Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Bruden minns sin förälskelse

Flickan:⁸ Å, jag hör honom - min älskling! Här kommer han springande över bergen och kullarna.

⁹ Min älskling är som en gasell, som en ung hjort. Där står han bakom muren, och han tittar in genom fönstret.

¹⁰ Min älskade säger till mig: 'Stig upp, min älskling, min sköna, och kom hit.

¹¹ Vintern är förbi och regnet är över.

¹² På ängarna skjuter blommorna upp och fåglarna har börjat sjunga. Ja, våren är här.

¹³ Fikonträden får sina första frukter och vinstockarna står i blom. Vad underbart det doftar! Stig upp, min älskade, min sköna, och kom hit!'

³⁰ När Isak hade välsignat Jakob och denne knappt mer än hunnit lämna rummet, kom Esau tillbaka från sin jakt.

³¹ Han hade också lagat till sin fars favoriträtt och gick in till honom med den.Far, här är jag med viltet, sa han. Sätt dig upp och ät, så att du kan ge mig dina bästa välsignelser!

³² Vem är det som kommer? undrade Isak.Det är ju jag, Esau, din äldste son, sa Esau.

³³ Då blev Isak mycket förvånad och frågade:Men vem var det då som just var här med viltet som jag åt, den som jag gav min välsignelse, en välsignelse jag inte kan ta tillbaka?

³⁴ Esau började gråta bittert och snyfta högt: O, min far, välsigna också mig!

³⁵ Din bror var här och lurade mig. Nu har han stulit din välsignelse, konstaterade Isak.

³⁶ Inte undra på att de kallar honom bedragare! Först tog han min förstfödslorätt, och nu har han stulit min välsignelse. Har du inte sparat en enda välsignelse åt mig? frågade Esau.

³⁷ Då sa Isak: Jag har gjort Jakob till din herre, och du och hela din släkt ska vara hans tjänare. Jag har försett honom med överflöd av vete och vin. Vad finns det kvar som jag kan ge åt dig?

³⁸ Finns det inte en enda välsignelse kvar åt mig? Far, välsigna mig också, bad Esau och brast i gråt.Då sa Isak till sist:

^39-40 Ditt liv kommer inte att bli lätt och på intet sätt fyllt av överflöd. Du ska arbeta dig fram med hjälp av ditt svärd. Under en tid kommer du att tjäna din bror, men du kommer slutligen att skaka dig loss från honom och bli fri.

⁴¹ Esau hatade Jakob för det han hade gjort mot honom och sa för sig själv: Min far kommer snart att vara borta, och då ska jag döda Jakob.

⁴² Men någon fick reda på hans planer och talade om det för Rebecka. Hon sände då bud efter Jakob och berättade för honom att Esau hade hotat honom till livet.

⁴³ Så här ska du göra, sa hon. Fly till din morbror Laban i Haran,

⁴⁴ och stanna hos honom tills din brors vrede har lagt sig

⁴⁵ och tills han glömt vad du har gjort. Då ska jag meddela dig. Varför ska jag förlora er båda två på en enda dag?

⁴⁶ Sedan sa Rebecka till Isak: Jag är dödstrött på de hetitiska flickorna här i trakten. Jag dör hellre än att jag ser Jakob gifta sig med en av dem.

¹⁸ Men Gud visar sin vrede från himlen mot alla ogudaktiga och onda människor, som i sin orättfärdighet avvisar sanningen,

¹⁹ för egentligen har de redan fått kunskap om Gud. Gud har nämligen gett oss alla möjlighet att förstå sanningen om honom.

²⁰ Ända sedan tidens början har människorna kunnat se jorden och himlen och allt som Gud har skapat, och de har känt till hans existens och väldiga, eviga makt. Därför finns det ingen ursäkt!

²¹ Trots att de alltså kände Gud ville de aldrig erkänna det, be till honom eller tacka honom för hans dagliga omvårdnad. I stället hade de egna idéer om honom och resultatet blev att de blev alltmer förvirrade.

²² De påstod sig vara visa utan Gud, men blev i stället fullkomliga dårar.

²³ Och i stället för att be till den evige, levande Guden, gjorde de egna avgudar av trä och sten, och formade dem så att de liknade fåglar och djur och ormar och dödliga människor.

²⁴ Gud tillät dem därför att ägna sig åt det de helst ville. Deras begär ledde till avskyvärda och onaturliga sexuella handlingar.

²⁵ I stället för att tro det som de visste var sanningen om Gud, valde de med berått mod att tro lögner. De bad till sådant som Gud har skapat, i stället för att tjäna Skaparen, han som bör prisas och tillbes i all evighet.