Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
34 Jag är Abrahams tjänare, förklarade han.
35 Herren har gett min husbonde så många välsignelser att han är en stor man där han bor. Gud har gett honom fårhjordar och boskapshjordar, han är rik på silver och guld och har många slavar och kameler och åsnor.
36 När Sara, min husbondes hustru, var mycket gammal, födde hon en son åt min husbonde, och min husbonde har gett honom allt han äger.
37 Min husbonde har också fått mig att lova att inte låta Isak gifta sig med någon av ortens flickor.
38 Därför har jag fått order att bege mig till hans släktingar här i detta avlägsna land, till hans brors familj, för att hämta en flicka härifrån, som kan gifta sig med hans son. När jag frågade honom:
42 När jag i dag på eftermiddagen kom till brunnen, bad jag denna bön: 'Herre, min herre Abrahams Gud, om du planerar att göra mitt uppdrag framgångsrikt, får du leda mig på detta sätt:
43 Här står jag nu bredvid denna brunn. Jag tänker säga till en av flickorna som kommer hit för att hämta vatten: Var snäll och ge mig lite vatten att dricka
44 och hon ska svara: Javisst! Och jag ska vattna dina kameler också! Låt den flickan vara den som du har utvalt till att bli hustru åt min husbondes son!'
45 Innan jag hade slutat tala kom Rebecka med sin vattenkanna på axeln, och hon gick ner till brunnen och hämtade vatten och fyllde kannan. Jag sa till henne: 'Ge mig något att dricka!'
46 Snabbt lyfte hon ner kannan från axeln, så att jag kunde dricka, och sa till mig: 'Javisst, herre, och jag ska vattna kamelerna också!' Och det gjorde hon!
47 Då frågade jag henne: 'Vems familj kommer du ifrån?' Och hon sa till mig: 'Nahors. Min far heter Betuel, Nahors och hans fru Milkas son.' Då gav jag henne örhänget och armbanden.
48 Sedan böjde jag mitt huvud och tillbad och välsignade Herren, min herre Abrahams Gud, för att han hade lett mig rätt i mitt sökande efter en flicka från min husbondes brors familj.
49 Säg därför 'ja' eller 'nej' till mig. Vill ni, eller vill ni inte, vara goda mot min husbonde och göra vad som är rätt? När ni svarar mig, vet jag vad nästa steg ska bli, om jag ska gå i den ena eller den andra riktningen.
58 Då ropade de på Rebecka. Är du villig att resa med denne man? frågade de henne. Och hon svarade: Ja, det vill jag.
59 De sa då adjö till henne och skickade med den kvinna som hade varit hennes sköterska i barndomen,
60 och de välsignade Rebecka med denna välsignelse: Vår kära syster, må du bli mor till många miljoner! Måtte dina ättlingar vinna över alla sina fiender.
61 Rebecka och hennes tjänarinnor steg upp på kamelerna och följde med honom.
62 Under tiden hade Isak, vars hem låg i Negev, återvänt till Beer-Lahai-Roi.
63 När han en kväll tog en promenad över åkrarna försjunken i tankar, tittade han upp och såg kamelerna komma.
64 Rebecka lade märke till honom och steg snabbt ner.
65 Vem är denne man, som vandrar över åkrarna för att möta oss? frågade hon tjänaren. Han svarade: Det är min husbondes son. Då drog hon sin slöja över ansiktet.
66 Sedan berättade tjänaren hela historien för Isak.
67 Isak förde Rebecka till sin mors tält, och hon blev hans hustru. Han älskade henne och hon blev till stor tröst för honom, eftersom han förlorat sin mor.
10 Kungadöttrar finns bland kvinnorna vid ditt hov. Och till höger om din tron står drottningen som bär juveler av finaste guld.
11-12 Du kungadotter, lyssna nu till vad jag säger. Tänk inte mer på ditt folk och din släkt. Du är vacker och kungen gläder sig åt din skönhet. Visa respekt för honom, för han är din herre.
13 Invånarna i staden Tyrus, de rikaste människorna i vår tid, kommer att överösa dig med gåvor och försöka skaffa sig förmåner hos dig.
