Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Sann tillbedjan

50 Herren, den mäktige Guden, kallar på alla människor från öster till väster!

² Guds härlighets ljus lyser från det sköna berget Sion.

³ Ja, Herren kommer, han kan inte längre hålla tyst. En uppslukande eld går framför honom och en rasande storm omger honom.

⁴ Han har kommit för att döma sitt folk. Han ropar till himlen och jorden:

⁵ Kalla samman mitt folk, som genom sina offer på mitt altare har ingått ett förbund med mig, och lovat mig trohet och lydnad.

⁶ Gud kommer att döma dem fullständigt rättvist, för hela himlen vittnar om hans rättvisa.

⁷ Mitt folk, lyssna, för jag är er Gud! Lyssna! Detta är mina anklagelser mot er:

⁸ Jag klagar inte på ert offrande och på de brännoffer ni regelbundet tar med er till mitt altare.

²² Hör vad jag säger, alla ni som glömt mig. Annars ska jag slita er i stycken, och då kan ingen rädda er längre.

²³ Det offer som ärar mig är att visa tacksamhet mot mig, och de som vandrar på mina stigar ska veta att de kommer att bli frälsta.

^8-10 Herren har talat till det stolta Israel, som säger att även om landet nu ligger i ruiner, ska vi bygga upp det så att det blir ännu bättre än det var. Det som var av tegel ska byggas upp i huggen sten, och vi ska ersätta de nerhuggna mullbärsfikonträden med cedrar!

^11-12 Herrens svar på detta skryt är att dra samman era fiender mot er, arameerna i öster och filisteerna i väster, och med vidöppna gap ska de sluka Israel. Men inte ens då ska Herrens vrede mot er gå över. Han ska fortfarande ha sin arm lyft, beredd att slå.

¹³ Inte ens efter all denna bestraffning kommer ni att göra bättring och vända er till honom, härskarornas Gud.

^14-15 Därför kommer Herren att en dag i ett enda slag göra av med Israels förnäma ledare och alla deras lögnaktiga profeter.

¹⁶ De har lett Herrens folk vilse.

¹⁷ Därför kan Herren inte glädja sig över deras unga män och inte bevisa barmhärtighet mot änkor och föräldralösa, för de är alla ogudaktiga och fulla av lögn. Hans vrede tar inte slut, utan hans hand är lyft för att slå dem allesammans.

Israel är Guds utvalda folk

^1-3 Mitt kära Israel, mitt folk! Mina judiska bröder! Vad jag längtar efter att ni ska komma till Kristus. Mitt hjärta känns tungt, och jag sörjer bittert dag och natt för er skull. Kristus vet, och den helige Ande vet, att jag inte överdriver när jag säger att jag skulle vara villig att bli förlorad för evigt om detta kunde rädda er.

⁴ Gud har gett er så mycket, men ändå vill ni inte lyssna till honom. Han tog er som sitt speciellt utvalda folk och ledde er med sin egen härlighet i form av ett lysande moln och talade om för er hur mycket han ville välsigna er. Han gav er sina regler för det dagliga livet, så att ni kunde veta vad han ville att ni skulle göra. Han lät er tillbe honom, och gav er stora löften.

⁵ Ni hade stora gudsmän som förfäder, och Kristus själv var en av er, en jude i fråga om sin mänskliga härkomst, och som nu regerar över allting. Pris ske Gud i evighet!

⁶ Har då Gud misslyckats med att uppfylla sina löften till judarna? Hans löften gäller bara dem som är sanna judar, och alltså inte alla som är födda i judiska familjer.

⁷ Enbart det faktum att de härstammar från Abraham gör dem inte till Abrahams verkliga barn. För Skrifterna säger att löftet gäller bara för Abrahams son Isak och Isaks barn, även om Abraham också hade andra barn.

⁸ Detta betyder att inte alla Abrahams barn är Guds barn, utan bara de som tror på det löfte om frälsning som Gud gav till Abraham.

⁹ För Gud hade lovat: Nästa år ska jag ge dig och Sara en son.