Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Utlämnad åt fiender
44 Gud, vi har hört om de stora under du gjorde för länge sedan.
2-3 Våra förfäder har berättat om hur du drev ut de främmande folken från detta land och gav det till oss. Du skingrade folken som bodde där, men vårt folk lät du breda ut sig och blomstra.
4 Vi vann inte seger genom vår egen styrka och med våra egna vapen, utan genom din mäktiga kraft, och du log mot oss och hjälpte oss eftersom du älskade oss.
5 Du är min kung och min Gud. Under ditt befäl segrade ditt folk,
6 för det är bara genom din kraft och genom ditt namn som vi kan trampa ner våra fiender.
7 Jag litar inte på mina vapen. De kan inte rädda mig.
8 Bara du kan ge oss seger över fienderna som hatar oss.
9 Jag är stolt över min Gud. Herre, jag kan aldrig tacka dig nog!
10 Och trots detta har du visat bort oss för en tid. När våra trupper drog ut till strid följde du inte med.
11 Attacken från våra fiender var så stark att vi måste fly. De intog vårt land och plundrade det.
12 Du tillät att vi slaktades som får, och de som kom undan med livet spreds ut bland främmande folk.
13 Du sålde oss för en struntsumma som om vi inte hade något värde alls.
14 Grannfolken skrattar och hånar oss för allt det onda du har gjort oss.
15 Du har sett till att ordet jude har blivit ett öknamn, föraktat och till en skam bland folken, avskytt av alla.
16-17 Jag är ständigt hånad och förolämpad och får hela tiden lyssna till hur mina fiender förbannar mig.
18 All denna olycka har kommit över oss, Herre, trots att vi aldrig har glömt dig. Och vi har inte överträtt ditt förbund.
19 Våra hjärtan har inte övergett dig! Inte med ett enda steg har vi vikit av från din väg.
20 Om vi hade gjort det, skulle vi ha förstått varför du lämnade oss bland schakaler i ödemarken och sände oss in i mörker och död.
21 Om vi hade glömt att tillbe vår Gud och i stället hade bett till andra gudar,
22 skulle då inte Gud genast ha vetat om det? Jo, för han känner varenda hemlig tanke.
23 Men nu är det för att vi tjänar dig som man förföljer och dödar oss! Vi är som får som väntar på att bli slaktade.
24 Vakna, Herre! Res dig upp! Varför sover du? Är vi förkastade för evigt?
25 Varför gömmer du dig för oss? Ser du inte vår sorg och vårt förtryck?
26 Förolämpade ligger vi med ansiktet i smutsen.
27 Grip in, Herre, och kom till vår hjälp! Rädda oss eftersom du älskar oss.
11 Du Juda ska också skörda straffdom - och jag som så gärna hade velat välsigna dig!
Israel är som en obrukbar pilbåge
7 När jag förlåter Israel kommer också dess synd att avslöjas. Samarien är fullt av lögnare, tjuvar och banditer!
2 Men ingen tycks begripa att jag hela tiden iakttar dem. Deras onda gärningar avslöjar dem och jag ser alltsammans.
3 Kungen gläds över deras ondska, och furstarna skrattar åt alla deras lögner.
4 De är otrogna i sina äktenskap, heta som bagarens ugn från det han blandar degen tills den har jäst - ständigt upptända av begär.
5 På kungens högtidsdag dricker furstarna sig druckna. Kungen beter sig som en dåre och dricker tillsammans med dem som annars hånar honom.
6 Deras hjärtan är fulla av intriger. Deras komplotter glöder under nattens timmar och slår på morgonen upp i full låga.
7 De dödar sina kungar, en efter en, men ingen av dem ropar till mig om hjälp.
8 Mitt folk beblandar sig med hedningar och tar efter deras onda seder. Därför är de inte mer värda än en kaka ogräddat bröd!
9 Deras styrka har försvunnit därför att de tillbett främmande gudar, men de förstår det inte. De har blivit gråhåriga, men de inser inte att det är av svaghet.
10 Stoltheten över andra gudar har dömt dem, men ändå vänder de inte tillbaka till sin Gud - nej, de försöker inte ta reda på var han finns.
11 Israel är som en duva, som har tappat orienteringen och än dras mot Egypten än mot Assyrien.
12 Men när hon flyger ska jag kasta mitt nät över henne och fånga henne. Hon ska inte undgå sitt straff.
13 Ve mitt folk, som har övergett mig! Låt dem alla förgås, för de har vänt sig mot mig. Jag ville befria dem, men deras hårda hjärtan ville inte veta av sanningen.
14 De ligger där sömnlösa av ångest men vill inte be mig om hjälp. I stället ber de till hedniska gudar om säd och vin.
15 Jag har fostrat dem och gjort dem starka, men ändå vänder de sig nu mot mig med onda anslag.
16 De ser åt alla håll utom mot himlen, mot den Allsmäktige. De är som en obrukbar pilbåge. Deras ledare ska förgås genom fiendens svärd för sin fräckhet mot mig, och hela Egypten ska håna dem.
Om att älska sina fiender
43 Det finns ett ordspråk som säger: 'Älska era vänner och hata era fiender.'
44 Men jag säger: Älska era fiender! Be för dem som förföljer er!
45 Då visar ni att ni verkligen är barn till er Far i himlen. För han låter solen skina på både onda och goda och låter det regna över både rättfärdiga och orättfärdiga.
46 Vad är det för märkvärdigt med att bara älska dem som älskar er? Till och med brottslingar gör ju det.
47 Om ni bara hälsar på dem som hälsar på er, vad är det för märkvärdigt med det? Till och med de som inte känner Gud gör ju det.
48 Ni ska vara fullkomliga liksom er Far i himlen är fullkomlig.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®