Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

¹³⁷ Herre, du är rättvis och allt vad du beslutar är rätt.

¹³⁸ Dina lagar är rätta och pålitliga.

¹³⁹ Jag blir utom mig av vrede över mina fienders sätt att nonchalera dem.

¹⁴⁰ Jag har verkligen prövat dina löften, och det är därför jag älskar dem så mycket.

¹⁴¹ Själv är jag värdelös och obetydlig, men jag glömmer inte dina lagar.

¹⁴² Din rättvisa är evig, och dina ord kan man alltid lita på.

¹⁴³ I min nöd och ångest får jag tröst av dina befallningar.

¹⁴⁴ Dina lagar är rätta och oföränderliga. Hjälp mig att förstå dem, så att jag får leva.

¹⁴ Ja, den dagen ska komma när jag ska göra allt det goda för Israel och Juda, som jag har lovat dem, säger Herren.

¹⁵ På den tiden ska jag låta en rättfärdig gren växa upp ur Davids ätt, och han kommer att regera med rätt och rättvisa.

¹⁶ Folket i Juda och Jerusalem ska då leva i trygghet, och deras motto ska vara: Herren är vår rättfärdighet!

¹⁷ Herren lovar att från den stunden och för all framtid ska en ättling till David sitta på Israels tron.

¹⁸ Det ska alltid finnas leviter som offrar brännoffer och spisoffer och slaktoffer till Herren.

¹⁹ Sedan fick Jeremia detta budskap från Herren:

^20-21 Inte förrän ni kan bryta mitt förbund med dagen och natten, så att de inte längre kommer i sin vanliga ordning, ska jag upplösa mitt förbund med min tjänare David, så att han inte längre får ha någon av sina efterkommande på tronen. Och mitt förbund med de levitiska prästerna, mina tjänare, kan inte heller återkallas.

²² Både min tjänare Davids ättlingar och raden av leviter som tjänar mig ska förökas så att de blir lika många som stjärnorna på himlen och sandkornen på havsstränderna.

²³ Herren talade igen till Jeremia och sa:

²⁴ Har du hört vad folk säger? Jo, att Herren utvalde Juda och Israel och sedan övergav dem! De hånler och säger att Israel inte är värdigt att kallas ett folk.

^25-26 Men det här är Herrens svar: Jag kan förkasta mitt folk lika lite som jag kan ändra på mina lagar för natt och dag, för himmel och jord. Jag kommer aldrig att överge Israels barn, eller ändra min plan att en son till min tjänare David en dag ska regera över Abrahams, Isaks och Jakobs efterkommande. I stället ska jag återupprätta deras välstånd och förbarma mig över dem.

1 Kära vänner! Detta brev kommer från Paulus, som är utvald av Gud och utsänd av Jesus Kristus, och från vår käre broder Timotheos. Vi skriver till er, alla kristna i Korinth och i hela Grekland.

² Nåd och frid från Gud vår Far och Herren Jesus Kristus.

Gud har hjälpt oss

^3-4 Vilken stor Gud vi har. Han är vår Herres Jesu Kristi Far. Från honom kommer all omtanke och tröst, och den ger han oss för att vi ska kunna ge samma hjälp och tröst vidare till andra som är i svårigheter och behöver vår sympati och inspiration.

⁵ Ni kan vara säkra på att ju mer vi får lida för Kristus, desto mer kommer han att ge oss av tröst och uppmuntran.

^6-7 Vi möter stora svårigheter i vårt arbete att visa er Guds frälsning och omtanke. Men Gud har gett oss nytt mod mitt i våra bekymmer, och det kommer också ni att få glädje av. Ni kommer nämligen att förstå med vilken kärlek Gud vill ta hand om er, när ni får gå igenom samma lidanden. Han ska ge er kraft att stå ut med dem.

⁸ Kära bröder, jag tror att ni bör få veta lite om den svåra tid vi hade i Asien. Vi pressades så långt över vår förmåga att vi trodde vår sista stund var kommen.

⁹ Vi kände oss som dödsdömda och såg hur maktlösa vi var när det gällde att hjälpa oss själva. Men det hade ändå något gott med sig. Vi lärde oss att lägga allt i Guds händer. Bara han kunde rädda oss. Han kan ju till och med uppväcka döda.

¹⁰ Han hjälpte oss också och räddade oss från en fruktansvärd död, och vi är övertygade om att han ska stå vid vår sida också i fortsättningen.

¹¹ Men ni måste hjälpa oss genom att be för oss. Då blir vi också många som kommer att tacka och lovprisa Gud för hans omsorg om oss!