Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
12 Jerusalem, prisa Herren,
Sion, lova din Gud!
13 Ty han har gjort bommarna för dina portar fasta,
han har välsignat dina barn i dig.
14 Han ger dina gränser fred,
han mättar dig med bästa vete.
15 Han sänder sitt budskap till jorden,
hans ord går ut med hast.
16 Han låter snö falla som ull,
rimfrost strör han ut som aska.
17 Han kastar sitt hagel som smulor,
vem kan uthärda hans köld?
18 Han sänder sitt ord och det frusna smälter,
han låter sin vind blåsa och vattnen strömmar.
19 Han har förkunnat sitt ord för Jakob,
sina stadgar och bud för Israel.
20 Så har han inte gjort för något hednafolk,
de känner inte hans domslut.
Halleluja!
Inledning
1 Ordspråk av Salomo, Davids son, Israels kung.
2 Av dem lär man känna vishet och förmaning
och att förstå kloka ord.
3 Av dem hämtar man förmaning till vist handlande,
till rättfärdighet, rätt och redbarhet.
4 De ger enkla människor klokhet,
de unga kunskap och omdöme.
5 Den vise hör dem och får ökad lärdom
och den förståndige inhämtar visa råd.
6 Av dem lär man sig förstå ordspråk och liknelser,
de visas ord och deras gåtor.
7 Att frukta Herren är början till kunskap,
men vishet och förmaning föraktas av dåren.
Sann och falsk visdom
13 Är någon bland er vis och förståndig, då skall han visa sina gärningar genom ett klokt och vänligt uppträdande. 14 Men bär ni på bitter avund och stridslystnad i ert hjärta, skall ni inte skryta och tala emot sanningen. 15 En sådan vishet kommer inte ovanifrån utan är jordisk, oandlig, ja, demonisk. 16 Ty där avund och stridslystnad råder, där råder också oordning och allt som är ont. 17 Men visheten ovanifrån är först och främst ren, vidare fredlig, mild, foglig, fylld av barmhärtighet och goda frukter, opartisk och uppriktig. 18 Rättfärdighetens frukt sås i frid och ges åt dem som skapar frid.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln