Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Psalm 117
Alla folk uppmanas att lova Herren
1 Lova Herren, alla hednafolk,
prisa honom, alla folk!
2 Ty hans nåd är väldig över oss,
och Herrens sanning varar i evighet.
Halleluja!
Israels befrielse från Babel
30 Detta är det ord som kom till Jeremia från Herren. Han sade: 2 "Så säger Herren, Israels Gud: Skriv upp i en bokrulle alla de ord som jag har talat till dig. 3 Ty se, dagar skall komma, säger Herren, då jag skall göra slut på fångenskapen för mitt folk Israel och Juda, säger Herren. Jag skall låta dem komma tillbaka till det land som jag gav åt deras fäder. Och de skall ta det i besittning."
4 Detta är vad Herren har talat om Israel och Juda.
5 Så säger Herren:
Ett rop av förfäran har vi hört,
fruktan och ingen frid.
6 Fråga och tänk efter:
Brukar män föda barn?
Eller varför ser jag alla män
hålla sina händer på höfterna
som kvinnor i barnsnöd,
och varför har alla ansikten blivit så dödsbleka?
7 Ve! Detta är en stor dag,
ingen är den lik.
En tid av nöd är detta för Jakob,
men han skall bli räddad ur den.
8 Och det skall ske på den dagen,
säger Herren Sebaot,
att jag skall ta oket från din nacke
och bryta sönder det
och slita av dina band.
Inga främlingar skall längre
tvinga honom att tjäna sig,
9 utan de skall tjäna Herren, sin Gud,
och David, sin kung,
som jag skall låta uppstå åt dem.
10 Så frukta inte, du min tjänare Jakob,
säger Herren,
och var inte förskräckt, du Israel,
ty jag skall rädda dig ur landet i fjärran
och dina efterkommande ur det land där de hålls fångna.
Jakob skall komma tillbaka
och leva i fred och säkerhet,
och ingen skall förskräcka honom.
11 Ty jag är med dig, säger Herren,
för att rädda dig.
Jag skall göra slut på alla de hednafolk
bland vilka jag har spritt ut dig.
Men dig skall jag inte tillintetgöra,
utan jag skall bestraffa dig med rättvisa.
Ty alldeles ostraffad
kan jag inte lämna dig.
12 Ty så säger Herren:
Obotlig är din skada,
oläkligt ditt sår.
13 Ingen tar sig an din sak
för att se om ditt sår.
Det finns inga läkemedel och ingen läkedom för dig.
14 Alla dina älskare har glömt dig,
de frågar inte efter dig.
Ty med en fiendes slag har jag slagit dig.
Jag har straffat dig hårt,
ty din missgärning är stor
och dina synder många.
15 Varför ropar du över din skada?
Obotlig är din plåga.
Därför att din missgärning är stor
och dina synder många
har jag gjort dig detta.
16 Men nu skall alla som ätit av dig bli uppätna,
och alla dina motståndare,
ja, alla skall gå i fångenskap.
De som skövlat dig skall bli skövlade,
och alla som plundrat dig skall jag lämna till plundring.
17 Ty jag skall låta dig tillfriskna
och läka dina sår, säger Herren,
dig som man kallar "den fördrivna",
"det Sion som ingen frågar efter".
5 Han som satt på tronen sade: "Se, jag gör allting nytt." Och han sade: "Skriv, ty dessa ord är trovärdiga och sanna." 6 Han sade också till mig: "Det har skett. Jag är A och O, begynnelsen och änden. Åt den som törstar skall jag ge att dricka fritt och för intet ur källan med livets vatten. 7 Den som segrar skall få detta i arv, och jag skall vara hans Gud, och han skall vara min son. 8 Men de fega, de otroende och de skändliga, mördarna, de otuktiga, trollkarlarna, avgudadyrkarna och alla lögnare skall få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden."
Det nya Jerusalem
9 En av de sju änglarna med de sju skålarna, som var fyllda med de sju sista plågorna, kom och talade till mig och sade: "Kom, jag skall visa dig bruden, Lammets hustru." 10 Och han förde mig i anden upp på ett stort och högt berg och visade mig den heliga staden Jerusalem, som kom ner från himlen, från Gud, 11 och som ägde Guds härlighet. Dess strålglans var som den dyrbaraste ädelsten, som en kristallklar jaspis. 12 Staden hade en stor och hög mur med tolv portar och över portarna tolv änglar och namn inskrivna: namnen på Israels barns tolv stammar. 13 I öster fanns tre portar, i norr tre portar, i söder tre portar och i väster tre portar. 14 Stadsmuren hade tolv grundstenar, och på dem stod tolv namn, namnen på Lammets tolv apostlar.
15 Och han som talade till mig hade en mätstång av guld för att mäta staden och dess portar och dess mur. 16 Staden bildade en fyrkant och var lika lång som den var bred. Och han mätte upp den med mätstången till tolv tusen stadier. Dess längd, bredd och höjd var lika. 17 Han mätte också upp dess mur till etthundrafyrtiofyra alnar efter människors mått, som också är änglars. 18 Muren var byggd av jaspis, och staden bestod av rent guld som liknade rent glas. 19 Grundstenarna till stadsmuren var prydda med alla slags ädelstenar. Den första var en jaspis, den andra en safir, den tredje en kalcedon, den fjärde en smaragd, 20 den femte en sardonyx, den sjätte en karneol, den sjunde en krysolit, den åttonde en beryll, den nionde en topas, den tionde en krysopras, den elfte en hyacint och den tolfte en ametist. 21 De tolv portarna bestod av tolv pärlor, och varje särskild port var en enda pärla. Och stadens gata var av rent guld som genomskinligt glas.
22 Något tempel såg jag inte i staden, ty Herren Gud, den Allsmäktige, och Lammet är dess tempel. 23 Staden behöver inte ljus från sol eller måne, ty Guds härlighet lyser upp den, och dess ljus är Lammet. 24 Och folken skall vandra i dess ljus, och jordens kungar skall föra in sin härlighet i den. 25 Stadens portar skall aldrig stängas om dagen - natt skall inte finnas där - 26 och folkens härlighet och ära skall föras in i staden. 27 Aldrig någonsin skall något orent komma in i den, och inte heller någon som handlar skändligt och lögnaktigt, utan endast de som är skrivna i livets bok som tillhör Lammet.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln