Previous Prev Day Next DayNext

Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Daily Bible readings that follow the church liturgical year, with sequential stories told across multiple weeks.
Duration: 1245 days
Svenska Folkbibeln (SFB)
Version
Psaltaren 59

Psalm 59

Den oskyldiges bön mot fienders försåt

För sångmästaren, "Fördärva inte", en sång av David, när Saul sände män för att bevaka huset och döda honom.

Rädda mig, min Gud, från mina fiender,
beskydda mig för mina motståndare.
Rädda mig från ogärningsmännen,
    fräls mig från blodtörstiga män.
De ligger i försåt för mig,
    mäktiga män gaddar ihop sig mot mig,
utan att jag gjort någon överträdelse eller synd, Herre.
Utan att jag begått någon missgärning,
rusar de fram och gör sig redo.
    Vakna, kom till mig och se!
Herre Gud Sebaot, Israels Gud,
    vakna upp och ställ alla folk till svars,
skona ingen som handlar trolöst! Sela.

Var afton kommer de tillbaka,
    de tjuter som hundar
och stryker omkring i staden.
Se vad deras munnar spyr ut,
    svärd är på deras läppar,
de tänker: "Vem hör oss?"
Men du, Herre, ler åt dem,
    du bespottar alla hednafolk.
10 Min[a] styrka, till dig vill jag hålla mig,
ty du, Gud, är min borg.
11 Min Gud kommer mig till mötes med sin nåd,
Gud låter mig se mina förföljares fall.

12 Dräp dem inte, så att mitt folk inte glömmer det.
Låt dem irra omkring genom din kraft,
störta ner dem, Herre, du vår sköld!
13 Vart ord på deras läppar
    är en synd i deras mun.
Låt dem fångas i sitt högmod
    genom den förbannelse och lögn som de talar.
14 Förgör dem i vrede,
    förgör dem, så att de ej mer finns till!
Låt dem veta att det är Gud som härskar i Jakob,
ja, till jordens yttersta ändar. Sela.

15 Var afton kommer de tillbaka,
    de tjuter som hundar
och stryker omkring i staden.
16 De strövar omkring efter föda
    och gnyr om de inte blir mätta.
17 Men jag vill sjunga om din makt
    och jubla var morgon över din nåd.
Ty du är en borg för mig,
    en tillflykt när jag är i nöd.
18 Min styrka, dig vill jag lovsjunga,
    ty du, Gud, är min borg, min nåds Gud.

2 Kungaboken 9:30-37

Isebel dödas

30 Så kom Jehu till Jisreel. När Isebel fick höra detta, sminkade hon sig kring ögonen och smyckade sitt huvud och såg ut genom fönstret. 31 När Jehu kom in genom porten ropade hon: "Står allt rätt till, du Simri, som har mördat din herre?" 32 Han såg upp mot fönstret och sade: "Vem står på min sida? Vem?" Då tittade två eller tre hovmän ner på honom. 33 Han sade: "Kasta ner henne!" De kastade då ner henne, så att hennes blod stänkte på väggen och på hästarna. Och han körde över henne.

34 Därefter gick Jehu in och åt och drack. Sedan sade han: "Tag rätt på henne, den förbannade, och begrav henne. Hon är ju en kungadotter." 35 Men när de gick för att begrava henne, fann de ingenting annat än huvudskålen, fötterna och händerna kvar av henne. 36 De vände tillbaka och berättade detta för Jehu. Då sade han: "Detta är vad Herren talade genom sin tjänare tisbiten Elia, när han sade: På Jisreels åkerfält skall hundarna äta upp Isebels kött. 37 Isebels döda kropp skall ligga som gödsel på marken på Jisreels åkerfält, så att ingen skall kunna säga: Detta är Isebel."

Lukas 9:37-43

Jesus botar en besatt pojke

37 När de dagen därefter kom ner från berget, möttes han av en stor skara människor. 38 Då ropade en man ur folkhopen: "Mästare, jag ber dig, hjälp min son! Han är mitt enda barn. 39 En ande sliter i pojken, och så skriker han plötsligt till. Den sliter i honom och fradgan står kring munnen på honom, och den vill knappast lämna honom och sluta misshandla honom. 40 Jag bad dina lärjungar att de skulle driva ut anden, men de kunde inte." 41 Jesus svarade: "Du fördärvade släkte som inte vill tro! Hur länge skall jag vara hos er och stå ut med er? För hit din son!" 42 Medan pojken ännu var på väg, kastade anden honom till marken och slet och ryckte i honom. Men Jesus talade strängt till den orene anden och botade pojken och gav honom tillbaka till hans far. 43 Och alla häpnade över Guds väldiga makt.

Människosonen skall utlämnas

Medan alla förundrade sig över allt som han gjorde, sade han till sina lärjungar:

Svenska Folkbibeln (SFB)

1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln