När jag ledde dem in i det land som jag med ed hade lovat att ge dem och när de såg alla höga kullar och lummiga träd, bar de fram sina slaktoffer där, förrättade sina offer i trots och tände välluktande rökelse och utgöt där sina dryckesoffer.

När jag hade låtit dem komma in i det land som jag med upplyft hand hade lovat att giva dem, och när de så där fingo se någon hög kulle eller något lummigt träd, då offrade de där sina slaktoffer och framburo där sina offergåvor, mig till förtörnelse, och läto där sina offers välbehagliga lukt uppstiga och utgöto där sina drickoffer.

När jag hade låtit dem komma in i det land som jag med upplyft hand hade lovat dem, och de fick se någon hög kulle eller något lummigt träd, offrade de där sina slaktoffer och bar där fram sina offergåvor. Till min förbittring lät de där sina offers ljuvliga doft stiga upp, och de utgöt där sina drickoffer.

När jag hade låtit dem komma in i det land som jag med upplyft hand hade lovat dem, och de fick se någon hög kulle eller något lummigt träd, offrade de där sina slaktoffer och bar där fram sina offergåvor. Till min vrede lät de där sina offers ljuvliga doft stiga upp, och de utgöt där sina dryckesoffer.

Du människa, tala om för dem vad Herren Gud säger: Era förfäder fortsatte att häda och förråda mig, när jag ledde dem in i det land som jag hade lovat dem. De bar fram offer och tände rökelse på alla höjder och under alla träd. De uppväckte min vrede, när de bar fram offer till dessa gudar. De kom med sina parfymer och sin rökelse och hällde ut sina drickoffer till dem!