.
  16. 23:19 sifiter   När sifiterna satte Saul på spåret efter David skrev David Ps 54, enligt dess överskrift.
  17. 23:19 Hakilahöjden söder om Jeshimon   Låg någonstans bland bergen väster om Döda havet.
  18. 23:24 Maons öken   Låg ännu längre söderut i området väster om Döda havet, kanske drygt en mil söder om Hebron.
  19. 23:28 Sela-Hammachlekot   Betyder ”skiljeklippan”.