Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Mose vill se Gud

¹² Mose talade med Herren och sa till honom: Du har sagt till mig: 'Led detta folk till löfteslandet

¹³ Om det nu är så, visa mig då tydligt den väg du vill jag ska gå, så att jag kan förstå dig och vandra på det sätt du vill. Glöm inte bort att detta folk är ditt folk!

¹⁴ Herren svarade honom: Jag ska själv gå med dig och se till att du lyckas.

¹⁵ Mose hade nämligen sagt: Om inte du går med oss vill vi inte ta ett enda steg till.

¹⁶ Om du inte går med oss, vem ska då kunna veta att jag och mitt folk har funnit nåd inför dina ögon och att vi är annorlunda än alla andra folk på hela jorden?

¹⁷ Och Herren hade svarat Mose: Ja, jag ska verkligen göra vad du har bett mig om, för du har funnit nåd inför mig och är min vän.

¹⁸ Då bad Mose att få se Guds härlighet.

¹⁹ Herren svarade: Jag ska låta min skönhet gå förbi dig, och jag ska tala om för dig vad mitt namn 'Herren' betyder. Jag visar mig barmhärtig och nådig mot vem jag vill.

²⁰ Men du kan inte få se mitt ansiktes härlighet, för en människa kan inte se mig och leva.

²¹ Men stå här på klippan bredvid mig.

²² När sedan min härlighet går förbi, ska jag ställa dig i en klyfta i klippan och övertäcka dig med min hand tills jag har gått förbi.

²³ Sedan ska jag ta bort handen, och du ska få se mig på ryggen, men mitt ansikte får du inte se.

Tillbe Gud den helige!

99 Herren är kung! Folken bävar! Han har sin tron på keruberna, och därför darrar hela jorden.

² Herren sitter på tronen i Jerusalem. Bara han har makt över jordens alla folk.

³ Och alla prisar hans storhet och hans heliga namn.

⁴ Du store kung, som älskar rättvisa, du är ärlig i allt vad du gör, och därför har du infört lag och ordning i Israel.

⁵ Lova Herren, vår Gud, fall ner och tillbe honom framför tronen.

⁶ När Mose och Aron, som var hans präster, och Samuel, en av hans många profeter, ropade till honom om hjälp, svarade han dem.

⁷ Han talade till dem från ett moln, och de följde de instruktioner han gav dem.

⁸ Herre, vår Gud, du svarade ditt folk och förlät dem deras synder. Men du var också en Gud som straffade dem när de handlade fel.

⁹ Lova Herren, vår Gud! Be till honom på hans heliga berg i Jerusalem! Herren, vår Gud, är helig.

1 Från Paulus, Silvanus och Timotheos.Till församlingen i Thessalonike och alla er som tillhör Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid från Gud önskar vi er.

Paulus berömmer församlingen i Thessalonike för deras tro

² Vi tackar alltid Gud för er alla och ber alltid för er.

³ När vi ber till vår Gud och Far för er, kommer vi alltid ihåg er kärlek och hur den har visat sig i konkreta handlingar, och hur ivrigt ni väntar på att vår Herre Jesus Kristus ska komma tillbaka.

⁴ Kära bröder, vi vet att Gud har valt ut er och att han älskar er,

⁵ för när vi kom till er med de goda nyheterna, avfärdade ni dem inte som meningslöst prat. Nej, ni lyssnade med stort intresse. Det som vi berättade grep er verkligen, för den helige Ande övertygade er om att det vi sagt var sant. Och ni vet att våra liv ytterligare bevisade sanningen i vårt budskap.

⁶ Därför kom ni att följa det exempel som vi och också Herren har visat er. Ni tog nämligen emot vårt budskap med glädje i den helige Ande, trots de förföljelser och bekymmer det vållade er.

⁷ Sedan blev ni själva ett föredöme för alla de andra kristna i Makedonien och Achaia.

⁸ Och nu har Herrens ord förts vidare av er till andra människor runt omkring, långt bortom Makedoniens och Achaias gränser. För vart vi än kommer, träffar vi människor som berättar om er tro på Gud. Själva behöver vi inte säga någonting.

⁹ Allesammans talar om hur ni välkomnade oss, och hur ni vände er bort från era avgudar och till Gud, så att den levande och sanne Guden nu är er ende Herre.

¹⁰ Och man berättar om hur ni ser fram emot att hans Son, Jesus, ska återvända från himlen, honom som Gud förde tillbaka till livet. Han är den ende som kan rädda oss från Guds fruktansvärda vrede över synden.

Frågan om att betala skatt

¹⁵ Då samlades fariseerna för att försöka fundera ut något sätt att få Jesus att säga något som de kunde arrestera honom för.

¹⁶ De beslutade då att sända några av sina män tillsammans med kung Herodes anhängare för att ställa denna fråga till honom: Herre, vi vet att du är mycket uppriktig. Du lär oss sanningen utan hänsyn till konsekvenserna, och du låter dig inte påverkas av någon.

¹⁷ Säg oss nu om det är Guds vilja eller inte att vi betalar skatt till den romerska staten.

¹⁸ Men Jesus visste vad de var ute efter. Era hycklare! ropade han. Varför försöker ni lura mig?

¹⁹ Ge mig ett mynt. Då gav de honom ett romerskt mynt.

²⁰ Han frågade dem: Vems bild är det här? Och vems namn står under bilden?

²¹ Kejsarens, svarade de. Då så, sa han. Ge det till kejsaren om det är hans, och ge Gud allt som tillhör honom.

²² Hans svar förvånade dem och gjorde dem svarslösa, och de gick sin väg.