14 Bruden, kungens dotter, väntar i sin kammare, klädd i bländande kläder som är vävda av guld.
15 Hon är strålande vacker och går fram till kungen med sina bröllopstärnor i släptåg!
16 Under glädje och jubel går de i procession in genom palatsportarna!
17 Även dina söner kommer en dag att bli kungar och regera som dina förfäder. Och du ska göra dem till härskare över hela jorden.
Bruden minns sin förälskelse
Flickan:8 Å, jag hör honom - min älskling! Här kommer han springande över bergen och kullarna.
9 Min älskling är som en gasell, som en ung hjort. Där står han bakom muren, och han tittar in genom fönstret.
10 Min älskade säger till mig: 'Stig upp, min älskling, min sköna, och kom hit.
11 Vintern är förbi och regnet är över.
12 På ängarna skjuter blommorna upp och fåglarna har börjat sjunga. Ja, våren är här.
13 Fikonträden får sina första frukter och vinstockarna står i blom. Vad underbart det doftar! Stig upp, min älskade, min sköna, och kom hit!'
15 Jag förstår inte alls mig själv, för jag vill verkligen göra vad som är rätt, men jag kan det inte. Jag gör inte det jag vill göra, utan det jag hatar.
16 Jag vet att det som jag gör är orätt, och mitt dåliga samvete bevisar att jag godkänner de lagar jag bryter.
17 Men jag kan inte hjälpa det, för det är inte jag som gör det. Det är synden i mig, och den är starkare än jag!
18 Jag vet att det i mig själv, det vill säga i min egen syndiga natur, inte finns något gott. Det spelar ingen roll vart jag vänder mig, för jag kan ändå inte förmå mig själv att göra det som är rätt. Jag vill, men jag kan det inte.
19 När jag vill göra gott, så gör jag det inte, och när jag försöker att inte handla orätt, så gör jag det i alla fall.
20 Om jag nu gör vad jag inte vill, så är det klart var felet ligger. Synden har mig fortfarande i sitt onda grepp!
21 Det tycks vara ett ofrånkomligt faktum att när jag vill göra det som är rätt gör jag ändå hela tiden det som är orätt.
22 Med min nya natur älskar jag att göra Guds vilja.
23-25 Men det finns något annat inom mig, i min lägre natur, som ligger i strid med mitt förnuft och som besegrar mig och gör mig till slav under synden, som fortfarande finns i mig. Av hela mitt hjärta vill jag i lydnad tjäna Gud, men i stället finner jag att jag är slav under synden.Ni ser alltså hur det är: mitt nya liv säger till mig att göra det som är rätt, men den gamla naturen, som fortfarande finns i mig, älskar att synda. Vilken fruktansvärd situation jag befinner mig i! Vem kan befria mig från slaveriet under denna dödliga onda natur? Pris ske Gud! Det har skett genom Jesus Kristus, vår Herre. Han har gjort mig fri.
16 Vad ska jag säga om dessa människor? De är som barn som leker på gatorna och ropar till sina kamrater:
17 'Vi lekte bröllop, men ni ville inte dansa. Då lekte vi begravning i stället, men ni blev aldrig ledsna.'
18 Så är det också med Johannes döparen och med mig. Johannes dricker inte vin och går ofta utan mat, och då säger ni: 'Han är galen.'
19 Men Människosonen äter och dricker, och då beskyller ni honom för att vara en storätare och en drinkare som lever tillsammans med de värsta syndare! Men framstående män som ni kan ju alltid försvara sina motsägelser!
25 Och Jesus bad denna bön: Käre Far, du som är Herre över himlen och jorden, jag tackar dig för att du gömmer sanningen för dem som tror att de är kloka, men du visar den för dem som är som barn.
26 Ja, Far, så har du bestämt.
27 Min Far har lagt allt i mina händer. Bara Fadern känner Sonen, och Fadern är känd bara av Sonen och de människor som lär känna Fadern genom Sonen.
28 Kom till mig så ska jag ge vila åt alla er som arbetar hårt och stapplar under tunga bördor.
29-30 Gå in under mina villkor och låt mig undervisa er! Jag är mild och ödmjuk. Hos mig finner ni det som ger ert liv ro och vila, och jag tvingar inga tunga bördor på er.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®