Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Gud rår på mina fiender

Skriven av David när kung Saul hade satt vakter vid hans hus för att fånga och döda honom.^1-2 Min Gud, rädda mig från mina fiender, skydda mig från dem som har kommit för att förgöra mig!

³ Rädda mig från dessa blodtörstiga män! Rädda mig från dessa mördare!

⁴ Ser du inte att de lurar på mig för att ta mitt liv. De gör allt vad de kan för att döda mig,

⁵ men, Herre, jag har inte gjort något som förtjänar döden. Herre, vakna! Se vad som händer!

⁶ Herre, du är Gud. Du är Herre över himmel och jord, och du är Israels Gud! Grip in och straffa alla främmande folk som omger oss! Skona inte dessa ogudaktiga, opålitliga män.

⁷ På kvällen smyger de fram och spionerar. De liknar hundar som ylande stryker omkring i staden.

⁸ Jag hör hur de förolämpar och förbannar dig, Gud, för de tror att ingen hör dem.

⁹ Men du skrattar åt dem, Herre! Du hånler åt dessa hedningar!

¹⁰ Gud, du är min styrka! Jag vill sjunga en lovsång till dig, för du ger mig den trygghet jag behöver.

¹¹ Min Gud, du älskar mig, och du ska komma till min hjälp. Du ska låta mig få se hur mina fiender besegras.

¹² Döda dem inte för då faller de lätt i glömska. Låt dem i stället irra omkring rastlösa, Herre, innan du slutligen låter dem gå under.

^13-14 Dessa stolta lögnare som svär och förbannar, förgör dem i din vrede! Utplåna dem! Låt alla få reda på att Gud regerar i Israel och kommer att regera i hela världen.

^15-16 Mina fiender stryker omkring i staden hela natten. De skäller och ylar som hundar som letar efter mat utan att hitta något.

¹⁷ Men varje dag vill jag sjunga högt om din makt och din barmhärtighet, för du har varit min borg, en trygg plats mitt i mina svårigheter.

¹⁸ Gud, du är min styrka. Till dig sjunger jag min lovsång. Du älskar mig, och du är för mig en säker borg.

Jehu dödar Joram och Ahasja

¹⁴ Så gick det alltså till när Jehu, son till Josafat och sonson till Nimsi, gjorde uppror mot kung Joram. Joram hade själv varit med armén vid Ramot i Gilead för att försvara Israel mot de arameiska trupperna,

¹⁵ men han hade vänt tillbaka till Jisreel för att återhämta sig, sedan han blivit sårad.Jehu sa till männen som var tillsammans med honom: Om ni vill att jag ska vara er kung, låt då inte någon fly till Jisreel för att berätta vad som har hänt.

¹⁶ Jehu steg sedan upp i en vagn och for själv till Jisreel för att få tag i den sårade kung Joram. Kung Ahasja i Juda var också där för att få träffa Joram.

¹⁷ När vakten i Jisreels torn såg Jehu och hans sällskap närma sig, ropade han: Trupp i antågande!Skicka ut en ryttare och ta reda på om det är vän eller fiende, ropade kung Joram till honom.

¹⁸ En soldat red omedelbart iväg.Kungen vill veta om du är vän eller fiende, frågade han.Vad vet du egentligen om fred? svarade Jehu. Följ efter mig bara!Vakten meddelade att sändebudet hade mött dem men inte vänt tillbaka.

¹⁹ Kungen skickade då ut ytterligare en ryttare. Han red fram till Jehu och frågade i kungens namn om de kom i fredliga avsikter.Vad vet du om fred? sa Jehu. Följ efter mig bara!

²⁰ Han kommer inte heller tillbaka! ropade vakten. Det måste vara Jehu, för han kör som en galning.

²¹ Skynda er att göra i ordning min vagn! befallde då kung Joram. Tillsammans med kung Ahasja for han iväg för att möta Jehu. De möttes på den åker som hade tillhört Nabot,

²² och Joram frågade: Kommer du som vän, Jehu? Kan det finnas vänskap mellan oss, så länge din mor Isebels ondska omger oss? svarade Jehu.

²³ Då vände kung Joram med sin vagn och flydde. Förräderi, Ahasja! ropade han. Förräderi!

²⁴ Jehu tog sin båge och sköt iväg en pil som träffade Joram mellan skuldrorna. Pilen gick rakt in i hjärtat, och han sjönk död ner i sin vagn.

²⁵ Jehu sa till sin adjutant Bidkar: Kasta ut den döda kroppen på Nabots åker, för när du och jag en gång red här tillsammans med hans far Ahab, uppenbarade Herren följande profetia för mig:

²⁶ 'Här på Nabots egendom ska jag betala igen för mordet på Nabot och hans söner'. Därför ska du kasta ut kroppen här på Nabots åker, precis som Herren sa.

Alla är ett i Kristus

¹¹ Glöm aldrig att ni en gång var utanför och blev kallade både gudlösa och orena av judarna. (Men deras hjärtan var också orena, trots att de iakttog sina fromma ceremonier och ritualer och omskar sig själva som ett tecken på fromhet.)

¹² Glöm heller inte att ni på den tiden levde helt skilda från Kristus. Ni tillhörde inte Guds utvalda folk, Israel, och därför gällde inte de löften er som han hade gett till sitt folk. Ni var förlorade, utan Gud och utan hopp.

¹³ Men nu tillhör ni Jesus Kristus, och trots att ni en gång var långt borta från Gud har ni nu kommit mycket nära honom, därför att Kristus har gett sitt blod för er på korset.

¹⁴ Genom Kristus har vi fått vår gemensamma frid. Han har förenat judar och icke-judar och rivit ner den mur av förakt som stod emellan oss.

¹⁵ Genom sin död gjorde han slut på den förbittrade fiendskap som rådde mellan oss, och som orsakades av de judiska lagarna. Men han dog för att göra slut på hela det judiska lagsystemet. Därefter gjorde han dessa båda grupper, som hade stått emot varandra, till en del av sig själv. Han smälte oss samman till en enda ny person, så vi till slut fick frid.

¹⁶ Eftersom vi är delar i samma kropp, har vårt hat mot varandra försvunnit, för vi har båda blivit försonade med Gud. Fiendskapen fick sin dödsstöt vid korset.

¹⁷ Och han har fört dessa goda nyheter om frid till er, som var mycket långt borta från honom, och till oss judar, som var nära.

¹⁸ Nu kan vi allesammans, vare sig vi är judar eller inte, med den helige Andes hjälp komma till Gud, vår Far, genom vad Kristus har gjort för oss.

¹⁹ Nu är ni inte längre främlingar för Gud, utan ni är medlemmar av Guds egen familj, medborgare i Guds rike. Tillsammans med alla andra kristna är ni barn i Guds hus.

²⁰ Den grund ni står på är apostlarna och profeterna, och den sten som bär och håller samman byggnaden är Jesus Kristus själv!

²¹ Vi som tror är förenade med Kristus, som delar i ett vackert, ständigt växande tempel åt Gud.

²² Ni är också en del av den byggnad där Guds Ande bor.