Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Gud prövar Abraham

22 En tid senare prövade Gud Abrahams tro och lydnad. Abraham! ropade Gud.Ja, Herre, svarade han.

² Tag med dig din ende son, Isak, som du älskar så mycket, och gå till Moria land och offra honom där som ett brännoffer på det berg som jag ska visa dig!

³ Följande morgon steg Abraham upp tidigt, högg ved till elden på altaret, sadlade sin åsna, tog med sig sonen Isak och två unga tjänare och började gå mot den plats som Gud hade sagt till honom.

⁴ På resans tredje dag såg Abraham målet på avstånd.

⁵ Stanna här med åsnan, sa Abraham till de unga männen, så ska jag och pojken gå vidare och tillbe, och sedan kommer vi tillbaka.

⁶ Abraham lade veden till brännoffret på Isaks axlar, medan han själv bar kniven och flintan för att få eld. Tillsammans fortsatte de vidare.

⁷ Far, frågade Isak, vi har ved och vi har flinta att göra upp eld med, men var är lammet till offret?

⁸ Gud ska ordna det, min son, svarade Abraham, medan de gick vidare.

⁹ När de kom fram till platsen som Gud hade visat Abraham byggde han ett altare, och på det lade han i ordning veden till elden. Sedan band han Isak och lade honom på altaret över veden.

¹⁰ Så höjde Abraham kniven för att döda sin son och offra honom.

¹¹ I det ögonblicket ropade Guds ängel från himlen: Abraham! Abraham!Ja, Herre! svarade han.

¹² Lägg bort kniven! Skada inte pojken på något sätt, för jag vet att Gud betyder mest i ditt liv. Du har inte undanhållit något från mig, inte ens din älskade son.

¹³ Då lade Abraham märke till en bagge, som hade fastnat med hornen i en buske. Han tog baggen och offrade den som ett brännoffer på altaret i stället för sin son.

¹⁴ Abraham kallade platsen 'Herren utser

Hur länge till, Herre

^1-2 Hur länge, Herre, ska jag vara glömd av dig? I evighet? Hur länge ska du gömma dig för mig?

³ Hur länge måste jag stå ut med alla mina bekymmer som plågar mig natt och dag? Hur länge ska mina fiender ha övertaget?

⁴ Svara mig, Herre, min Gud! Skingra mitt mörker, annars dör jag!

⁵ Mina fiender ska inte få triumfera och säga: Vi har besegrat honom! Låt dem inte få njuta av mina motgångar.

⁶ Jag litar alltid på dig och på din barmhärtighet, och jag är glad över din frälsning. Jag vill sjunga till din ära, Herre, för du har varit god mot mig.

¹² Låt inte längre synden härska över era dödliga kroppar, och ge inte efter för dess syndiga drifter.

¹³ Se till att ni inte blir ondskans redskap som används till synd, utan ge er själva helt åt Gud med hela er kropp, för ni har återvänt från döden, och ni vill vara redskap i Guds händer och användas för hans goda syften.

¹⁴ Synden behöver aldrig mer vara er herre. Nu är ni ju inte längre bundna vid en lag som gör er till slavar, utan ni är fria under Guds generösa godhet och nåd.

Fri att lyda

¹⁵ Betyder detta att vi kan hålla på och synda utan att oroa oss över det? Naturligtvis inte!

¹⁶ Förstår du inte att du kan välja din egen herre? Du kan välja synden och dö, eller också lydnaden och bli frikänd. Den som du ger dig åt blir din herre, och du blir hans slav.

¹⁷ Gud vare tack, att trots att ni en gång valde att vara syndens slavar nu med hela hjärtat lyder vad Gud har lärt er.

¹⁸ Nu är ni fria från er gamle herre, synden, och har blivit slavar åt er nye herre, rättfärdigheten.

¹⁹ Jag använder bilden av slavar och herrar, eftersom den är lätt att förstå. På samma sätt som ni brukade vara slavar under alla slags synder, måste ni nu låta er själva bli slavar under allt som är rätt och bli förvandlade.

²⁰ När ni var slavar under synden brydde ni er inte om vad som var gott eller inte.

²¹ Och vad blev resultatet? Ja, i alla fall inget som var gott, för nu skäms ni till och med att tänka på de saker som ni brukade göra, för alltsammans leder till död.

²² Men nu är ni fria från syndens makt och är Guds slavar, och hans godhet mot er förvandlar er och leder till evigt liv.

²³ Syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv genom Jesus Kristus, vår Herre.

⁴⁰ De som tar emot er, tar emot mig. Och när de tar emot mig, tar de emot Gud som har sänt mig.

⁴¹ Om ni tar emot en profet, därför att han är en gudsman, kommer ni att få samma lön som profeten. Och om ni tar emot goda och rättfärdiga män som lever för Gud, ska ni få samma belöning som de.

⁴² Ja, om ni så bara ger ett glas friskt vatten till den minst ansedde av mina efterföljare, därför att han tillhör mig, så ska ni verkligen få lön för det.