Paulus inför Felix

24 Fem dagar senare kom översteprästen Ananias tillsammans med några av de judiska ledarna och advokaten Tertullus till Caesarea för att framställa sina anklagelser mot Paulus.

² När Tertullus kallades fram inför landshövdingen, presenterade han anklagelserna mot Paulus så här:

³ Herr excellens! Ni har skapat fred och lugna förhållanden för oss judar, och ni har på många sätt minskat den orättvisa behandlingen av oss. Vi är mycket tacksamma för detta.

⁴ Jag ska inte trötta ut er. Men jag ber er vara vänlig att lyssna till mig bara ett ögonblick, när jag i korthet lägger fram våra anklagelser mot denne man.

⁵ Vi menar att han är en orosstiftare. Han fortsätter att uppmana judar överallt i hela världen att göra uppror mot den romerska regeringen. Följden blir upplopp och oro. Han är en av ledarna för den sekt som kallas nasareerna.

⁶ Han försökte dessutom orena templet och därför arresterade vi honom.Vi skulle ha gett honom vad han egentligen förtjänar,

⁷ men Lysias, kommendanten för garnisonen, förde bort honom med våld.

⁸ Lysias kräver nu att han ställs inför rätta enligt romersk lag. Du kan ta reda på sanningen i våra anklagelser genom att själv fråga ut honom.

⁹ De andra judarna instämde och förklarade att allt som Tertullus sagt var sant.

¹⁰ Så blev det Paulus tur. Landshövdingen gjorde tecken åt honom att resa sig upp och tala.Paulus började: Jag vet att du, Felix, varit domare för detta folk i många år, och det känns tryggt för mig när jag nu försvarar mig.

¹¹ Du kan lätt kontrollera att det inte är mer än tolv dagar sedan jag kom till Jerusalem för att be i templet.

¹² Du kan också få det bekräftat att jag aldrig har hetsat upp folk i någon synagoga eller på gatorna i någon stad.

¹³ Dessa män kan absolut inte bevisa de saker som de anklagar mig för.

¹⁴ Men en sak bekänner jag, och det är att jag tror på den frälsningsväg som de anser vara en sekt. Jag följer våra förfäders sätt att tjäna Gud. Jag tror fullt och fast på den judiska lagen och allt som är skrivet i profeternas böcker.

¹⁵ Och jag tror precis som de här männen att både de rättfärdiga och de ogudaktiga ska uppstå från de döda.

¹⁶ Därför försöker jag alltid att efter bästa förmåga ha ett rent samvete inför Gud och människor.

¹⁷ Efter att ha varit borta i flera år återvände jag till Jerusalem med pengar för att hjälpa judarna och för att ge ett offer till Gud.

¹⁸ Mina åklagare såg mig i templet när jag kom med mitt tackoffer. Jag hade rakat mitt huvud som lagen kräver, och det fanns ingen folkskara omkring mig och inte en tillstymmelse till något upplopp.

¹⁹ Men några judar från Turkiet var där, och de borde vara här nu, om de har något emot mig.

²⁰ Nu ber jag dig att fråga dessa män här vilka brott deras råd fann mig skyldig till,

²¹ utom det jag sa, när jag ropade: 'Jag är här inför rådet för att försvara min tro att de döda kommer att uppstå igen!'

²² Felix, som visste en hel del om den kristna tron, bad nu judarna att vänta tills Lysias, kommendanten för garnisonen, hade anlänt. Då skulle han avgöra fallet.

²³ Han skickade tillbaka Paulus till fängelset och sa till vakterna att behandla honom väl. För att göra Paulus fängelsevistelse mer bekväm fick också hans vänner tillåtelse att besöka honom och även ta med gåvor till honom.

²⁴ Några dagar senare kallade Felix och hans hustru Drusilla, som var judinna, Paulus till sig. De ville höra mer om tron på Jesus Kristus.

²⁵ Men när han började tala med dem om rättfärdighet, återhållsamhet och den kommande domen, blev Felix förskräckt.Gå härifrån nu, sa han. Det räcker. När jag får mer tid ska jag skicka efter dig igen.

²⁶ Han hoppades också att Paulus skulle muta honom, och han skickade därför efter honom gång på gång för att tala med honom.

²⁷ Så höll det på i två år. Sedan fick Felix en efterträdare, Porcius Festus. Och eftersom Felix var mån om judarnas välvilja lät han Paulus stanna kvar i fängelset.