Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
76 För sångmästaren, med strängaspel; en psalm, en sång av Asaf.
2 Gud är känd i Juda, i Israel är hans namn stort;
3 i Salem vart hans hydda rest och hans boning på Sion.
4 Där bröt han sönder bågens ljungeldar, sköld och svärd och vad till kriget hör. Sela.
5 Full av ljus och härlighet går du fram ifrån segerbytenas berg.
6 De stormodiga äro avväpnade, de hava slumrat in och sova; alla stridsmännen hava måst låta händerna falla.
7 För din näpst, du Jakobs Gud, ligga domnade både man och häst.
8 Du, du är fruktansvärd; vem kan bestå inför dig, när du vredgas?
9 Från himmelen lät du höra din dom; då förskräcktes jorden och vart stilla,
10 då när Gud stod upp till dom, till att frälsa alla ödmjuka på jorden. Sela.
11 Ty människors vrede varder dig till pris; du har vrede till övers att omgjorda dit med.
12 Gören löften och infrien dem åt HERREN, eder Gud; alla de som äro omkring honom bäre fram skänker åt den Fruktansvärde.
13 Ty han stäcker furstarnas övermod; fruktansvärd är han för konungarna på jorden.
17 Jag skall låta guld komma i stället för koppar och låta silver komma i stället för järn och koppar i stället för trä och järn i stället för sten. Och jag vill sätta frid till din överhet och rättfärdighet till din behärskare.
18 Man skall icke mer höra talas om våld i ditt land, om ödeläggelse och förstöring inom dina gränser, utan du skall kalla dina murar för »frälsning» och dina portar för »lovsång».
19 Solen skall icke mer vara ditt ljus om dagen, och månen skall icke mer lysa dig med sitt sken, utan HERREN skall vara ditt eviga ljus, och din Gud skall vara din härlighet.
20 Din sol skall då icke mer gå ned och din måne icke mer taga av; ty HERREN skall vara ditt eviga ljus, och dina sorgedagar skola hava en ände.
21 Och i ditt folk skola alla vara rättfärdiga, evinnerligen skola de besitta landet; de äro ju en telning, som jag har planterat, ett verk av mina händer, som jag vill förhärliga mig med.
22 Av den minste skola komma tusen, och av den ringaste skall bliva ett talrikt folk. Jag är HERREN; när tiden är inne, skall jag med hast fullborda detta.
25 Läggen därför bort lögnen, och talen sanning med varandra, eftersom vi äro varandras lemmar.
26 »Vredgens, men synden icke»; låten icke solen gå ned över eder vrede,
27 och given icke djävulen något tillfälle.
28 Den som har stulit, han stjäle icke mer, utan arbete hellre, och uträtte med sina händer vad gott är, så att han har något varav han kan dela med sig åt den som lider brist.
29 Låten intet ohöviskt tal utgå ur eder mun, utan allenast det som är gott, till uppbyggelse, där sådan behöves, så att det bliver till välsignelse för dem som höra det.
30 Och bedröven icke Guds helige Ande, vilken I haven undfått såsom ett insegel, för förlossningens dag.
31 All bitterhet och häftighet och vrede, allt skriande och smädande, ja, allt vad ondska heter vare fjärran ifrån eder.
32 Varen i stället goda och barmhärtiga mot varandra, och förlåten varandra, såsom Gud i Kristus har förlåtit eder. 5:1. 5:2. tryckta upplagan. --Red för den elektroniska upplagan. elektroniska utgåvan.
5 Bliven alltså Guds efterföljare, såsom hans älskade barn,
2 och vandren i kärlek, såsom Kristus älskade eder och utgav sig själv för oss till en gåva och ett offer, »Gud till en välbehaglig lukt». Paulus' brev till efesierna, 5 Kapitlet Förmaningar att undfly mörkrets gärningar och vandra såsom ljusets barn. Äkta makars plikter mot varandra.