Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

4 Efter Ehuds död syndade Israels folk på nytt mot Herren,

^2-3 och därför lät Herren dem bli besegrade av kung Jabin, som regerade i Hasor i Kanaan. Högste befälhavare för hans armé var Sisera, som bodde i Haroset-Haggoim. Sisera hade 900 stridsvagnar av järn, och han gjorde livet outhärdligt för Israel i tjugo år. Till sist vände de sig till Herren och bad om hjälp.

Debora och Barak

⁴ Israels ledare vid det tillfället hette Debora, Lappidots hustru, en profetissa.

⁵ Hon hade sitt högkvarter vid Deborapalmen mellan Rama och Betel i Efraims berglandskap. Dit kom israeliterna för att få hjälp att lösa sina tvister.

⁶ En dag kallade hon till sig Abinoams son Barak från Kades i Naftali och sa till honom: Herren, Israels Gud, befaller dig att mobilisera 10.000 man från Naftalis och Sebulons stammar. Ni ska bege er till berget Tabor

⁷ för att strida mot kung Jabins mäktiga armé med alla dess stridsvagnar under Siseras befäl. Herren säger att han ska föra dem till floden Kison, där du ska besegra dem.

En bön om barmhärtighet

123 Gud, jag lyfter min blick upp till dig, till dig som sitter på tronen i himlen.

² På samma sätt som en tjänare förväntansfullt ser sin herre, eller som en slavflicka betraktar sin husfru och lägger märke till minsta vink, så ser vi på dig, vår Gud.

^3-4 Visa oss barmhärtighet, Herre, visa oss barmhärtighet! Vi har mött tillräckligt med förakt och hån från de rika och självsäkra.

Var beredda på Jesu återkomst

5 När ska allt detta hända? Jag behöver egentligen inte säga något om det, kära bröder,

² för ni vet så väl att ingen känner till det. Herrens dag ska komma oväntat, som en tjuv om natten.

³ När människor säger: Allt är väl, vi har lugn och ro, då plötsligt ska olyckan komma över dem, lika plötsligt som värkarna sätter in hos en kvinna som ska föda barn. Och dessa människor ska inte komma undan för det kommer inte att finnas någon plats där de kan gömma sig.

⁴ Men ni, kära bröder, är inte okunniga om dessa frågor, och den dag som Herren kommer ska inte överraska er som en tjuv.

⁵ Ni är alla ljusets och dagens barn, ni tillhör inte mörkret eller natten.

⁶ Därför ska ni vara på er vakt och inte sova som de andra. Vänta på hans återkomst och håll er nyktra.

⁷ På natten sover man, och det är då som människor dricker sig berusade.

⁸ Men låt oss som lever i ljuset hålla oss nyktra, och vara klädda i trons och kärlekens rustning och med frälsningens glada hopp som vår hjälm.

⁹ Gud har ju inte valt ut oss för att ösa sin vrede över oss, utan för att vi ska bli frälsta genom vår Herre Jesus Kristus.

¹⁰ Han dog för oss, för att vi för alltid ska leva med honom, vare sig vi lever eller redan har dött när han kommer tillbaka.

¹¹ Därför ska ni fortsätta att uppmuntra och styrka varandra som ni redan gör.

Liknelsen om de förvaltade pengarna

¹⁴ Hur det förhåller sig med himmelriket kan man också förstå av berättelsen om mannen som for utomlands. Han samlade sina tjänare och gav dem i uppdrag att förvalta hans förmögenhet medan han var borta.

¹⁵ Till den ene gav han fem tusen kronor, till den andre två tusen kronor och till den tredje tusen kronor, allt i proportion till deras förmåga. Sedan reste han.

¹⁶ Mannen som hade fått fem tusen kronor började genast köpa och sälja och tjänade snart ihop ytterligare fem tusen kronor.

¹⁷ Mannen med två tusen kronor gjorde likadant och tjänade ytterligare två tusen kronor.

¹⁸ Men mannen som fick tusen kronor grävde en grop i marken och gömde pengarna där för att de skulle vara i säkert förvar.

¹⁹ Efter lång tid kom deras arbetsgivare tillbaka från resan. Han kallade då på männen och bad dem redovisa pengarna.

²⁰ Den man som hade fått hand om fem tusen kronor gav honom tio tusen kronor.

²¹ Då berömde hans arbetsgivare honom för hans pålitlighet. 'Du har förvaltat denna summa väl

²² Sedan kom mannen som tagit emot två tusen kronor och redovisade: 'Du gav mig två tusen kronor att förvalta, och jag har fördubblat dem.'

²³ 'Utmärkt!

^24-25 Sedan kom mannen med de tusen kronorna och sa: 'Jag vet att du är en sträng man, och jag tänkte att hur mycket jag än tjänar så tar du det ifrån mig. Jag vågade inte att ge mig in i några som helst affärer. Därför grävde jag ner pengarna i jorden. Här får du dem tillbaka!'

²⁶ Men hans arbetsgivare svarade: 'Din late bedragare! Eftersom du visste att jag skulle kräva mer tillbaka än du hade fått,

²⁷ borde du åtminstone satt in pengarna på banken, så att jag hade kunnat få ränta på dem.

²⁸ Ta ifrån honom pengarna och ge dem till den man som har tio tusen kronor.

²⁹ För den som väl använder det han fått, ska få mer och han ska leva i överflöd. Men den ansvarslöse ska bli fråntagen till och med det lilla ansvar han har.

³⁰ Kasta ut den oduglige tjänaren i mörkret här utanför. Där ska man gråta och skära tänder i sin förtvivlan.'