Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Den som gräver en grop ...
1-2 Herre, min Gud, du måste rädda mig från mina förföljare!
3 Låt dem inte få kasta sig över mig som lejon och slita mig i stycken utan att någon räddar mig.
4 Det hade varit en annan sak om jag hade gjort något ont,
5 om jag utan orsak hade stulit från mina ovänner.
6 Då skulle det ha varit rätt av dig att låta mina fiender förgöra mig och trampa mig till marken och lämna mig livlös i smutsen.
7 Herre! Res dig i din vrede mot mina fiender! Vakna och kräv rättvisa av dem.
8-9 Samla alla människor runt omkring dig! Du är den som dömer folken och du dömer deras synder! Upprätta mig inför dem, för du vet att jag är oskyldig.
10 Herre, gör slut på all ondska och välsigna alla som tillber dig, för du är rättfärdig. Du ser rakt in i vårt inre, och du dömer våra tankar och planer.
11 Gud är min sköld, och han kommer att försvara mig. Han räddar dem som lever rätt och ärligt.
12 Gud är en rättvis domare som blir upprörd varje dag över de gudlösa.
13 Om de inte ändrar sig, kommer han att slipa sitt svärd och döda dem.Han har böjt sig ner och spänt sin båge,
14 och med detta dödande vapen avlossar han brinnande pilar.
15 Se hur onda människor hela tiden bara planerar att göra uppror. De tänker ut de mest raffinerade knep, som leder till lögn och bedrägeri.
16 De gräver djupa gropar för andra, men de faller själva i dem.
17 Låt olyckan de planerar för andra komma över dem själva! Ja, låt dem dö!
18 Jag vill tacka Herren, för han är rättvis. Ja, jag vill sjunga lovsånger till Herren, den Högste.
6 Jag såg till att era magar blev tomma, säger Herren, men det hjälpte inte. Ni ville inte vända om till mig.
7 Jag lät skörden bli förstörd genom att hålla regnet borta ända till tre månader före skördetiden. Jag lät det regna i en stad men inte i en annan. När det regnade på ett fält, var det alldeles torrt på ett annat.
8 Folk kom från många håll för att dricka vatten i den stad där det hade regnat, men det fanns aldrig tillräckligt med vatten. Och ändå återvände ni inte till mig, säger Herren.
9 Jag lät det komma mögel och ohyra på säden, och era åkrar och vingårdar torkade sönder. Gräshoppor åt upp era fikon och olivträd. Och ändå ville ni inte vända om till mig, säger Herren.
10 Jag sände samma plågor en gång över Egypten. Jag lät era unga män dö i krig, och jag lät fienden föra bort era hästar som byte. Stanken från de döda var fruktansvärd. Och ändå vägrade ni att omvända er.
11 En del av era städer förstörde jag på samma sätt som jag gjorde med Sodom och Gomorra. De som överlevde är som vedträn ryckta ur elden. Och ändå har ni vägrat att vända om till mig, säger Herren.
12 Därför ska jag låta allt detta onda drabba er. Gör dig därför beredd, Israel, att möta din Guds dom.
13 Den du har att göra med är han som formade bergen, skapade vinden och känner varje tanke. Han vänder dag till natt, och han går fram över jordens höjder. Herren, härskarornas Gud, är hans namn.
11 för det budskap som vi har hört från början är att vi ska älska varandra.
12 Vi ska inte vara som Kain, som tillhörde Satan och dödade sin bror. Varför dödade han honom? Därför att hans handlingar var onda och hans brors liv bättre än hans eget.
13 Därför ska ni inte vara förvånade, kära vänner, om världen hatar er.
14 Om vi älskar andra kristna, bevisar det att vi har blivit befriade från döden och fått evigt liv. Men en person som inte har kärlek till andra är på väg mot en evig död.
15 Den som hatar sin bror är egentligen en mördare, och ni vet att ingen som går med sådana tankar har evigt liv inom sig.
16 Vi vet vad verklig kärlek är, därigenom att Kristus dog för oss. Därför ska vi också vara beredda att ge våra liv för våra kristna bröder.
17 Om någon, som säger sig vara kristen och har vad han behöver, ser en bror som är i nöd och inte hjälper honom, inte kan väl då Guds kärlek finnas i honom?
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®