Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
FEMTE BOKEN
Psalm 107
De återlöstas tacksamhet
1 Tacka Herren, ty han är god,
ty hans nåd varar i evighet.
2 Så säger Herrens återlösta,
de som han har återlöst från fiendens hand,
3 de som han har församlat från länderna,
från öster och väster,
från norr och söder.[a]
4 De irrade omkring i öknen på öde stigar,
de fann ingen plats där de kunde bo.
5 De var hungriga och törstiga,
deras liv tynade bort.
6 Men de ropade till Herren i sin nöd
och han räddade dem ur deras trångmål.
7 Han ledde dem på den rätta vägen,
så att de kom till en stad där de kunde bo.
8 Må de tacka Herren för hans nåd,
för hans underbara gärningar mot människors barn,
9 ty han stillade själens törst
och mättade själens hunger med sitt goda.
43 Den som är vis må lägga märke till detta
och tänka på Herrens nådegärningar.
Israels synder och fångenskap
10 Israel var en frodig vinstock som bar frukt.
Men ju mer frukt han fick,
dess fler altaren byggde han åt sig.
Ju bättre det gick hans land,
desto finare stoder reste han.
2 Deras hjärta är delat,
nu skall de lida sitt straff.
Han skall själv bryta ner deras altaren
och förstöra deras stoder.
3 Nu skall de säga:
"Vi har ingen kung,
ty vi fruktar inte Herren.
Och en kung, vad skulle han kunna göra för oss?"
4 De talar tomma ord,
de svär falska eder och sluter förbund,
och domen skjuter upp
som en giftig planta ur markens fåror.
5 De som bor i Samaria
är rädda för kalven i Bet-Aven.
Folket skall sörja över den,
avgudaprästerna skall darra,
eftersom dess härlighet
skall föras bort i fångenskap.
6 Också han själv skall föras till Assyrien
som en gåva åt den store kungen.
Skam skall Efraim själv få,
Israel skall komma på skam med sina planer.
7 Samariens kung skall försvinna
som en pinne på vattnet.
8 Ödelagda blir Avens offerhöjder,
Israels synd.
Törne och tistel skall skjuta upp
på deras altaren.
Då skall man säga till bergen: "Göm oss"
och till höjderna: "Fall över oss."
9 Israel, ända sedan Gibeas dagar har du syndat.
Där trädde de upp
utan att kriget mot brottslingarna nådde dem i Gibea.
10 När jag vill
kommer jag att tukta dem.
Folken skall samlas mot dem
när jag binder dem vid deras dubbla synd.
11 Efraim är en inkörd kviga,
som gärna vill tröska.
Men jag skall lägga ett ok
över hennes vackra nacke.
Jag skall spänna för Efraim,
Juda skall plöja,
Jakob skall harva.
12 Så åt er i rättfärdighet,
skörda efter kärlekens bud,
bryt er ny mark.
Det är tid att söka Herren,
till dess han kommer och lär er rättfärdighet.
13 Ni har plöjt ogudaktighet,
ni har skördat orättfärdighet,
ni har ätit lögnens frukt.
Ty du har förlitat dig på din egen väg,
på dina många hjältar.
14 Stridslarm skall uppstå bland dina stammar,
och alla dina befästningar skall ödeläggas,
så som Bet-Arbel ödelades av Salman[a] på stridens dag,
då man krossade både mödrar och barn.
15 Sådant skall Betel tillfoga er
för er stora ondskas skull.
När morgonrodnaden går upp är det förbi,
förbi med Israels kung!
Jesus och den rike mannen
17 När Jesus fortsatte sin vandring, sprang en man fram, föll på knä för honom och frågade: "Gode Mästare, vad skall jag göra för att ärva evigt liv?" 18 Jesus sade till honom: "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom en, och det är Gud. 19 Buden känner du: Du skall inte mörda, Du skall inte begå äktenskapsbrott, Du skall inte stjäla, Du skall inte vittna falskt, Du skall inte ta ifrån någon det som är hans, Hedra din far och din mor."[a] 20 Mannen sade: "Mästare, allt detta har jag hållit sedan jag var ung." 21 Jesus såg på honom och fick kärlek till honom och sade: "Ett fattas dig. Gå och sälj allt vad du äger och ge åt de fattiga, så skall du få en skatt i himlen. Och kom sedan och följ mig." 22 Vid de orden blev mannen illa till mods och gick bedrövad sin väg, ty han ägde mycket.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln