Print Page Options
Previous Prev Day Next DayNext

Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Daily Bible readings that follow the church liturgical year, with sequential stories told across multiple weeks.
Duration: 1245 days
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)
Version
Psaltaren 37:1-11

Kontrasten mellan den rättfärdige och den gudlöse

37 Av David.

Upprörs inte över de onda,
    avundas inte dem som gör orätt.
Snart vissnar de bort som gräset
    och försvinner som gröna växter.

Förtrösta på Herren och gör det goda,
    så kommer du att få leva i trygghet i landet.
Gläd dig i Herren!
    Då kommer han att ge dig vad ditt hjärta önskar.

Överlåt din väg åt Herren, lita på honom,
    för han ska göra det.
Han ska låta din rättfärdighet lysa som gryningens ljus,
    din rättvisa som middagssolen.

Var stilla inför Herren, vänta på honom.
    Upprörs inte över den framgångsrike
som genomför sina intriger.

Låt inte din vrede ta överhanden, vänd dig från den!
    Reta inte upp dig, för det medför bara ont.
De som gör ont ska utrotas,
    men de som hoppas på Herren ska ärva landet.

10 Det dröjer inte länge förrän den gudlöse är borta,
    och du söker på hans plats, men han finns inte där.
11 Men de ödmjuka får ärva landet
    och glädjas åt stor frid[a].

Psaltaren 37:39-40

39 De rättfärdigas räddning kommer från Herren,
    han är deras fästning i nödens tid.
40 Herren hjälper och befriar dem,
    han befriar dem från de gudlösa
och räddar dem då de tar sin tillflykt till honom.

1 Moseboken 43:16-34

16 När Josef såg att Benjamin var med dem, sa han till sin närmaste man: ”Ta med dessa män hem till mig, slakta djur och laga maten, för de ska äta middag tillsammans med mig.” 17 Mannen gjorde som han blev tillsagd och tog dem med sig till Josefs hus.

18 Bröderna blev rädda när de fördes dit. ”Det är för att pengarna låg i säckarna förra gången som vi nu förs hit”, tänkte de. ”Nu kommer han att anfalla oss och övermanna oss. Sedan kommer han att göra oss till slavar och ta våra åsnor.”

19 De gick fram till Josefs närmaste man vid ingången till Josefs hus och talade till honom: 20 ”Hör på oss, herre. När vi hade varit här första gången för att köpa mat, 21 stannade vi över natten på vägen och öppnade våra säckar. Då fann vi att alla pengarna som vi betalt för säden låg överst i säckarna. Här är de. Vi har tagit dem med oss tillbaka, 22 tillsammans med ytterligare pengar för att köpa säd. Vi vet inte vem som kan ha lagt pengarna i säckarna.” 23 ”Oroa er inte för det”, sa Josefs närmaste man till dem. ”Ni behöver inte vara rädda. Er Gud, er fars Gud har gett er en skatt i era säckar. Jag fick betalt för säden.”

Sedan förde mannen ut Simon till dem. 24 Mannen visade dem in i huset, och de fick vatten att tvätta fötterna med, och deras åsnor fick foder. 25 De tog sedan fram sina gåvor till Josef som skulle komma vid middagstiden, för de hade fått veta att de skulle äta där. 26 När Josef kom hem, gav de honom gåvorna som de fört med sig till huset och bugade sig djupt inför honom.

27 Han frågade hur de hade haft det och tillade: ”Och hur mår er gamle far, som ni berättade om? Lever han fortfarande?” 28 ”Ja”, svarade de. ”Vår far, din tjänare, lever och mår bra.” Sedan bugade de sig djupt inför honom igen.

29 Josef såg på sin bror, sin mors son Benjamin och frågade: ”Är det här er yngste bror, som ni berättade om? Måtte Gud vara nådig mot dig, min son!” 30 Sedan gick Josef snabbt ut därifrån, för han överväldigades av kärlek till sin bror och blev tvungen att hitta ett ställe där han kunde gråta. Han gick till sitt privata rum och grät där. 31 Sedan tvättade han ansiktet och kom ut och försökte behärska sig och befallde att maten skulle serveras.

32 Josef åt för sig själv, hans bröder serverades vid ett annat bord och egypterna vid ännu ett annat. Egypterna kunde nämligen inte äta tillsammans med hebréer, för det skulle ha varit avskyvärt för dem. 33 Bröderna satt mitt emot Josef i åldersordning, från den äldste till den yngste. De såg förvånade på varandra.

34 Maten serverades åt dem från hans eget bord. Han gav den största portionen till Benjamin – fem gånger så mycket som till någon av de andra. De åt och drack glatt tillsammans.

Romarbrevet 8:1-11

Guds Ande ger frihet

Det blir alltså ingen fällande dom för dem som är i Kristus Jesus. För Andens lag, som ger liv genom Kristus Jesus, har ju gjort oss[a] fria ifrån syndens och dödens lag. Lagen, försvagad som den var på grund av den syndiga naturen, kunde inte göra det som Gud gjorde genom att sända sin egen Son i en syndig människas gestalt, som ett syndoffer. Så dömde han synden i hans kropp. Därför kunde lagens rättfärdighetskrav uppfyllas hos oss som inte leds av vår mänskliga natur utan av Anden.

De som styrs av sin mänskliga natur tänker på sådant som tillfredsställer den mänskliga naturen, men de som styrs av Anden tänker på sådant som är i överensstämmelse med Anden. Det mänskliga sinnelaget medför död, men det andliga leder till liv och frid. Det mänskliga sinnelaget är fientligt mot Gud, för det underordnar sig inte Guds lag och kan inte heller göra det. De som styrs av sitt mänskliga sinnelag kan aldrig tillfredsställa Gud.

Men om Guds Ande bor i er, styrs ni inte av er mänskliga natur, utan av Anden. Och den som inte har Kristus Ande tillhör överhuvudtaget inte Kristus. 10 Om Kristus bor i er är kroppen död på grund av synden, men Anden ger liv på grund av rättfärdigheten. 11 Om hans Ande som uppväckte Jesus från de döda bor i er, ska han som uppväckte Kristus från de döda också göra era dödliga kroppar levande igen genom sin Ande som bor i er.

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.