Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

En glädjesång till Israels Gud

^1-2 Herren gör oss starka! Jubla högt inför honom. Låt oss höja glädjerop till Israels Gud.

¹⁰ Ni ska aldrig tillbe någon avgud eller ha främmande gudar ibland er.

¹¹ För det var jag, Herren, er Gud, som ledde er ut ur Egypten. Pröva mig bara! Öppna er mun och se om jag inte kommer att fylla den.

¹² Men nej, mitt folk lyssnar inte på mig. Israel vill inte ha med mig att göra.

¹³ Därför låter jag dem gå sina egna dåraktiga vägar och leva som de själva vill.

¹⁴ Tänk om mitt folk bara ville lyssna på mig! Tänk om Israel ville följa mig och vandra på mina vägar!

¹⁵ Tänk hur snabbt jag då skulle besegra deras fiender! Jag skulle på en gång krossa deras ovänner!

¹⁶ Ja, alla som hatar Herren måste böja sig ner i fruktan, och deras straff ska vara utan ände.

Jeremia klagar över orättvisor

12 Herre, du är rättfärdig och rättvis, och därför vill jag lägga fram mitt fall inför dig. Varför har de ogudaktiga sådan framgång? Varför är onda människor så lyckliga?

² Du planterar dem. De slår rot och växer sig starka. De ökar sina vinster och blir rika. Du finns ofta på deras läppar, men sällan i deras hjärtan.

³ Men Herre, du känner mitt hjärta, du vet hur mycket jag längtar efter dig! För bort dem som får att slaktas! Döm dem, Gud!

⁴ Hur länge måste ditt land stå ut med dem? Till och med gräset på marken sörjer och gråter över deras ogudaktiga handlingar! De vilda djuren och fåglarna har gett sig iväg och lämnat landet. Ändå säger folket: Gud kommer inte att sända någon dom över oss. Vi kan känna oss fullkomligt trygga!

⁵ Herren svarade mig: Om det har tröttat ut dig att tävla med vanliga människor som dessa män i Anatot, hur ska du då kunna tävla mot hästar, mot kungen, hans hov och alla hans ogudaktiga präster? Om du stapplar och faller på jämn mark, hur ska det då inte bli i snårskogen vid Jordan?

⁶ Till och med dina egna bröder, din egen familj, har vänt sig mot dig. Lita inte på dem, hur vänligt de än talar till dig. Tro dem inte!

Herren överger sitt trolösa folk

⁷ Sedan sa Herren: Jag har övergett mitt folk, mitt arv. Jag har överlämnat dem jag älskar till deras fiender.

⁸ Mitt folk har rutit åt mig som ett skogens lejon, och därför har jag behandlat det som om jag hatade det.

⁹ Mitt folk är för mig som en rovfågel, som omringas och attackeras av andra fåglar. Kalla på rovdjuren, så att de inte går miste om sin del.

¹⁰ Folkets ledare har plundrat min vingård, trampat ner vinrankorna och förvandlat fälten till torr öken.

¹¹ De har gjort den till en ödemark. Jag hör dess sorgsna rop. Hela landet är öde, och ingen bryr sig om det.

¹² Soldater härjar och plundrar landet. Herrens svärd går fram från den ena ändan av nationen till den andra. Ingenting slipper undan.

¹³ Mitt folk har sått vete men fått skörda törne. De har arbetat intensivt, men till ingen nytta. De ska skörda skammens skörd, för Herrens fruktansvärda vrede är över dem.

Visa kärlek även under lidande

⁷ Tidens ände är snart inne. Be därför med allvar och eftertanke.

⁸ Och viktigast av allt: fortsätt att visa varandra kärlek, för kärleken täcker över många av era fel.

⁹ Visa gästfrihet och klaga inte över det extra arbete som det medför.

¹⁰ Gud har gett var och en av er speciella gåvor. Se till att ni använder dem till att hjälpa varandra och till att förmedla Guds nåd och välsignelse till andra människor i alla dess former.

¹¹ Är du kallad till att predika? Tala då Guds ord till andra. Är du kallad att hjälpa andra? Gör det med all den kraft och energi som Gud ger, så att Gud blir förhärligad genom Jesus Kristus. Honom tillhör äran och makten i evigheternas evighet. Amen.