Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Bruden minns sin förälskelse
Flickan:8 Å, jag hör honom - min älskling! Här kommer han springande över bergen och kullarna.
9 Min älskling är som en gasell, som en ung hjort. Där står han bakom muren, och han tittar in genom fönstret.
10 Min älskade säger till mig: 'Stig upp, min älskling, min sköna, och kom hit.
11 Vintern är förbi och regnet är över.
12 På ängarna skjuter blommorna upp och fåglarna har börjat sjunga. Ja, våren är här.
13 Fikonträden får sina första frukter och vinstockarna står i blom. Vad underbart det doftar! Stig upp, min älskade, min sköna, och kom hit!'
Jakob möter Rakel
29 Jakob reste vidare och kom slutligen till Österlandet.
2 På avstånd fick han syn på tre fårhjordar. De låg vid en brunn på det öppna fältet och väntade på att bli vattnade, men en tung sten täckte brunnen.
3 Seden var att stenen inte togs bort förrän alla hjordar fanns på plats. Efter det att man vattnat dem rullades stenen tillbaka över brunnens öppning.
4 Jakob gick fram till herdarna och frågade dem var de bodde.I Haran, svarade de.
5 Känner ni någon som heter Laban, Nahors sonson? Visst gör vi det.
6 Hur mår han? Han mår bra, och det går utmärkt för honom. Titta, där kommer hans dotter Rakel med fåren.
7 Varför ger ni inte djuren vatten, så att de kan gå tillbaka till betet? frågade Jakob. De kommer att bli hungriga om ni låter dem vara stilla så här tidigt på dagen!
8 Vi rullar inte bort stenen och börjar vattna dem förrän alla herdarna har kommit hit med sina djur, svarade de.
9 Medan detta samtal pågick, kom Rakel med sin fars får, för hon tjänstgjorde också som herde.
10 Eftersom hon var hans kusin - dotter till hans morbror - och eftersom fåren var hans morbrors, gick Jakob fram till brunnen och rullade bort stenen och gav fårhjorden vatten.
11 Sedan kysste Jakob Rakel och började gråta!
12-13 Han förklarade att han var hennes kusin och son till hennes faster Rebecka. Hon sprang och berättade det för sin far Laban, och så snart han hörde om Jakobs ankomst, skyndade han sig ut för att möta honom och omfamnade honom och tog honom med sig hem. Sedan berättade Jakob sin historia.
14 Tänk, du är ju mitt eget kött och blod, utbrast Laban.
Trots vår överträdelse är Gud trofast mot oss
3 Vad är det då för särskilt med att vara jude? Finns det något värde i den judiska omskärelsen?
2 Ja, att vara jude har faktiskt många fördelar.Först av allt gav Gud sitt ord åt judarna, så att de kan veta hans vilja.
3 Det är sant att några missbrukade förtroendet, men det skulle aldrig få Gud att bryta sina löften till alla dem som älskar honom.
4 Aldrig! Även om alla andra i världen är lögnare, så står Gud vid sitt ord. Kommer du inte ihåg vad Psaltaren säger om detta? Jo, att Guds ord alltid visar sig vara sanna och rätta, även om människor tvivlar på dem.
5 Men, säger några, det är bra att vi är olydiga mot Gud. Våra synder tjänar då ett gott syfte, för människorna lägger märke till hur god Gud är när de ser hur dåliga vi är. Är det då rättvist av honom att straffa oss, när våra synder hjälper honom?
6 Vilken orimlighet! Vad för slags Gud är han då, om han har överseende med synden? Hur kan han då någonsin döma någon?
7 Han kan ju inte döma mig för mina synder, om mina lögner ger honom en fördel genom att visa hur sann han är i motsats till hur lögnaktig jag är.
8 Om du fortsätter med den tankegången kommer du fram till att ju sämre vi är, desto bättre tycker Gud om det! Det är bara rättvist att de som säger sådant får sitt straff. Ändå påstår somliga att det är detta som jag predikar!
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®