Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Gud och människan
En bön av gudsmannen Mose.90 Herre, så länge människan funnits har du varit vår tillflykt!
2 Innan bergen skapades, innan jorden formades, fanns du, Gud, utan början och utan slut.
3 Du talar och människan blir åter jord.
4 Tusen år är för dig bara som gårdagen! Ja, de är som en enda timme!
5-6 Vi sveper fram på tidens vågor, lika snabbt som en rasande flod, och vi försvinner lika snabbt som en dröm när man vaknar. Vi liknar gräset, som växer upp och är grönt på morgonen men som vissnar ner och dör innan kvällen.
13 Herre, kom och välsigna oss! Eller hur länge tänker du dröja? Var inte förargad på oss längre!
14 Visa oss din godhet i vår tidigaste ungdom, ja, ge oss glädje till livets slut.
15 Ge oss glädje som uppväger alla de olyckor som har drabbat oss! Byt de onda åren mot goda.
16 Låt oss få se dina under igen. Låt våra barn få se din härlighet och de kraftgärningar som du visade under gångna tider.
17 Ja, Herre, vår Gud, visa oss din godhet och låt oss bli framgångsrika i allt vad vi gör!
Moses sång
32 Lyssna, himlar och jord! Hör, vad jag har att säga!
2 Min undervisning ska vara som stilla regn, den ska falla som dagg, som fint regn över det spirande gräset, ja, som rikligt regn över späda plantor.
3 Jag ska förkunna Herrens namn och prisa hans storhet!
4 Han är Klippan. Hans verk är fullkomliga.Allt vad han gör är rättfärdigt och rättvist. En trofast Gud är han, utan fel.
5 Men Israel har handlat orätt mot honom.De bär på synd och är inte längre hans barn, utan de har blivit en hårdhjärtad och motsträvig generation.
6 Är det så man behandlar Herren? Du dåraktiga folk! Är inte Gud din Far, din Skapare? Är det inte han som har gjort dig och format dig?
7 Tänk på hur det en gång var!Fråga din far och de gamla! De ska berätta för dig.
8 När Gud tilldelade folken deras områden bestämde han var de skulle bosätta sig.
9 Han behöll Israel för sig själv, som sin personliga egendom.
10 I öknen fann han dem,i ödemarken bevarade han och beskyddade sin ögonsten.
11 Han bredde ut sina vingar över dem. Som örnen vakade han över sina ungar och bar dem på sina vingar!
12 Herren ensam ledde dem, de hade inga andra gudar.
13 Herren gav dem bördiga bergshöjder, åkrar, honung ur klippan och olivolja från stenig mark!
14 Han gav dem mjölk och kött, baggar och getter från Basan och det allra finaste vete. De drack vin av utsökta druvor.
18 De övergav Klippan, som hade format dem, och glömde den Gud som fött dem.
7 Här måste du själv vara ett föredöme med goda gärningar av alla slag. Låt din kärlek till sanningen synas i allt du gör. Visa att du verkligen tar den på djupaste allvar.
8 Låt din undervisning vara så förnuftig, sund och logisk att den som vill gå emot dig får skämmas när han inte kan finna något att kritisera i det du säger!
11 Guds kärlek och godhet erbjuds nu öppet till frälsning för alla människor.
12 Hans erbjudande till oss visar att vi ska vända oss bort från ett liv i gudlöshet och synd. I stället ska vi leva gudfruktigt,
13 medan vi ser fram emot den dag när vårt hopp får sin belöning och vår Gud och Frälsare, Jesus Kristus, visar sig i all sin gudomliga glans.
14 Det var han som gav sitt liv för våra synder. Han offrade sig och befriade oss från allt ont och från all skuld. Därför är vi nu hans folk som till varje pris vill göra det som är gott och rätt.
15 Om allt detta ska du undervisa och samtidigt uppmuntra de troende. Men gör också klart vad det gäller. Ingen ska behöva tvivla på allvaret i dina ord.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®